Simona Mohamsson

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Den svenska skolan har stora utmaningar. De tydliga resultaten från Timss men också andra studier visar att kunskapsresultaten behöver förbättras. Studieron visar sig vara en viktig aspekt i detta. Det visar resultaten från både Timss och Pisa.

Därför lägger vi nu om och skapar en kunskapsskola där tryggheten och studieron i svenska klassrum är i fokus. Utredningen om trygghet och studiero har bland annat föreslagit att det ska bli enklare för lärare att visa ut elever som inte beter sig, att skolan ska arbeta med förväntansdokument med både elever och föräldrar och att det ska bli enklare för skolor att omplacera elever som behöver extra stöd eller stöd.

I budgetpropositionen har regeringen avsatt medel för att genomföra de förslagen. Det är centralt för oss.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för denna mycket viktiga fråga!

Det är ett samhällsmisslyckande att judiska elever måste dölja sin identitet eller välja bort skolor för att känna sig trygga. Antisemitismen har ingen plats i Sverige, i vårt samhälle eller i den svenska skolan. Det är helt uppåt väggarna att det finns skolor som inte ens vågar uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Vuxenvärlden kan inte backa undan.

Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att ta fram stödmaterial och genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitismen. Regeringen har även gett Göteborgs universitet och Segerstedtinstitutet i uppdrag att stärka arbetet för att sprida kunskap och arbetsmetoder mot antisemitism, för att motverka det i skolan. Det arbetet är otroligt viktigt för oss.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag instämmer i att när man inte klarar skolan finns det stor risk att man hamnar i ett permanent utanförskap. Det bästa vaccinet mot det utanförskapet är att vi ser till att inget barn lämnas efter.

Det gäller att alla barn får det stöd de behöver i skolan för att sedan klara sig vidare i livet. Det handlar om att de klarar av grunderna i att kunna läsa, skriva och räkna.

Det är också därför vi gör om svensk skola och reformerar den från grunden. Vi ska inte ha en situation där var fjärde 15-åring inte kan läsa ordentligt. Vi ska inte ha en risk att barn inte klarar skolan och hamnar i ett permanent utanförskap.

Det bästa vaccinet mot utanförskapet är att man klarar skolan. Vårt fulla fokus är just att få fler att klara skolan.

Herr talman! Tack ledamoten för frågan!

Vi fick ett tydligt mandat av väljarna och har nu samlat en majoritet för att genomföra den största förändringen av svensk skola och friskolesystemet på över 30 år.

Det handlar inte minst om att reglera skolan och sådant som måste finnas på plats i både kommunala skolor och skolor med enskilda huvudmän.

Vi har stärkt rätten till läromedel. Sedan sommarlovet har alla barn mötts av bemannade skolbibliotek. Det är viktiga reformer för svensk skola.

Nu har vi även tillsatt en utredning för att reglera barngruppernas storlek i förskolan. Jag har också nyligen aviserat att vi planerar att göra detsamma för klasser i grundskolan.

Regeringen har därtill avsatt medel i höstens budgetproposition för att gå vidare med förslagen i den utredning vi har fått om vinstbegränsningar. Vi kommer att återkomma under mandatperioden.

Herr talman och ledamoten! Jag förstår och delar ledamotens frustration över att det kan kännas som att det går för långsamt.

Regeringen jobbar varje dag för att lägga om svensk skolpolitik så att vi får en kunskapsskola i världsklass, där språket är helt avgörande. Även om det kan vara frustrerande att det tar lång tid tar det lång tid att återreglera svensk skola. Vi ska se till att huvudmännen inte använder skolan som en jojo, och det ska inte spela någon roll var man bor. Därför är det avgörande att vi fortsätter att ta steg för att återreglera svensk skola.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan om en otroligt viktig del av alla barns möjlighet att lyckas i livet, nämligen det svenska språket!

Det är nästan lite komiskt att vi behöver diskutera huruvida det svenska språket ska vara en självklarhet eller inte i den svenska skolan och förskolan. Att regeringen nu ser till att göra ett stort omtag och uppvärdera det svenska språket i skolan är avgörande, framför allt för de barn som inte får med sig språket hemifrån. Det är de som inte har bokhyllor fyllda av böcker och de som inte har språket som en naturlig del av sin vardag. De måste få det just i skolan.

Det hela börjar i förskolan. Det är därför regeringen har tagit initiativ till att stärka arbetet för svenska språket, bland annat genom att ha språkförskola för de barn som behöver språket allra mest. Vi kommer att fortsätta att varje dag jobba för att språket inte ska vara en lyx för några få.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi vet att var fjärde 15-åring i dag inte kan läsa ordentligt. Vi ser hur våldet ökar i den svenska skolan, och vi är väl medvetna om att det finns både en läskris och en trygghetskris i svensk skola.

Det är därför den här regeringen gör de största reformerna på över 30 år. Det handlar om att stärka läraryrket så att lärarnas status ökar och arbetsmiljön hamnar i fokus. Det handlar om att vi ska ha ordning och reda i våra klassrum så att man kan fokusera på att lösa mattetalet i stället för på mobiltelefonen, till exempel.

Det handlar också om att se till att inget barn lämnas efter. Ledamoten nämnde bland annat ett nytt betygssystem. Vi har också ett nytt stödsystem som kommer på plats för att hjälpa de barn som behöver hjälpen allra mest. Allt det här gör vi för att inget barn ska lämnas efter.

Herr talman! Jag inledde debatten och kommer också att avsluta den med att säga att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan är helt oacceptabla. Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan, men på mina frågor kring hur man ställer sig till de förslag vi kommer att lägga på bordet för att stärka tryggheten svarar ledamoten med att säga att vi inte ska ge oss på elever.

Jag tycker att jag är väldigt tydlig i de här debatterna, herr talman, med att vi stärker lärares och rektorers möjlighet att sätta ned foten, att visa tydligt vad man förväntar sig av elever i skolan och att sätta tydliga ramar. När vi sätter tydliga ramar runt hur man får bete sig i skolan och säger tydligt att hot och hat inte accepteras, att man inte kan stöka och att man inte får bete sig hur som helst mot andra elever sätter vi ju också ramarna för hur vår demokrati funkar.

Jag tycker att demokratiuppdraget är bland det viktigaste som finns i skolan. Huvudmännen behöver hela tiden se till att varje verksamhet målinriktat arbetar mot kränkningar. Men då krävs också att vi tänker om vad gäller vilka möjligheter vi ger till skolan att använda olika verktyg för att slå tillbaka när någon inte respekterar detta.

Jag undrar om man ändå kommer att ta the easy way out när de här förslagen läggs på bordet. Elevinflytande och demokrati är ju det viktigaste som finns i skolan, och därför behöver vi ge lärarna verktyg att upprätthålla de viktiga demokratiska rättighetsinslagen. Det är därför regeringen föreslår stora förändringar när det gäller trygghet och ordning och reda.

Jag tackar ledamoten för frågan och ser fram emot att diskutera det här ytterligare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag börjar med att svara på några av frågorna från ledamoten Vencu Velasquez Castro kring framför allt kompetensutveckling och attityder. Jag instämmer helt i att det är ett arbete som pågår hela tiden, för det handlar ju om människor. Det handlar om att ständigt jobba med de här frågorna, för det är nya människor som kommer in i skolan, utbildas och behöver bli en del av detta. Det är därför vi vidtar flera åtgärder.

En av åtgärderna nämnde jag inledningsvis. Det är att Forum för levande historia har fått uppdraget att genomföra en studie av elevers attityder gentemot hbtqi-personer. Jag tror att det är avgörande att vi hela tiden har rätt information för att kunna komma med så effektiva insatser som möjligt.

Herr talman! En annan viktig aspekt av arbetet för en trygg skola är att det finns kunskap hos personalen. Både jag och ledamoten har lyft fram att det arbetet är viktigt. Det finns som sagt flera myndigheter som ska erbjuda stöd till skolor. Det är också viktigt att huvudmännen tar sitt ansvar och ser till att skolorna tar emot stöd och ber om stöd när det är jobbigt – inte minst som det beskrivs i de debattartiklar ledamoten inledningsvis pratade om.

Särskilt i vissa utsatta områden har man svårt att våga ta emot stöd och skaffa den motståndskraft som behövs. Då behövs ännu mer stöd och att man vågar be om det. Det finns myndigheter som har i uppdrag att stärka skolledningarnas och personalens förutsättningar att främja en trygg skola, motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga och skapa en inkluderande och öppen miljö för alla hbtqi-personer i skolan. Jag tror att det är helt avgörande att personal i skolan har möjlighet att sätta gränser och ingripa om och när elever inte beter sig.

Jag vill passa på att ställa några frågor till ledamoten, för det här handlar om ifall man är villig att vidta åtgärder för att skapa en skola som har denna motståndskraft. Kommer Socialdemokraterna att ställa sig bakom regeringens åtgärder för att öka lärarnas befogenheter, exempelvis genom möjligheter att utvisa elever från klassrum? Kommer man att gå med på förslag om förväntansdokument riktade mot elever och föräldrar för att se till att skolan sätter tryggheten i främsta rummet och att det inte spelar någon roll vad du har för bakgrund? Kommer ledamoten, när förslag av sådan karaktär läggs på bordet här i kammaren, att ställa sig bakom dem, eller kommer man att välja att inte göra det? Vad har man då för förslag för att öka tryggheten?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tillhör ett parti som har en stolt historia av att ha slagits tillsammans med några av ledamöternas partier för alla personers lika rätt i samhället. Vi har haft företrädare, som Barbro Westerholm, som gång efter gång har bevisat att detta är lång kamp men att det också är en viktig kamp att ta.

Precis som ledamoten Westerlund säger behöver vi fortsätta att försvara dessa rättigheter varje dag, inte minst med tanke på de förändringar vi ser i omvärlden. När allt fler länder visar att de ifrågasätter dessa rättigheter blir Sveriges roll och motståndskraft ännu viktigare. Jag jobbar varje dag för att se till att inte bara försvara utan också utveckla de här rättigheterna ytterligare.

Skolan ska vara en trygg och säker plats för alla elever. Om man inte känner sig trygg eller inte känner sig sedd, eller om man är orolig över sina rättigheter, kommer man att ha svårt att fokusera på skoluppgiften. Kan man inte göra det får man inte samma möjligheter senare i livet.

Att man känner sig trygg är en förutsättning för att man ska må bra, för att man ska trivas i skolan och för att man ska kunna ta del av undervisningen. Därför är det avgörande att skolhuvudmän ser till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Skolan ska bland annat vidta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och upprätta årliga planer mot kränkande behandling, allt detta för att man hela tiden ska ta ansvar för det.

Skolan ska också aktivt motarbeta tendenser till diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning, detta för att skolan är avgörande för att vi också ska se till att de värderingar som både jag och ledamöterna gärna talar om hittar ned i åldrarna och blir en självklarhet.

Därför behöver vi ha en trygg skola med tydliga förväntningar. Det är därför vi har tydliga prioriteringar när det gäller hur vi ska komma till rätta med dessa allvarliga problem. Det handlar om flera olika insatser som ska lägga ett pussel så att skolan har den här motståndskraften.

Jag nämnde i den tidigare debatten att regeringen i januari tog emot ett betänkande för bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan med förslag på viktiga åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron. Bland annat gäller det nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i skolan och hur man ska säkerställa den nolltoleransen. Förslagen utreds nu och kommer sedan att hamna på riksdagens bord, och jag hoppas att flera av ledamöternas partier här kommer att ställa sig bakom det.

Även i budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen flera satsningar för att förbättra ordningen i klassrummen och i skolan, exempelvis genom ökade satsningar för att göra det obligatoriskt för skolor att ha konsekvensplaner och förväntansdokument. Också här tänker jag att det ska vara tydligt att vi säger ifrån när man hotar och hatar och när man inte delar de gemensamma värdegrunderna. Det gäller både elever och föräldrar.

Det är helt avgörande att hela samhället visar att vi har en nolltolerans, och det gör vi bara genom att visa att vi inte möts halvvägs när det gäller de här värderingarna. Vi ska inte kompromissa, utan det här är avgörande värderingar som vi alla ska stå upp för.

Herr talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig på vilka sätt jag och regeringen ämnar agera mot utvecklingen med ökat hat och hot mot hbtqi-personer i den svenska skolan. Ledamoten har även frågat mig på vilket sätt jag och regeringen tänker möjliggöra för civilsamhället eller andra insatser att kunna genomföra skolinformationer om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Ledamoten har även frågat mig om jag och regeringen, efter rapporteringen från bland annat RFSL, kommer att komplettera skolans uppdrag och lärarnas kompetens genom att inkludera särskild hbtqi-kompetensutveckling.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att ingen elev eller personal ska behöva bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling i skolan. Alla ska kunna leva sitt liv i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Samtidigt förekommer fortfarande hot, hat och diskriminering mot hbtqi-personer. Regeringens arbete för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter fortsätter därför med både kraft och långsiktighet.

Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera.

Regeringen anser också att skolan med de förslag som Läroplansutredningen lämnat i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) skulle kunna få ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla sexualundervisningen. Genom den finns goda möjligheter att utveckla elevers kunskaper om de rättigheter som finns kopplade till frågor som handlar om både identitet och sexualitet. Kunskaper är centrala för att motverka och förebygga hot och hat.

Regeringen genomför en rad olika åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Regeringen beslutade i januari 2025 om en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som är en central utgångspunkt för arbetet i Sverige.

Som ledamoten nämner är Statens skolverk och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor hbtqi-strategiska myndigheter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fortsatt i uppdrag att stärka skolledningarnas och personalens förutsättningar att främja en trygg skola, motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga och skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan. Skolverket har en uppgift att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, bland annat genom sitt uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, vilket även omfattar hbtqi-personer (U2022/02559).

Regeringen har också gett Forum för levande historia i uppdrag att dels ta fram kunskapsstöd för offentlig verksamhet om lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer (A2024/00980), dels genomföra en studie av svenska skolelevers attityder gentemot hbtqi-personer (A2023/00959).

Jag vill avsluta med att ännu en gång understryka att ingen elev eller personal i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Det är ett av regeringens mål att det ska råda nolltolerans mot alla former av mobbning och kränkningar i skolan.

Herr talman! Låt mig vara otroligt tydlig. Nu när vi tar fram de nya läroplanerna kommer sexualundervisningen att få en betydligt starkare roll i undervisningen. Så kommer det att vara. Jag kommer inte att lägga fram ett förslag där inte sexualundervisningen får en betydligt starkare roll i undervisningen.

Det kommer att betyda att det kommer att vara tydligare vad elever ska lära sig och göra undervisningen mycket mer jämlik över hela landet. Man kan tycka att det är fel sak att göra, herr talman. Jag tycker att det är rätt sak att göra för att få en jämlikhet över hela landet och se till att det inte är valbart.

Det handlar om att se till att alla elever får samma möjligheter och lär sig det de behöver lära sig och att det är tydligt vem det är som ska ta ansvar för det och i vilka kursplaner det ska vara. Jag tror inte att jag kan vara tydligare än så. Vi kommer inte att lägga fram ett förslag som inte innebär en stärkning av sexualundervisningens roll i undervisningen.

Det finns absolut olika partier som yttrar sig i olika frågor. Men det vi har beslutat om ligger fast. Det finns inget som kan förändra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! I dag har rektorn inte ett särskilt ansvar för att elever ska lära sig att läsa, skriva och räkna. Är det någon som påstår att de färdigheterna är under attack? Nej, det här är bara retorik som saknar verklighetsförankring.

Herr talman! Jag tycker att det är allvarligt att lura unga att sexualundervisningen är hotad. Jag tycker också att det är allvarligt att säga att sexualundervisningen kommer att tappa i dignitet, för då menar man att sexualundervisningen funkar i dag. Men det verkar ju ändå jag och ledamöterna vara överens om att den inte gör. Det spelar roll vem personen är – den där eldsjälsläraren. Det är det vi vill komma ifrån. Vi vill komma ifrån att det är personbundet. I stället ska det vara kursbundet. Det ska inte vara valfritt, och det inte ska kunna räknas bort. Man ska inte kunna välja bort det för att man inte vågar, inte orkar eller inte förmår ta de här diskussionerna.

Jag har själv en bakgrund av att jobba som socialpolitiker med utsatta områden. Jag har sett när lärare fått kämpa för att få prata om de här frågorna. Ibland var de rädda för vilka konsekvenserna skulle bli för dem själva, då de inte hade rektorn på sin sida. Ibland orkade de inte ta det.

På matematiken räknar vi. På slöjden täljer vi. På samhällsvetenskapen och biologin kommer vi att ha möjlighet att prata om de här viktiga frågorna. Det är inte konstigt. Så gör vi med andra ämnen. Varför skulle man inte vilja uppvärdera just sexualkunskapen?

Återigen: Jag vill verkligen sträcka ut en hand. I dag ser vi stora skillnader mellan skolor i fråga om sexualundervisning. Att ha status quo, att ha det som det är i dag, är inte ett alternativ. Då ger vi inte samma möjligheter. Det är därför de nya kursplanerna ska bli mycket tydligare.

Herr talman! Jag instämmer helt i ledamoten Westerlunds konstaterande att det här är ett arbete för att försvara våra svenska och demokratiska värderingar. Det arbetet är något som vi hela tiden behöver accelerera upp. Vi vet nämligen att det finns krafter som arbetar tvärtemot det, och vi kan inte mötas halvvägs utan behöver alltid se till att försvara de värderingar som många av oss, även många i den här kammaren tidigare, har slagits väldigt hårt för att vi ska kunna ha i dag.

Det är också därför regeringen har vidtagit flera åtgärder och fortsätter att följa utvecklingen nära, inte minst genom uppdraget till Forum för levande historia, som jag nämnde. De ska genomföra studier om svenska skolelevers attityder gentemot hbtqi-personer. Kunskap är ju också ett sätt att skapa en sådan förändring.

En annan viktig aspekt i arbetet för en trygg skola är att det finns kunskap hos personalen som arbetar i skolan. Här kan flera myndigheter erbjuda stöd. Exempelvis har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att stärka skolledningarnas och personalens förutsättningar för att främja en trygg skola och motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga och för att skapa en öppenhet och en inkluderande miljö för unga hbtqi-personer i skolan.

En annan del handlar om att personal i skolan ska ha möjlighet att sätta gränser och ingripa om och när elever inte beter sig som man ska i skolan. Här vidtar regeringen flera åtgärder för att öka lärarnas befogenheter och exempelvis möjlighet att utvisa elever ur klassrummet. Även det är en viktig gränssättning för att se till att alla elever beter sig och får de här svenska värderingarna.

Jag ska passa på att svara på frågorna om de kommande läroplanerna. Jag kommer att fortsätta vara otroligt tydlig varje gång jag får möjligheten med att vi kommer att lägga fram förslag som stärker sexualundervisningen i svensk skola. Vi tar nu fram nya läroplaner där sexualundervisningen kommer att få en betydligt starkare roll. Det betyder att vi kommer att göra det tydligare vad elever ska lära sig och göra undervisningen mer jämlik över hela landet. Och det ska ske i relevanta ämnen.

I dag är det stor skillnad mellan olika skolor i fråga om hur sexualundervisningen ser ut. Det är dåligt, och det har resulterat i otydlighet i kursplanerna. Med de nya kursplanerna vill vi skapa just tydlighet och en tydlig förväntan om vem som ska behandla det i undervisningen och när. Det är så vi skapar likvärdighet. Och det är så vi kommer ifrån den situation vi har i dag med att det är några enskilda, fantastiska eldsjälar, lärare eller rektorer som tar i och gör plats för de här otroligt viktiga frågorna. I stället ska det vara tydligt vad som ska läras ut, när det ska läras ut och vem som har ansvar för att lära ut det. Det ska inte vara valbart – återigen.

Herr talman! Ulrika Westerlund har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen avser att agera för att motarbeta utvecklingen där hbtqi-personer känner sig allt otryggare, bland annat i skolan. Ulrika Westerlund har också frågat mig om jag och regeringen avser att gå vidare med förslagen om att försämra sexualundervisningen enligt Läroplansutredningens förslag. Ulrika Westerlund har även frågat mig på vilket sätt jag och regeringen i så fall tänker kompensera för den minskade kunskapsöverföringen till alla unga i frågor som rör sexualitet, samtycke, hbtqi-personers rättigheter och hedersrelaterat våld och förtryck.

Till att börja med vill jag vara tydlig med att ingen elev eller personal ska behöva bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling i skolan. Alla ska kunna leva sina liv i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könstillhörighet eller könsuttryck. Samtidigt förekommer fortfarande hot, hat och diskriminering mot hbtqi-personer. Regeringens arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter fortsätter därför att vara både kraftfullt och långsiktigt.

Skolan har enligt skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567) en skyldighet att aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om någon blir utsatt är det skolans skyldighet att agera.

När det gäller förslaget som Läroplansutredningen lämnar i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) anser regeringen att det kan utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla sexualundervisningen. Det behöver bli mycket tydligare vad eleverna ska lära sig och när, något som även inkluderar sexualundervisning. Det är inte rimligt att undervisningen i sexualitet skiljer sig så mycket åt beroende på vilken skola som eleven går på. Läroplansutredningen föreslår att ämnesinnehållet som finns inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer koncentreras till relevanta ämnen i kursplanerna såsom biologi, samhällskunskap och hem- och konsumentkunskap och att ansvaret därmed tydligare riktas mot de lärare som ansvarar för undervisningen. Regeringen kommer att återkomma till exakt hur förslaget tas vidare.

Regeringen genomför dessutom en rad olika åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Regeringen beslutade i januari 2025 om en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som är en central utgångspunkt för arbetet i Sverige.

Statens skolverk är en av flera hbtqi-strategiska myndigheter. Myndigheten har till uppgift att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, bland annat genom sitt uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, vilket omfattar även hbtqi-personer (U2022/02559).

Regeringen har också gett Forum för levande historia i uppdrag att dels ta fram kunskapsstöd för offentlig verksamhet om lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer (A2024/00980), dels genomföra en studie av svenska skolelevers attityder gentemot bland annat hbtqi-personer (A2023/00959).

Jag vill avsluta med att än en gång understryka att ingen elev eller personal i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Det är ett av regeringens mål att det ska råda nolltolerans mot alla former av mobbning och kränkningar i svensk skola.

Herr talman! Om jag hörde rätt fick jag inte ett riktigt tydligt svar på vad Socialdemokraterna kommer att göra när vi ska lägga fram förslag om studiero på riksdagens bord.

Det är kanske lite svårt för Socialdemokraterna att se att det behövs ett paradigmskifte i svensk skola. Vi kan inte fortsätta att ha en skola där det inte är tydligt vem som bestämmer, herr talman. Vi kan inte ha en skola där det inte framgår att det är de vuxna som ansvar för att det är tydligt vilka regler som man behöver förhålla sig till.

Det blir svårare att lösa matteuppgiften på tavlan när det samtidigt är stökigt. Det är svårare för barn och unga att känna att de kommer att vara trygga i skolan om de går dit med en klump i magen, för att vi i vuxenvärlden inte har varit tydliga med vad som gäller. För mig är det avgörande att svensk skola ska vara präglad av trygghet, att det ska vara tydligt vem som bestämmer och att lärare aldrig ska behöva tveka om de ska ingripa eller inte. Regeringens prioritering är att tryggheten alltid ska stå i fokus.

Jag ser fram emot att se hur Socialdemokraterna kommer att hantera de stora förslag vi kommer att lägga på riksdagens bord när det gäller trygghet. Jag hoppas innerligen att vi kan få en bred enighet om hur svensk skola ska vara trygg för alla.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Trygghet är en prioriterad fråga. Därför har regeringen vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever.

Skolan är en prioriterad fråga. Det är därför vi lägger fram den största skolbudgeten i modern tid. Det är därför vi gör de största reformerna på över 30 år – för att vi behöver göra stora förändringar för att få bukt med både trygghetskrisen och läskrisen i svensk skola.

Det jag börjar fundera på, herr talman, när jag lyssnar på den här debatten är hur Socialdemokraterna kommer att rösta i fråga om våra förslag om stärkt studiero.

Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om att lärare i vissa fall ska få visa ut elever ur klassrum utan att först uppmana eleverna att ändra sitt uppförande?

Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligen av den som vidtar åtgärden?

Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när regeringen lägger fram förslag om stärkt studiero där det kan bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer när en elev bryter mot skolans regler?

Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi föreslår att alla skolor ska arbeta fram ett förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser?

Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om studiero där det ska bli möjligt att använda disciplinära åtgärder såsom omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under längre tid än i dag?

Kommer Socialdemokraterna att rösta för de här förslagen om studiero för att det är avgörande att prioritera att alla barn har en riktigt bra skolgång som är fri från kränkningar, våld och hat? Eller kommer Socialdemokraterna, när väl dessa förslag ligger på bordet, att rösta emot? Kommer man i stället att fortsätta vilja ha Vilda Västern? Det är min fråga till Socialdemokraterna.

Herr talman! Jag tackar för frågorna här.

Jag vill börja med att vara väldigt tydlig med vem som har huvudansvaret både för finansiering och för att bedriva skola: Det är kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola.

Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom varje fritidshem, oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Det innebär att alla barn och elever ska ha tillgång till verksamhet med hög kvalitet så att de kan nå de fastställda målen för utbildningen. Det ska inte spela någon roll var man bor eller var skolan ligger.

För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare och bättre kunna möta elevers behov av stöd har regeringen beslutat om ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. Vi gör historiska satsningar på skolan, både i reformer och i pengar. Bidraget för personalförstärkningar ger huvudmännen möjlighet att anställa personal inom elevhälsa, speciallärare och läraravlastande personal. I budgeten för 2025 uppgår det här bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor, varav 250 miljoner är avsatta särskilt för läraravlastning.

När det gäller frågan om relationen mellan lärare och skolpersonal och elever och hur vi ska skapa en tillitsfull relation i skolan är just den relationen en avgörande del av trygghetsarbetet. Det måste vara tydligt vem som bestämmer i skolan. Det är uppochnedvänt om vi låtsas och inbillar barn att det är någon annan än lärarna och de vuxna i skolan som bestämmer och som sätter ramarna. Skolan är inte Vilda Västern. Det är därför viktigt att lärare och annan personal har förutsättningarna att ingripa och också ingriper i störiga situationer, inte minst för att bygga en tillitsfull relation till alla elever. Att man ingriper om en elev exempelvis hotar, slår och kränker andra elever visar att personalen tar alla elevers trygghet på allvar.

Om vuxenvärlden inte sätter upp tydliga regler och gränser kan det i stället leda till att eleverna tappar tillit till att skolan är till för alla och att personalen tar sitt vuxenansvar. Ett förtydligande av rektorers och lärares ansvar samt att skolpersonalen har de befogenheter som de behöver för att kunna skapa en trygg skola är därmed förenligt med en tillitsfull relation mellan lärare och elever men framför allt ett huvuduppdrag för skolan om den ska ge trygghet till alla elever.

Herr talman! Tack, ledamoten Wiking, för mycket ambitiösa frågor om skolan! Jag uppskattar som sagt alltid när vi kan debattera skolan och när jag ser att fler sätter skolan främst.

Mats Wiking har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att minska hot och våld i skolan och fritidshemmet, mot bakgrund av vittnesmål från Sveriges Lärare om ökande hot och våld mellan elever.

Först och främst vill jag understryka att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan och fritidshemmet är oacceptabla. Att elever känner sig trygga är avgörande för att de ska må bra och lyckas i skolan. Detta är en prioriterad fråga för regeringen, och därför har vi vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att agera vid kränkningar, hot och trakasserier.

Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan redovisade i januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Utredningen föreslår bland annat att lärare i vissa fall ska få visa ut en elev ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande och att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligt av den som vidtagit åtgärden.

Det föreslås även att det ska bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer om en elev bryter mot skolans regler. Vidare föreslås att alla skolor också ska arbeta med förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser. Det föreslås också att det ska bli möjligt att använda de disciplinära åtgärderna omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under en längre tid än i dag.

De nya reglerna planeras att börja gälla inför höstterminen 2026. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att cirka 120 miljoner kronor avsätts för 2026 och beräknar att cirka 118 miljoner kronor avsätts årligen från 2027.

En god vuxennärvaro i skolan bidrar till en tryggare miljö. Därför görs satsningar för att fler skolor ska ha möjlighet att bland annat anställa mer personal. Statsbidraget för personalförstärkningar ger huvudmännen möjlighet att anställa exempelvis speciallärare, speciallärare i särskild undervisningsgrupp och elevhälsopersonal.

Från och med 2026 kommer även statsbidraget för lärarassistenter att ingå i det samlade statsbidraget. I budgeten för 2025 uppgick bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor, varav 250 miljoner avsattes särskilt till läraravlastande personal med relevant utbildning för arbetsuppgifter som huvudsakligen bidrar till ökad trygghet och studiero.

Elevhälsan är också en viktig arena i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gentemot barn och unga. Regeringen föreslår därför att 200 miljoner kronor avsätts under 2026 till personalförstärkningar inom elevhälsan och beräknar att avsätta 200 miljoner kronor årligen under 2027 och 2028.

Det finns skolor som har stora ordningsproblem, och det saknas ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolan. Akutskolor kan innebära en möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem och värna tryggheten och studieron i skolan. Genom att tillfälligt omplacera en elev kan en akut situation hanteras samtidigt som det utreds vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras. Statsbidraget för personalkostnader i akutskola ger fler huvudmän förutsättningar att inrätta akutskolor.

Skolan och fritidshemmet måste vara en trygg plats. Hot och våld får aldrig accepteras, och inga barn ska behöva vara oroliga eller rädda för vad de ska möta i skolan när de går hemifrån på morgonen.