Simona Mohamsson

Herr talman! Jag tycker att ambitionen har varit väldigt tydlig från mig här i dag: De bäst utbildade lärarna ska undervisa de mest behövande eleverna.

Jag tycker också att jag varit väldigt tydlig med att det krävs mycket självinsikt för att göra de största reformerna för svensk skola på över 30 år. Det genomför vi i dag i Sverige. Jag skulle vilja se samma självinsikt från Socialdemokraterna, som styrde Utbildningsdepartementet i åtta år innan Liberalerna tog över.

Vår ambition är tydlig: Det finns inget viktigare yrke i Sverige än att vara lärare, och det behövs fler speciallärare. Under den här mandatperioden har regeringen genomfört insatser både för att göra läraryrket mer attraktivt och därmed locka in fler i läraryrket – Sveriges viktigaste yrke – och för att öka antalet speciallärare i vårt skolväsen genom att fler fortbildar sig.

Det kommer fortsatt att vara vår ambition att se till att vi har lärare som varje dag sätter eleverna först och som varje dag ger alla elever de möjligheter de behöver för att klara sitt liv. Skolan är regeringens yttersta prioritering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Wiking för hans engagemang för barns utbildning och framtid.

Skolan är som sagt en prioritering för regeringen, och under mandatperioden har regeringen gjort ytterligare insatser för att öka läraryrkets attraktivitet och reformera skolväsendet. Dessa två saker går hand i hand. Det handlar inte minst om att få fler att välja läraryrket, stanna i läraryrket eller komma tillbaka till läraryrket.

Insatserna omfattar bland annat en utredning för att minska administrationen och reglera förskollärares och lärares undervisningstid, en utredning om förbättrad elevhälsa, en utredning om att stärka tryggheten och studieron i skolan, en utredning om en ny läroplan med fokus på undervisning och lärande och en utredning om lärarutbildningen. Alla dessa utredningars förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och jag återkommer gladeligen och debatterar propositionerna när de läggs på riksdagens bord. Jag ser fram emot en stor enighet när det gäller att göra reformer som är viktiga för att öka läraryrkets status och förbättra lärarnas arbetsmiljö och trygghet, vilket också skulle innebära en avsevärd förbättring av alla elevers studiemiljö och möjligheter i skolan.

Regeringens insatser handlar om att få fler att bli speciallärare, att huvudmännen ska göra det möjligt för fler att fortbilda sig och att fler ska våga och vilja stanna kvar i det yrke som är Sveriges viktigaste: att ge nästa generation möjligheten att få drömma.

Jag ser fram emot att förslagen kommer på riksdagens bord och att vi hittar en bred enighet så att vi kan göra svensk skola till en skola i världsklass.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Wiking för frågan och för hans tydlighet vad gäller att vi behöver se till att alla får en rättvis start i livet.

Vår ambition är tydlig. De bäst utbildade lärarna ska undervisa de mest behövande eleverna. Den anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan behöver fler välutbildade och erfarna speciallärare. För att vara behörig att undervisa i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola krävs nämligen utöver den vanliga lärarutbildningen en speciallärarutbildning med inriktning mot intellektuella funktionsnedsättningar.

Under mandatperioden har regeringen genomfört en rad insatser för att göra läraryrket mer attraktivt så att fler lockas till läraryrket och för att öka antalet speciallärare i skolväsendet. På detta sätt har regeringen skapat goda förutsättningar för att öka antalet speciallärare i skolväsendet.

För att bli speciallärare krävs alltså först en lärarutbildning och därefter fortbildning till speciallärare. Man kan välja mellan fem olika specialiseringar. För att komma till rätta med problemet med för få speciallärare behövs flera olika insatser, och jag tror att ledamoten och jag delar uppfattningen att det behövs insatser för att dels få fler att välja att bli lärare, dels göra det möjligt för lärare att fortbilda sig till speciallärare.

Regeringen har gjort sådana insatser. Redan i budgetpropositionen för 2023 fanns förslag som syftade till att öka läraryrkets attraktivitet så att fler söker sig till yrket. Regeringen avsatte då 50 miljoner kronor i en satsning på förskollärares och lärares vidareutbildning. I samma budgetproposition fanns även insatser för att öka antalet speciallärare. De avsatta medlen hade två syften. Dels avsatte regeringen 235,5 miljoner kronor till huvudmännen så att de skulle kunna anställa fler speciallärare, dels avsatte regeringen de nämnda 200 miljonerna årligen för utbildning av fler speciallärare.

Det handlar alltså om en bredd av insatser för att både fler ska söka sig till utbildningen och fler ska våga och vilja stanna kvar. Detta är avgörande för att vi ska få fler behöriga och för att fler huvudmän ska få personal som kan ta dessa livsviktiga jobb så att alla barn får en rättvis start.

Herr talman! Mats Wiking har frågat mig vad jag avser att göra åt problemet med att antalet elever i den anpassade skolan ökar men att endast 15 procent av lärarna som undervisar är behöriga.

Antalet inskrivna elever i anpassad grundskola har ökat med cirka 73 procent under perioden 2015 till 2024, från drygt 9 700 elever till cirka 17 200 elever. Under samma period ökade antalet anställda från cirka 2 500 till cirka 4 000 omräknat till heltidsanställningar.

Även om behörigheten har sjunkit under perioden har huvudmännen lyckats genomföra den kraftiga ökningen av personalstyrkan med en huvudsakligen bibehållen andel personal med pedagogisk utbildning och bibehållen nivå av personal med specialpedagogisk utbildning.

Regeringen avsatte 200 miljoner kronor årligen under 2023–2025 för fortbildning till speciallärare. Höjningen permanentas från 2026 och framåt och slås samman med övriga medel för att säkerställa långsiktigheten i den behörighetsgivande fortbildningen. Sedan mars 2023 finns också ett statsbidrag till huvudmän för att de bland annat ska kunna anställa fler speciallärare. Bidraget gäller även för anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.

Utöver detta beslutade regeringen i juli 2023 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Utredningen redovisade sitt betänkande Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning, SOU 2024:81, i november 2024, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har även beslutat om en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att reformera utbildningarna på det specialpedagogiska området. Syftet är att utbildningarna bättre ska spegla skolornas behov och att fler ska kunna arbeta direkt med eleverna. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2026.

För att locka fler till yrket behöver förutsättningarna bli bättre. Regeringen gav därför en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa uppgifter och lämna förslag för att minska den administrativa bördan. Utredaren skulle även föreslå hur förskollärares och lärares tid för planering, undervisning och uppföljning ska regleras. Syftet var att frigöra tid som förskollärare och lärare kan lägga på att planera och bedriva undervisning. Utredningen redovisade betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet, SOU 2025:26, i mars i år, och förslagen bereds just nu inom Regeringskansliet.

Regeringen har i sin budgetproposition aviserat att cirka 1,3 miljarder kronor avsätts för 2027 och cirka 2,6 miljarder kronor från och med 2028 för reglerandet av lärares undervisningstid.

Sammantaget har regeringen gjort flera insatser för att förbättra behörighetssituationen avseende speciallärare i skolväsendet.

Herr talman! Tack för debatten och tack för frågan, Niklas Sigvardsson!

Det gläder mig att se så många ledamöter engagerade i skolfrågor i kammaren denna måndag vid lunchtid. Jag ska fortsätta att vara så tydlig jag kan. Vi delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över nuvarande bestämmelser. Vi är nog överens om att språket är en otroligt stor och viktig maktfaktor för huruvida barn får en rättvis start i livet.

En ändring av sådana här bestämmelser behöver föregås av en utredning och en noggrann analys; den synen tror jag också att socialdemokratiska ledamöter delar med mig. Jag kan komma att återkomma till hur vi ska göra en översyn av regelverket och hur en sådan analys och utredning ska ske.

Det är glädjande att se att vi delar synen på svenska språket och vikten av att alla barn ska få en rättvis start. Då kan jag alltså lita på att när alla våra förslag hamnar på riksdagsledamöternas bord kommer Socialdemokraterna att se till att rösta för de olika reformer vi vill genomföra för att stärka svensk skola. Då är det dags att gå från ord till verkstad och visa om man vill ha konflikt eller om man verkligen vill sätta skolan först.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag delar helt bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna om engelskspråkig undervisning, men jag delar inte ledamotens bedömning att regeringen gör för lite. Regeringen föreslår historiska satsningar på skolan de närmaste åren, och just nu bereds flera omfattande förändringar och reformer i svensk skola.

Det finns redan i dag krav på att lärare som undervisar i engelska ska ha en lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i engelska. Huvudmännen har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns. Det är viktigt att huvudmännen tar ansvar för att se till att alla barn får en utbildning som är utformad efter de krav som ställs i svensk skollag och andra författningar.

Det är glädjande att ledamoten tar upp Skolinspektionen som ett gott exempel. Jag håller med om att Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag att granska huvudmän, skolor och andra verksamheter. Syftet är bland annat att se till att alla barn och elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet och i en trygg miljö.

Det är också viktigt att Skolinspektionen i sitt uppdrag får rätt förutsättningar för att göra sådana granskningar. För att myndigheten ska kunna öka sin närvaro har regeringen bland annat sett till att den kan göra fler inspektioner, exempelvis genom oanmälda besök. Det har vi gjort genom att stärka myndighetens verksamhet. Regeringen har under mandatperioden bland annat förstärkt Skolinspektionens granskningsverksamhet med totalt 25 miljoner kronor för 2024 och 47 miljoner för 2025. Granskningsverksamheten förväntas också förstärkas ytterligare.

Allt detta handlar i slutändan om att se till att alla barn har rätt till en utbildning av god kvalitet. Återigen: Ledamoten försöker måla upp en konflikt här, men jag delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna. Jag kan också komma att återkomma till hur det ska göras.

Herr talman! En välfungerande skola är grunden för att fler ska få möjlighet till en bra framtid.

Internationella studier visar att svenska elevers kunskapsresultat har sjunkit de senaste åren. Det finns mycket som är bra med svensk skola men också mycket som kan bli bättre. Skolan ska vara en plats där elever utvecklar nya kunskaper både i språk och i andra ämnen, och det är därför viktigt att undervisningen håller hög kvalitet.

Det är sorgligt att ledamoten påstår att regeringen sitter passiv. Skolan är nämligen en av regeringens främsta prioriteringar, och regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra svensk skola. Förslag bereds nu om bland annat en ny läroplan, nya betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, en reglering av tid för undervisning och höjd kvalitet i lärarutbildningen. Det är bara några av alla de reformer som är på gång.

Jag säger det igen: Vi delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över nuvarande bestämmelser. En ändring av sådana bestämmelser behöver föregås av en noggrann analys i en utredning, och jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare. Men påståendet att regeringen är passiv inför skolan och inte gör något är precis motsatsen till sanningen. Regeringens främsta prioritering är skolan eftersom den är avgörande för att alla barn i det här landet ska få en rättvis start i livet.

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag avser att agera för att avskaffa legitimationsundantaget för skolor som bedriver undervisning på engelska.

För att få anordna undervisning på engelska ställs bland annat krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att elever ska få tillräckliga kunskaper i svenska för att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska lärare som undervisar på engelska ha legitimation och behörighet eller en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i språket.

Skolinspektionens granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning som publicerades hösten 2025 visar att undervisningen på de flesta av de granskade skolorna kan förbättras. På många skolor saknas kunskap om hur språket och ämnet ska läras ut samtidigt. Det är mycket oroande, eftersom kunskaperna i svenska språket är avgörande för att utveckla kunskaper i alla ämnen och i förlängningen för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

Vi vet att kunskapsresultaten behöver öka i Sverige och att skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att undervisningen ska hålla hög kvalitet och för barnens och elevernas lärande. Mot bakgrund av de kvalitetsbrister som förekommit och att antalet skolor med tillstånd att bedriva delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt sedan bestämmelserna infördes kan det finnas skäl att se över regleringen. Jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare.

Herr talman! Syftet med de förändringar och reformer vi genomför i svensk skola är att det inte längre ska vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten genom att exempelvis anställa obehöriga lärare, dra ned på skolböcker eller inte ge elever den undervisningstid de har rätt till.

De förslag utredningen har tagit fram innebär bland annat värdeöverföringsförbud och andra vinstbegränsningar i skolan – och det kan vi kalla för vinststopp – där det finns problem och där de behöver åtgärdas. Detta är ett svar på de vinstdrifter som har gått ut över elever och en bra utbildning.

Nu fortsätter vi arbetet med en helrenovering av friskolesystemet – den första på över 30 år. Systemet blir betydligt striktare, och vi har ett vinststopp och fler och skarpare verktyg för tillsynsmyndigheter. Oseriösa aktörer som agerar olämpligt ska inte kunna förekomma i skolväsendet. Det är vi otroligt tydliga med i den här regeringen. Detta är någonting som Socialdemokraterna under åtta år inte lyckades samla en majoritet för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Nu kommer jag att låta tjatig. Men enligt regeringen, precis som det tas upp här i debatten, finns det ett inbyggt fel i det friskolesystem vi har i dag – som helhet. Det finns drivkrafter och incitamentsstrukturer som det helt och hållet behöver ändras på för att skärpa kraven på fristående skolor.

Utredningen om vinster i skolan har lämnat en rad olika förslag för att skärpa villkoren för friskolesektorn. När det exempelvis gäller frågan om etableringsstopp skulle en sådan fråga kunna tas upp. Det är också tydligt i utredningen hur vi ska se till att få bukt med de oseriösa aktörerna. Det måste göras ordnat och genomföras på ett sätt som går att genomföra.

Vi menar att det här är den bästa vägen att gå mot det målet. Det innebär att möjligheten till vinstuttag i vissa situationer tas bort, när de uttagen är ett problem. Det finns alltså delar i det som ligger på bordet där det är väldigt tydligt att det finns begränsningar av vinsten.

Herr talman! Det är spännande när en socialdemokratisk ledamot ska försöka sammanfatta det jag sa. Sammanfattningen var att vi inte gör någonting när det jag sa i mitt svar var: Vi har ett förslag som har varit ute på remiss och som nu bereds i Regeringskansliet. Jag har, från dag ett som utbildningsminister, varit tydligt med att vi kommer att lägga fram ett förslag på riksdagens bord före mandatperiodens slut.

Jag kan förstå att det kan vara väldigt frustrerande för en socialdemokratisk riksdagsledamot att en borgerlig regering kommer att lägga fram förslag på att förändra friskolesystemet. Jag förstår frustrationen, för man hade åtta år på sig att försöka få en majoritet i Sveriges riksdag för att få till en sådan förändring. Men man lyckades inte med det. Det är frustrerande när liberaler och andra borgerliga partier lägger fram sådana förslag.

Vi kan dela frustrationen kring att det går för långsamt, men vi har processer inbyggda i demokratin. Vi behöver remittera förslag, och vi behöver bereda förslag. Det är inte konstigt.

Vi i den här regeringen har varit tydliga med att vi kommer att se till att det blir en helrenovering av friskolesystemet. Vi har också varit tydliga med att vi vill ha skärpta krav på fristående skolaktörer. Det är enkelt. Detta gör vi för att vi ser samma problem som ledamoten Sköld beskriver här kring betygsinflation, färre behöriga lärare och större skolklasser. I förskolan har vi sett att det också handlar om färre behöriga förskollärare. Man har mindre tid med sina lärare och mindre undervisning.

Det här är problem vi har sett, och jag är glad över att vi delar uppfattning om dem. Men skillnaden är om man verkligen lägger någonting på bordet, och det kommer vi att göra före mandatperiodens slut.

Vi menar att det behövs mer kontroll. Man behöver säkerställa att offentliga medel – våra skattepengar från hårt arbetande människor – går till att finansiera barns och elevers utbildning, ingenting annat. Oseriösa aktörer ska inte förekomma i skolväsendet.

Jag säger det igen för att sammanfatta: Vi kommer att lägga en proposition på riksdagens bord före mandatperiodens slut. Detta behöver inte ledamoten vara orolig för.

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur och när jag avser att agera för att förbjuda aktiebolag att driva skolor i Sverige.

Regeringen anser att det finns ett inbyggt fel i friskolesystemet som helhet, och vi arbetar därför hårt för att genomföra en helrenovering av systemet. Drivkrafterna och incitamentsstrukturerna behöver därför förändras i grunden.

Utredningen om vinst i skolan har i sitt delbetänkande Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) lämnat förslag på hur krav för fristående förskolor och skolor kan skärpas för att få bort de oseriösa aktörerna.

Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) föreslagit att 38,5 miljoner kronor ska anslås för 2026 för att förslagen ska kunna genomföras.

Regeringens politik syftar till att säkerställa att de som driver skolor och förskolor har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet, så att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till.

Herr talman! En rad länder samlar sig nu för att Europa ska få en ordnad, rättvis och säker migrationspolitik på plats. Dagens migrationssystem fungerar nämligen inte. Det bidrar till ett skuggsamhälle där människor far illa och utnyttjas av människosmugglare, karteller och oseriösa arbetsgivare.

I Sverige har Liberalerna och regeringen påbörjat ett paradigmskifte för en hållbar migration. Likt våra liberala vänner i Danmark och Nederländerna vill Liberalerna att EU får de resurser som krävs för att stärka Europas yttre gräns. Det är bara kriminella krafter som tjänar på en orättvis migrationspolitik – smugglare som utnyttjar desperata människor och som skickar ut familjer och barn på dödsfarliga rutter över hav och berg.

Även här behöver vi ett starkare Europa för att hantera de gränsöverskridande problemen.

Liberalerna vill kraftigt bygga ut Frontex för att sätta stopp för smugglare som utsätter människor för livsfara. En ordnad, rättvis och säker migrationspolitik börjar och slutar med Europas yttre gräns.

Den EU-politiska partiledardebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är inte att stå upp för Göteborg. Ett handelsland som Sverige tjänar på att knyta sig närmare EU-länder som Tyskland och Frankrike som har euro som valuta. Det är en viktig försäkring mot framtidens handelskrig och konflikter.

Liberalerna vill därför framtidssäkra Sveriges plats i EU och ha euron som valuta. Min fråga till Nooshi Dadgostar kvarstår: Tycker Vänsterpartiet att den svenska kronan fungerar som en tillräcklig försäkring mot framtidens handelskrig? Är det svaret till alla göteborgare?

Herr talman! Det är just med tanke på regn och rusk som jag ställer frågan. Euron är ju mycket mer än bara en gemensam valuta. Det är en försäkring mot handelskrig och osäkerheter. Det är en biljett till förhandlingsbordet med för Sverige viktiga handelsländer, såsom Tyskland och Finland. Det ligger därför i Sveriges intresse att gå med i eurosamarbetet.

Min fråga till Henrik Vinge är: Är Sverigedemokraterna beredda att ompröva sin syn när det gäller euron om omvärldsläget skulle kräva det, precis som man gjorde om Nato när Ryssland invaderade Ukraina?

Herr talman! Sverige har bland de lägsta utsläppen per capita i EU. Det är ett faktum. Sverige gör nu också viktiga investeringar för att säkra vårt framtida klimatarbete. Det är ett faktum.

Försök inte att finta bort det här nu, Magdalena Andersson! Du har partikamrater som ifrågasätter att en gravid minister följer vårdpersonalens rekommendationer om att inte åka till Brasilien.

Min fråga kvarstår alltså: Är det här verkligen värdigt ett feministiskt parti, Magdalena Andersson?

(TALMANNEN: Jag försökte ju påpeka att det här är en debatt om EU-politik. Men Magdalena Andersson får självklart svara i en slutreplik.)