Muharrem Demirok

Fru talman! Jag vill påstå att svenskt skogsbruk redan ligger på förhandlingsbordet och att det ingår i den pott som nu står på spel, för det är klimatförändringarna som påverkar Sveriges skogsbruk, lantbruk och landsbygd allra mest.

De globala klimatförändringarna får lokala konsekvenser, inte bara i Sala utan även i min egen hembygd på Östgötaslätten. Där ser man konsekvenserna av en extrem torka men också av extrema skyfall. Konsekvensanalysen är väldigt tydlig. Klimatförändringarna är här och nu, inte något som vi kan vänta på, och varje dag som regeringen drar fötterna efter sig och varje dag som vi inte får tydliga beslut på bordet, i EU-parlamentet eller här, innebär att förutsättningarna blir svårare för alla markägare och alla lantbrukare som kämpar varje dag.

Kostnaderna för dem blir också oöverstigliga, så jag ser fram emot att kunna diskutera dessa frågor. Men om vi drar fötterna efter oss är det svenska skogsbrukare och lantbrukare som får betala priset.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan, Ebba Busch!

Frågan om skogsbruk är en ödesfråga, inte bara för Sverige utan för Europa, men det är också klimatförändringarna.

När jag besökte Sala och pratade med Anders så pratade vi också om skogen. Man kom inte in i skogen därför att det rådde svinpest och den hade fått stängas av. Man kunde inte se de skador som skyfallen hade orsakat. Att blunda för klimatförändringarna och att inte våga göra det som krävs nu är också att blunda för det som är svenskt skogsbruk.

Jag kan säga att när vi i Centerpartiet beslutade om skogen drev vi på för det som Tidöregeringen här i Sverige inte kunde driva på för, nämligen att säkra att skogsmark inte skulle omvandlas till reservat och att trygga markägarnas rättigheter. Detta är vad Centerpartiet har drivit på för i EU-parlamentet via våra parlamentariker men också i denna kammare, och det kommer vi att fortsätta göra.

Fru talman! Den vita skyddsvallen ringlade sig längs strandkanten. I översvämmade källare flöt familjealbum, kläder och skor runt i det brungrumliga vattnet. När vi gick över bonden Anders marker stod vattnet högt upp på stövelskaften, och det kippade om stegen. Här förstördes mer än en fjärdedel av skörden.

Den som fortfarande tvivlar på klimatförändringarnas effekter kan fråga Salaborna om deras sommar - fråga om skyfallen som förstörde allt. Den som fortfarande säger sig värna Sverige, den som påstår sig värna bönder och skogsnäring och den som påstår sig värna vanliga människor måste också värna klimatet och göra mer för att ge både Sverige och EU en ännu skarpare klimatpolitik. För det är bara när vi har modet att göra det som verkligheten kräver av oss och ännu lite mer som vi kan förändra. Det är när vi samarbetar globalt som vi kan lösa även de lokala problem som klimatförändringarna skapar.

Centerpartiet arbetar varje dag med att skärpa EU:s klimatpolitik. Vi gör skillnad, men vi vet också att det krävs mer. Vi vill skärpa klimatmålen och minska utsläppen ännu mer till 2040. Vi vill investera mer i förnybar energi och ett starkare europeiskt elnät. Vi vill se en europeisk vattenpakt som ger människor, industrier och jordbruk det rena och säkra vatten man behöver.

Vi vill helt enkelt göra EU till en klimatunion, en union där vi tillsammans gör det som krävs för att säkra framtiden såväl i Sala som i Salzburg.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaren, Martin Kinnunen!

Att prata om ett EU-utträde "ligger inte på bordet här i dag". Det är ett ordagrant citat från svaret jag just fick. Det handlar om en omförhandling av EU-strategin, där det öppet pratas om en beredskap för att lämna EU. Jag kan inte tolka det som något annat än att det inte ligger på bordet här i dag men att det kan komma upp.

Då undrar jag och många med mig: Om man inte får igenom en omförhandling, om man inte mot all förmodan får med sig regeringen eller om det inte blir några förhandlingar med EU, när kommer då Sverigedemokraterna att lyfta upp frågan som inte ligger på bordet här i dag om ett svenskt EU-utträde?

Herr talman! Jag börjar med ett nu bekant citat: "Ju bättre beredskap vi har för att lämna, desto mer kommer vi att få i framtida förhandlingar." Det är Sverigedemokraternas ingång i det man nu själv vill kalla en ny EU-strategi och något som man enligt egen utsago ska driva mot sina Tidökamrater.

Samtidigt har Sverigedemokraternas eget ungdomsförbund tagit bladet från munnen och pratar nu öppet om ett krav på svenskt EU-utträde.

Min fråga är rak och enkel: Om Sverigedemokraterna inte får se de förändringar i relationerna mellan Sverige och EU som man kräver, kommer man då att sluta upp bakom sitt ungdomsförbund och kräva det som partiet nu bara insinuerar: en svexit, alltså att Sverige lämnar EU?

Herr talman! Jag får tacka statsministern för att han delar självklarheten med oss: att Sverige inte skulle klara sig utan EU.

Men nu pratas det om en utredning som på sikt kan komma med i Tidöavtalet. Det är inte vilken utredning som helst, utan den handlar om att Sverige på sikt också kan behöva lämna EU. Jag kan inte tolka Sverigedemokraternas retorik på något annat sätt än att vi ska utvärdera medlemskapet och skaffa oss en beredskap för att lämna.

Moderaterna och Centerpartiet har länge delat den självklara hållningen att vi ska fortsätta vara en del av EU. Men de senaste åren visar att Sverigedemokraterna styr alltmer av vad politik och idéutveckling heter i Tidösamarbetet. Därför upprepar jag frågan: Kan Ulf Kristersson, statsministern, här och nu lova att han inte kommer att låta Sverigedemokraterna underminera det svenska EU-medlemskapet?

Herr talman! "Ju bättre beredskap vi har för att lämna, desto mer kommer vi få i framtida förhandlingar." Så uttryckte sig Jimmie Åkesson om EU så sent som i maj i år.

SD vill nu också att EU-medlemskapet ska utvärderas när Tidöavtalet ska förnyas. Vi vet alla hur det brukar sluta när Sverigedemokraterna vill något i Tidösamarbetet.

Min fråga till statsministern är därför rak och enkel: Kan statsministern här i dag lämna en garanti till alla oss som är EU-vänner att Sverigedemokraternas vilja att öka beredskapen för att Sverige ska lämna EU inte också blir regeringens?

(Applåder)

Herr talman! Med 27 länder, närmare 450 miljoner medborgare, 24 officiella språk och världens tredje största ekonomi är Europeiska unionen en avgörande del av vår värld, vår vardag och vår verklighet. Sverige är i sin tur en avgörande del av Europeiska unionen. Vår kraft och vår röst kan och ska göra skillnad. Vi ska påverka EU därför att EU påverkar oss.

Besluten som fattas i Bryssel och Strasbourg påverkar varje dag investeringar, upphandlingar, lagar, arbetsmarknad och klimatarbete i svenska kommuner och regioner, från Bengtsfors till Sollentuna och från Boden till Simrishamn. Den debatt vi för här i dag om EU:s politik och framtiden borde vi föra varje dag året om.

EU:s och Sveriges gemensamma framtid är inte huggen i sten. Den formas av de val och prioriteringar som politiken gör, både på hemmaplan och i Bryssel. Därför spelar det roll hur vi i den här kammaren agerar och vilka vi väljer ska företräda oss i det val till Europaparlamentet som bara är månader bort.

Vi ser hur världen ser ut just nu. Våra vägval blir viktiga på riktigt. Den europeiska freden är slagen i spillror. Vi har ett krig i Europas hjärta, där Rysslands vansinniga våld skördar människoliv och släcker framtidstro varje dag. Det är vårt ansvar att hålla hoppet vid liv, se till att fortsätta stödja Ukrainas sak och aldrig blända av strålkastarljuset mot Putins krigsbrott och ukrainarnas frihetskamp. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi har ett gängkrig i Sverige som inte känner några gränser, vare sig när det kommer till våldsanvändning eller till smuggling av narkotika eller vapen. Det är ett gängkrig som till varje pris måste stoppas. Här är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Vi ser hur klimatförändringarna påverkar varje del av vår värld och hur extremväder och utsläpp fullständigt struntar i länders och kontinenters gränser. Ska klimatkrisen bromsas här hemma och i vår närhet, och ska vi få andra i världen att också göra sitt, är ett enat Europa nyckeln till framgång.

Allt detta borde vara självklarheter. Ändå finns det partier i den här kammaren som är tveksamma kring EU, som vill vända samarbetet ryggen när vi behöver det som allra mest och som tar EU-systemets brister till intäkt för att allt med EU är dåligt, i stället för att göra det som fungerar mindre bra bättre och lyfta hur EU-samarbetet gjort Sverige till ett starkare land.

Vart vi än vänder blicken i dag blir bilden tydlig: Ensam är inte stark. Ensam är svag. Till den som frågar "Varför EU?" är svaret lika tydligt, därför att lösningarna på morgondagens utmaningar är europeiska.

Det är bara tillsammans som vi klarar av att göra EU klimatneutralt och samtidigt stärka våra företag i den gröna omställningen. Det är bara tillsammans som vi kan möta hoten mot vår demokrati, som kommer både utifrån och inifrån. Det är bara tillsammans vi kan stå upp för den personliga integriteten. Det är bara tillsammans vi kan få ett EU starkt nog att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Det är bara tillsammans vi kan göra EU tillräckligt starkt i världen och sätta hårt mot hårt mot länder som Kina och Iran när de fängslar våra medborgare, förtrycker sina egna och använder ekonomi och handel som utpressningsverktyg. Det är bara tillsammans vi kan stå upp mot Ryssland och aldrig vika en tum från budskapet att Ukrainas sak är vår.

Nej, EU är inte perfekt - just därför att det är ett samarbetsprojekt. Men varje kraft som tror på EU måste också tro på tanken att det kan bli bättre. Mitt och Centerpartiets löfte är att vi kommer att fortsätta jobba hårt för att få klimatomställningen gjord. Vi kommer att kämpa hårt för att varje dag få ett grönt, frihetligt, modigt ledarskap för Europa och för ett starkare Sverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Jag värderar inget jobb mer än något annat. Alla jobb är viktiga. Men av 23 000 personer som sökte omställningsstudiestödet förra året har endast 3 000 fått besked och endast 800 har beviljats stöd. Åtta av tio hinner alltså inte ens få sina ansökningar behandlade i tid. Vi måste vara helt överens om att det är oacceptabelt.

Tusentals människor riskerar att få vänta på besked, även nästa år. De fackliga centralorganisationerna är kritiska och säger som det faktiskt är: Regeringen uppfyller inte sin del av det huvudavtal som vi kom överens om. Politikens insats var tydlig, och nu uppfyller man inte den delen.

Regeringen och Johan Pehrson säger sig satsa, men faktum kvarstår: Pengarna räcker inte till. Därför frågar jag igen: Varför skjuter inte regeringen till de summor som behövs? Det som går ut nu är alldeles otillräckligt. Varför skjuter man inte till de resurser som behövs, och varför raserar man en reform som är så fin som omställningsstudiestödet?

Fru talman! Sveriges ekonomi går inte bra. Konjunkturinstitutet spår att vår ekonomi kommer att utvecklas sämst i hela EU. Arbetslösheten väntas stiga och tillväxten backa. Mot bakgrund av det är behovet enormt av allt det som gör det lättare att ställa om mitt i yrkeslivet. Företagens kompetensförsörjning bygger på att fler kan byta yrkesbana under karriären. Då måste stödet och utbildningen finnas där.

Centerpartiet har drivit på för en snabbare utbyggnad på alla nivåer, inte minst omställningsstudiestödet. Med ansökningstrycket till omställningsstudiestödet har CSN begärt 250 miljoner extra för att klara av handläggningen. Trots detta får de inte tillräckligt med pengar.

Frågan till Johan Pehrson och regeringen är därför: Varför drar man undan mattan för en av de absolut viktigaste arbetsmarknadsreformer vi har?

Fru talman! I det ursprungliga utredningsuppdraget undantogs lärare och sjukvårdspersonal. I tilläggsuppdraget inkluderas lärare och sjukvårdspersonal.

Vi är helt överens om att svensk lag ska gälla. Barnkonventionen är svensk lag. Barnens rätt till skola finns reglerad där.

Barn ska alltid få vara barn. Barn ska inte vara rädda för att gå till skolan för att de är rädda för att anmälas av sin lärare.

Patienter som är svårt sjuka ska inte vara rädda för att söka vård för att läkaren eller sjuksköterskan kan anmäla dem.

Frågan kvarstår: Tycker Ebba Busch att det är rätt att lärare och vårdpersonal ska tvingas ange papperslösa barn eller patienter? Om hon inte tycker det, kan hon då här och nu meddela att hon vill undanta just dessa grupper, lärare och sjukvårdspersonal, från utredningen oavsett vad den landar i?

(Applåder)

Fru talman! "Låt barnen komma till mig!" och "Du skall älska din nästa som dig själv" är delar av det kristna budskapet som jag själv bär med mig i alla de diskussioner och samtal vi har om det moderna samhällsbygget, och jag tror mig veta att jag delar en hel del av de värderingarna med Ebba Busch.

Men just de här delarna verkar ha tappats bort i arbetet med regeringens förslag om anmälningsplikten. Ja, jag återkommer till den, för vi har inte fått svar.

Nu ska lärare ange elever, ange barn, och riskera straff om de inte gör det. Jag vill återigen fråga: Är det Ebba Buschs avsikt att det ska vara så? Eller är hon här och nu beredd att, oavsett vad utredningen landar i, stå upp för lärare och läkare och att de ska undantas från kravet om anmälningsplikt?

Fru talman! Landsbygden är ingen kuliss som man kan använda i valrörelsen och sedan lämna utanför när man kliver in i Regeringskansliets byggnader. Det är stort och ståtligt och tjusigt, men den svenska landsbygden funkar varje dag. Det är i myllan skillnaden görs, och ingenting av det som nu har presenterats stärker svensk landsbygd eller skogsföretagens konkurrensvillkor.

Jag läste i tidningen senast i dag att grisproducenterna inte alls är särskilt nöjda med regeringens hantering av svinpestutbrottet. Tvärtom saknar man besked. Man saknar tydlighet, och man saknar riktning. Vad är det tydliga beskedet från regeringen? Kan vi förvänta oss att man nu sätter in det absolut tyngsta man har, det nationella säkerhetsrådet, och säger att det är dags att ta det här på allvar? Detta får inte utvecklas till en nationell kris som riskerar en miljon tamgrisar i Sverige och som riskerar att slå undan benen för företag. Var är regeringens svar till dem som just nu känner sig övergivna?

(Applåder)

Fru talman! Svaret på den frågan är väldigt enkelt. Jag föredrar Centerpartiets syn på vargpolitiken, och den skiljer sig både från regeringens och från övriga oppositionspartiers vargpolitik. Vi är tydliga: Det finns ett beslut i den här kammaren om ett minsta golv för vargstammen, och det ska vi hålla fast vid.

Jag noterade i debatten i kammaren, där min kollega Daniel Bäckström lyfte frågan, att regeringens företrädare nu börjar sväva när det gäller antalet vargar. Vargstammen ska minska, men till vilken nivå? Vad ska vi svara de svenska lantbrukare som just nu undrar? Vad blir svaret till dem i Jönköpings län som fick ett stort antal får rivna? Var ligger golvet för regeringens vargpolitik?

Fru talman! Repetition sägs vara kunskapens moder. Men när man ser regeringens skolpolitik börjar man tvivla, för ingen med minsta engagemang i svensk skola kan ha missat de upprepade larmen. Den ekonomiska krisen har blivit en skolkris. Behöriga lärare sägs upp. Skolor läggs ned. Böckerna kommer inte till alla skolor, för de är nedlagda. Kunskapsresultaten sjunker och läsförståelsen likaså. Lärarna vittnar om en arbetsmiljö och en belastning som är fullständigt ohållbar. Kunskapsklyftan mellan stad och landsbygd växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ändå gör regeringen alldeles för lite. Det är för lite nya pengar och inga nya reformer. Skolministern låtsas som om det regnar. Finansministern tittar åt ett annat håll. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna verkar helt strunta i att det är i skolan vi lägger grunden för ett starkare Sverige.

Centerpartiet har gång på gång lyft behovet av mer pengar till skolan. Vi har lyft frågan om bättre villkor för lärarna, ett nytt skolpengssystem och hårdare kvalitetskrav. Vi är redo att göra vårt för en starkare svensk skola. Men när tar regeringen frågan på allvar? När stoppar man nedläggningar och lärarflykt? När får vi en ny skolpeng som sluter klyftan mellan stad och land och belönar den som tar större ansvar? När gör man det lättare att säga "nej, stopp, tack och hej" till varje oseriös kraft som försvagar svensk skola?

Skolan är hörnstenen i samhällsbygget. Det är dags att man visar att man förstår det här. Lyssna och lita på lärare och elever! Ge dem framtidstron tillbaka!

(Applåder)

Herr talman! Jimmie Åkesson är tom på svar, till mig lika mycket som till landsbygden. Min fråga handlade inte om reduktionsplikten eller om att anklaga någon för svinpesten. Den handlade om konkreta förslag i en konkret kris som vi ska hantera här och nu och som drabbar svensk landsbygd - konsekvensen av extremväder och svinpestutbrott.

Exakt vad är Jimmie Åkessons plan för detta? Kommer han att kräva en extra ändringsbudget? Kommer han att kräva nya krisstöd? Kommer han att kämpa för bättre konkurrensvillkor, lägre skatter och enklare regler för lant- och skogsbruksföretag? Eller kommer han att göra som vanligt, avsäga sig allt ansvar när det verkligen gäller?

Nu är det sanningens minut; nu är det allvar. Kommer Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna att stå upp för landsbygderna och svenskt jord och skogsbruk?

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna påstår sig ofta värna svensk landsbygd. Men den faktiska politiken, särskilt det senaste året, har visat något annat. Nu har Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna dock chansen att göra skillnad.

Just nu ser vi hur extremväder slår stenhårt mot skogs- och jordbruk och hur skördar och livsverk flyter bort. Vi ser hur afrikansk svinpest nått Västmanland, med enorma konsekvenser för hela bygden - för näringen, jakten, allemansrätten och vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Min fråga är därför väldigt enkel: Exakt vad gör regeringssamarbetets mest inflytelserika parti för att här och nu och långsiktigt stötta grisnäringen, lant- och skogsbruket och de svenska landsbygderna?

Herr talman! Arbetsmarknadsprövning är en del. Men arbetskraftsinvandringens betydelse för de gröna näringarna är större än så. Branschföreträdare påpekar nu att det råder stor brist på alltifrån djurskötare till traktorförare och inom roller som inte bara är säsongsbetonade.

Det handlar om kompetensförsörjning och om konkurrenskraft för dem som ger oss just den sunda maten, de öppna landskapen, ett hållbart skogs- och jordbruk och tillväxt på landsbygden.

Jag ställer frågan på ett lite annat sätt. Kommer Magdalena Andersson och Socialdemokraterna när vi gemensamt står upp för de gröna näringarna att åtminstone tillsammans med Centerpartiet verka för att arbetskraftsinvandringen och de gröna näringarna undantas från det regelverk som regeringen nu föreslår?

Herr talman! Våra gröna näringar har det svårt just nu. Extremväder slår mot lant- och skogsbruk. Det ger enorma förluster och riskerar att rasera hela livsverk. Som ytterligare börda ser vi nu att den afrikanska svinpesten har nått Västmanland.

Regeringen har föreslagit skärpta regler för arbetskraftsinvandring och ett lönegolv som, om det blir verklighet, skulle slå stenhårt mot just de gröna näringarna i hela landet.

Jag beklagar att Socialdemokraterna har ställt sig bakom regeringens planer här. Jag frågar därför Magdalena Andersson om hon nu när hon följer utvecklingen på svenska landsbygden är beredd att tänka om när det gäller skärpta regler för arbetskraftsinvandring.

Herr talman! Att prioritera det som är rätt, säger statsministern - när man höjer skatten mer än man sänker den för precis de grupper som man påstår sig gynna. Det var knappast det som utlovades i valet av moderater eller från andra regeringspartier, och det är inte heller det som Sverige just nu behöver.

Er skattehöjning försvårar arbetet med att skapa kvalificerade välbetalda specialisttjänster där erfarna personer stannar kvar och jobbar mer i bristyrken. Det vi har sett i Finansdepartementets egna beräkningar visar på att vi förlorar motsvarande 11 000 heltider på skattehöjningarna. Regeringen kan kalla det vad de vill, men fem myror är alltid fler än fyra elefanter. Regeringen höjer skatten med 12 miljarder och sänker den med 11miljarder. Det här är fakta. Det är regeringens eget underlag.

Frågan återstår: Anser statsministern fortfarande att det här är borgerlig politik?

(Applåder)