Mats Persson

Fru talman! Tack, Jacob Risberg och Jacob Risbergs praktikant, för en utmärkt och mycket relevant och viktig fråga!

Det är definitivt så att många elever i svensk skola upplever att det är stressigt och att det är otydligt när det gäller vilka betyg man får och vilka kriterier det är. Regeringens uppfattning är att en av huvudorsakerna till detta är att vi under för lång tid har haft olika typer av kurser och kursbetyg. Det är därför som det nu kommer att införas ämnesbetyg, det vill säga att man får ett betyg i ett ämne i stället för att man läser olika typer av kurser i matte eller svenska, exempelvis. Detta kommer att innebära att stressen avsevärt minskar.

Dessutom ser vi till att läroplanerna blir tydligare så att man känner mindre stress och så att det blir ökad tydlighet i fråga om vad det är man ska lära sig. Skolan ska vara en trygg plats, där man lär sig saker och där man inte ska behöva känna sig stressad.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för din fråga! Det är naturligtvis jätteviktigt att man som student har tid för att vara i labblokalen eller tid med sin lärare. Det har i Sverige varit näst intill katastrofalt; undersökningar visar att en civilingenjör i Sverige knappt har någon tid i laboratoriet eller för att göra kemiska experiment.

Det är precis därför som regeringen nu ändrar på detta. Efter att Miljöpartiet under många år satt i regering och förstörde det här ser nu den här regeringen till att vi skjuter till mer pengar så att civilingenjörerna får mer tid i laboratoriet och mer tid med lärarna.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Lili André för hennes utmärkta och väldigt viktiga fråga.

Att man som människa har möjlighet att utbilda sig och att man kan utbilda sig under hela livet är något väldigt fint i det svenska samhället och något som vi ska bevara och ta till vara. Vi har en unik utbildningsmodell. Man har inte bara en enda chans, utan man har två, tre, fyra, fem chanser att utbilda sig under livets gång. Folkhögskolan spelar en väldigt viktig roll i detta, inte minst genom att ge människor en andra chans när de kanske inte riktigt har hittat hem i det vanliga utbildningssystemet. De kan hitta ett sätt att lära sig ett yrke via en folkhögskola. De är väldigt viktiga.

Det är också därför regeringen, som ju Kristdemokraterna ingår i, har satsat mer pengar på folkhögskolorna de senaste åren. Det är en del av den satsning vi gör för att se till att fler människor kan gå en yrkesutbildning där man får ett jobb.

Herr talman! Tack till Serkan Köse och meddebattören för debatten!

Det är viktigt att vi kan fortsätta att diskutera hur vi kan använda våra skattepengar på bättre sätt. Vi kan på det sättet också se till att fler arbetslösa får de insatser som de kan gynnas av.

Det är ett misslyckande för hela det politiska och statliga systemet att vi har en situation där vi inte får ut verksamheter för de pengar som vi satsar. För egen del fortsätter jag gärna debatten och diskussionen om hur vi på ett bättre sätt kan använda pengarna så att fler arbetslösa kan få ta del av insatserna.

Det är viktigt att man kan möta en stark stat som finns där om man behöver den. Om man klarar sig själv så klarar man sig själv. Men behöver man samhällets insatser ska man få det. Det kräver ett annat sätt att tänka och se på hur vi anammar digitaliseringen och hur vi ser på statens närvaro för människor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som svar på Jonathan Svenssons sista fråga vill jag säga att det här är anledningen till att vi nu skjuter till pengar till Arbetsförmedlingen för ökat stöd till arbetslösa. Vi lyssnar ju in den kritik som finns. Det handlar om telefontillgänglighet, om att ha höga krav och om att göra tidiga insatser för arbetslösa.

Herr talman! Serkan Köse frågar hur vi ska se till att 4 miljarder inte betalas tillbaka. Det är en mycket relevant och rimlig fråga. Det handlar väldigt mycket om att se till att vi, och då menar jag vi i samhället i bred mening, inte låter arbetsmarknadsutbildningsplatser som vi har budgeterat för och satsat på gå om intet. Det gäller att vi ser till att vi har system som fångar upp människor så att de kan lotsas till arbetsmarknadsutbildningarna.

Det är inte första gången som Arbetsförmedlingen betalar tillbaka pengar till staten. Det har skett under blå regeringar och under röda regeringar. Jag ser det som en gemensam uppgift för oss att hitta system och verktyg så att vi kan använda pengarna på ett bättre och effektivare sätt så att de arbetslösa får del av fler utbildningar.

Målet är att vi på det sättet kan se till att fler blir bussförare, fler kan jobba i den svenska vården och fler kan jobba i den svenska industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar debattörerna för frågorna och inspelen. Det är viktigt att man som arbetssökande i ett läge där man är arbetslös kan känna trygghet och känna att samhället inte lämnar en därhän utan finns där om man har behov av det. Många arbetslösa har inte behov av hjälp, men de som har det ska kunna få hjälp genom samhällets olika insatser. Det är också därför det är viktigt att vi har en närvaro, så att människor kan känna den tryggheten.

När det gäller myndigheternas möjligheter att å ena sidan rekrytera kompetent arbetskraft och å andra sidan – jag uttrycker mig medvetet lite slängigt nu, så ni får snälltolka mig – finnas ”i varenda buske” har jag som statsråd inte kunskap om exakt var skärningspunkten finns. Jag förutsätter att våra myndigheter hanterar den avvägningen och målkonflikten på bästa sätt.

Med det sagt delar jag interpellantens och den andre meddebattörens uppfattning att vi generellt i samhället har haft en övertro på digitaliseringen. Alla människor har inte förutsättningar att fullt ut enbart använda sig av digitala verktyg för att kommunicera med myndigheter. Som jag har förstått det pågår inom flera myndigheter, även Arbetsförmedlingen, en diskussion där man åtminstone berör frågeställningen: Har digitaliseringen gått för långt?

Ett tecken på detta är den rapport som också Jonathan Svensson refererar till om mycket bristfällig telefontillgänglighet. Jag tror att jag läste i någon tidning om någon individ som medvetet låtit bli att svara i telefon och nu blivit av med jobbet.

Vi har alltså ett behov av att samhället flyttar fram sina positioner. Vi behöver på olika sätt se till att människor kan känna trygghet när de är arbetslösa och även kan känna en större närvaro. Det kan vara digitalt, fysiskt eller via telefon – exakt hur den skärningspunkten ser ut kan man alltid diskutera.

Den sammantagna ambitionen från vår sida är naturligtvis att vi ska se till att människor får ett bättre bemötande och möter ett mer engagerat samhälle, så att de inte lämnas vind för våg i sin arbetslöshet utan möter stora möjligheter till utbildning och till att hitta arbete. Det ska vara höga förväntningar på individerna att göra sitt yttersta. Men man ska också ha möjligheter genom att vi har en stat som finns där när man behöver den som mest.

Herr talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Arbetsförmedlingen har tillräcklig lokal närvaro och anpassade stödinsatser, särskilt i kommuner med hög arbetslöshet, för att effektivt stödja dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Han har också frågat mig vilka generella åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Arbetsförmedlingens resurser används effektivt för att stärka arbetsmarknadsinsatser och matchningen av arbetssökande till lediga jobb.

Det finns och har länge funnits regionala skillnader i arbetslöshet. Med utgångspunkt från målen och inriktningen för arbetsmarknadspolitiken är det Arbetsförmedlingens ansvar att fördela resurserna regionalt och lokalt utifrån de arbetssökandes behov, till exempel behovet av fysiska möten, och situationen på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen behöver bli mer effektiv med ett tydligt fokus på sin kärnverksamhet.

I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete och omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande.

Regeringens utgångspunkt är att alla som kan arbeta ska göra det. Arbetslösa ska erbjudas rätt stöd och insatser. Samtidigt ska det också finnas tydliga aktivitetskrav för att få ersättning eller bidrag.

Jag och regeringen följer frågan och förutsätter att Arbetsförmedlingen inom ramen för sitt uppdrag även fortsättningsvis ger arbetslösa det stöd de behöver för att få ett arbete.

Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en utmärkt interpellationsdebatt, och jag tackar för inspel, inlägg och förslag som har bidragit till att göra debatten bättre. Vi har mycket att lära av att lyssna på varandra och försöka snälltolka och förstå varandra på bästa sätt. För egen del tycker jag att det har varit en värdefull debatt.

Regeringen anser att utbildning är viktigt. Det är inte fråga om vilken utbildning som helst. Jag vill ta fasta på det som Adrian Magnusson mycket riktigt sa i sitt inlägg, nämligen att det är något udda att det när det i Sverige 2025 råder lågkonjunktur med många arbetslösa människor samtidigt är ett läge där företagare inte hittar rätt kompetens. Det är ett systemfel. Och det är detta systemfel vi försöker göra något åt genom att satsa på korta yrkesutbildningar på en arbetsplats, där man lär sig ett jobb från grunden, där man är en del av samhällsgemenskapen och arbetsgemenskapen och där det väntar ett jobb i andra ändan. Det är ett helt nytt sätt att se på yrkesutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad om att om vi kan använda lågkonjunkturen till att rusta människor genom att de kan gå en utbildning och få jobb kommer det också att innebära att Sverige står starkare den dagen vi går in i en högkonjunktur. Det kommer att ske en vacker dag.

Stort tack för en mycket givande och fruktbar debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig ta tillfället i akt att beskriva några av de åtgärder regeringen nu vidtar för att pressa ned arbetslösheten och försöka mota den tråkiga internationella, utdragna lågkonjunktur vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det viktigaste är de satsningar vi gör på utbildning. Det handlar i år om över 130 000 utbildningsplatser. Det kan handla om jobb inom vård och omsorg, jobb inom industrin, jobb inom hantverksyrken eller jobb inom den gröna omställningen – inte akademiska jobb utan jobb som kräver en yrkesutbildning som man kan gå på relativt kort tid.

Det vi gör med tanke på konjunkturläget är att vi, utöver det vi sagt tidigare, nu säger att vi vill ha ytterligare utbildningsplatser, särskilt korta kurser som man gå det här året när det är extra tufft på arbetsmarknaden. Vi vet ju att det kommer att vända lite längre fram. Efter en lågkonjunktur kommer en högkonjunktur.

En utmaning och ett problem här är att vi har tomma platser. Vi vill gemensamt satsa på utbildning. Vi tror på det. Men vårt samhällssystem har inte förmåga att se till att människor tar de platser som finns till förfogande. Det är ett monumentalt misslyckande för oss alla som vi naturligtvis behöver hantera. Vi gör nu ett antal saker för att styra upp systemet så att det ska fungera bättre och vi kan få mer valuta för de skattepengar vi satsar.

Det andra vi gör som är riktat till ungdomar är de 15 000 jobb för unga som vi nu går fram med. Detta kommer inte minst att gynna ungdomar som har det tufft på arbetsmarknaden, kanske bor i en kommun där arbetslösheten är hög, och göra att de kan få in en första fot på arbetsmarknaden.

Ett tredje exempel är att vi nu stärker de svenska hushållen genom att se till att alla som går till jobbet varje dag får förstärkt köpkraft genom riktade skattesänkningar för dem som jobbar, vilket också innebär att de ekonomiska hjulen rullar lite snabbare.

Detta är tre exempel på åtgärder vi vidtar för att förbättra arbetsmarknaden och pressa tillbaka arbetslösheten. Vi är naturligtvis beredda att lyssna på fler förslag. Naturligtvis är det i detta läge också viktigt att vara beredd att göra mer om så krävs.

Fru talman! Tack till interpellanterna för ert engagemang i den här frågan, och tack för de initiativ och de förslag som ni presenterar som lösningar på det här samhällsproblemet! Man kan debattera om huruvida det är 25 procent eller 10 procent av ungdomarna som är arbetslösa, men det är inte huvudfrågan. Det beror ju lite på hur man mäter och om studenter ska räknas som arbetslösa eller inte.

Oavsett hur man mäter tror jag att vi kan vara överens om att vi har en grupp unga som ofta inte har gått ut gymnasiet och har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Om man fastnar i bidragsberoende och inte kommer in i ett sammanhang är risken stor, precis som flera interpellanter varit inne på, att det får långtgående sociala konsekvenser och mycket negativa konsekvenser för de människor det handlar om.

Därför är det väldigt viktigt att vi ger god möjlighet till utbildning. Det här året kommer det att finnas 130 000 utbildningsplatser där man lär sig på jobbet, alltså yrkesutbildningsplatser inom komvux eller inom yrkeshögskolan som är möjliga för unga människor att söka till. Men vi behöver göra mer än det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi ser ett skakigt omvärldsläge med ökad oro, vilket förefaller innebära att lågkonjunkturen inte blir mindre utdragen utan möjligen snarare tvärtom, behöver vi skapa ännu fler möjligheter. Det är därför regeringen nu har sett till och ser fram emot att det nu skapas 15 000 jobb för unga eller sommarjobb under det närmaste året. Det är en viktig åtgärd för att 15 000 ungdomar runt om i Sverige, inte minst i de delar av Sverige där arbetslösheten är högre, ska få en chans att få in en fot på arbetsmarknaden, försörja sig själva och skapa referenser och nätverk för framtiden.

Det vi nu har sett är en utveckling som ingen politiker i den här kammaren – ingen socialdemokrat, ingen från Liberalerna eller någon från något annat parti – önskar. Det har sin grund i en väldigt skakig omvärld som vi har att hantera och göra det bästa vi kan av. Det bästa vi kan göra är att följa utvecklingen noga och göra det vi gör nu, det vill säga att addera ytterligare resurser, ännu fler utbildningsplatser och ännu fler jobb till unga, för vi ser att omvärlden kräver det av oss. Det är att ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vända den stigande ungdomsarbetslösheten. Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att inga fler unga hamnar i arbetslöshet och hur ungdomsarbetslösheten ska bekämpas. Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att skapa fler arbetstillfällen för unga samt när jag tror att den stigande ungdomsarbetslösheten kommer att vända. Adrian Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Unga är en konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden med högre risk för arbetslöshet i en ekonomisk nedgång. Samtidigt har unga med fullföljd gymnasieutbildning ofta ett bra utgångsläge på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt.

För att unga ska kunna etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden är därför utbildning den viktigaste insatsen. Regeringen har under mandatperioden ökat antalet platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Enligt regeringens senaste prognos i december 2024 förväntas en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden påbörjas redan under 2025.

Regeringen har avsatt 250 miljoner för att främja sommarjobb och jobb för ungdomar. Detta ger unga en möjlighet att skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Genom att insatsen riktas till dem som har svårt att hitta jobb på egen hand förbättrar vi möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden för dem som står längst från arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag ska kort svara på några frågor som har ställts av ledamöterna. Det handlar bland annat om höjd ersättning för intervjuresor. Den som har behov av att göra en intervju i en annan landsända än där man bor för att söka ett jobb kan efter ett förslag från regeringen nu få höjd ersättning. Det är ett initiativ vi har tagit för att gynna förutsättningarna för kompetensförsörjning i norra Sverige. Vi gör även olika utbildningsinsatser för att åtgärda den kompetensbrist som finns.

Jag vill ta tillfället i akt och tacka interpellanterna för debatten. Jag tackar inte minst Serkan Köse för ett gott samarbete och för en god ton i debatten samt konstruktiva inspel, som jag som statsråd naturligtvis tar med mig.

Jag noterar avslutningsvis även den retorik Linus Sköld använder när han talar om rotavdrag. Ledamoten menar att det är något som enbart höginkomsttagare och rika kan använda sig av. Det är ett häpnadsväckande uttalande. Den svenska medelklassen använder ju rotavdraget och får genom det större ekonomiska drivkrafter att göra investeringar i sina hem. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen använt ett förstärkt rotavdrag som konjunkturåtgärd. Att då hävda att detta enbart är något för höginkomsttagare är häpnadsväckande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Stort tack till Serkan Köse för den konstruktiva tonen i debatten! Jag håller med om att vi ska vara stolta över hur det är i Sverige och tycker att det finns bred politisk enighet om att vi har en väldigt hög sysselsättningsgrad och ett högt arbetskraftsdeltagande. Det har vi också haft under de senaste socialdemokratiska regeringarna. Det är någonting som svensk politik har hanterat på ett väldigt bra sätt, egentligen ända sedan finanskrisen. Det vi behöver bli bättre på är att se till att arbetslösheten går ned och att matcha individer bättre till de lediga jobb som finns.

Under högkonjunkturen fanns det många lediga jobb, och det gör det även i dag. Då handlade det mycket om utbildning. Serkan Köse ställde en mycket berättigad fråga om hur det kommer sig att utbildningsplatser gapar tomma, exempelvis inom komvux. Det är ett jätteproblem. Här i riksdagen får man väl ändå erkänna att vi är hyfsat överens om att vi tror på yrkesvux och komvux som är yrkesinriktade. Vi satsar pengar på detta – men i grova drag hälften av pengarna betalar kommunerna tillbaka. Det är en förklaring och något som regeringen nu rättar till.

Från regeringens sida ger vi nu bättre planeringsförutsättningar genom att ge kommunerna möjlighet att planera inte bara ett år framåt utan flera år framåt. Det, tillsammans med den förändrade lagstiftning som kommer, innebär att Arbetsförmedlingen och kommunerna i högre utsträckning kan samarbeta och utbyta information sinsemellan. Arbetsförmedlingen kan då få veta om den enskilde är inskriven på komvux och vice versa, vilket också gagnar vår strävan att fler människor ska kunna gå någon utbildning.

Det är inte brist på pengar, ambitioner eller vilja, utan det är en brist på förmåga. Våra system är i dag lite för slappa och fungerar inte, vilket gör att människor inte får de möjligheter som de skulle kunna få.

Jag delar Serkan Köses engagemang för ungdomsarbetslösheten och ungdomar. Man kan diskutera om ungdomsarbetslösheten är 25 eller 10 procent; det beror på hur man mäter. Men det spelar ingen roll, för även om Sverige ligger bra till vid en internationell jämförelse av gruppen unga som inte gör någonting – omkring 7 procent i Sverige har inte jobb, utbildar sig inte och är inte i praktik – tycker jag fortfarande att den nivån är för hög. Vi behöver göra mer för att skolan ska funka bättre, och vi måste ha insatser till unga människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I vårändringsbudgeten har regeringen aviserat en särskild satsning på ungdomar. Det gäller både sommarjobb och jobb till unga, en satsning som riktar sig till en större grupp, inte minst till ungdomar under 20 år som kanske inte har fullständiga gymnasiebetyg. De kan få arbete och därmed en referens, och de tjänar pengar och får in en fot på arbetsmarknaden. På det sättet förstärker de med all sannolikhet sin situation på arbetsmarknaden.

Slutligen frågade Serkan Köse mig vilka insatser vi gör och vad man kan göra i detta läge. Det är inte bara i Sverige vi brottas med en utdragen lågkonjunktur och en amerikansk president som pratar mycket med medierna och som skapar osäkerhet med hot om tullar, utan det är något som präglar hela Europa. Men vad vi kan göra är att se till att hushållen får en framtidstro genom att vi ger dem starka ekonomiska drivkrafter att ta en del ekonomiska beslut just det här året.

Ett sådant exempel är att via rotavdraget få människor som ändå har planerat att renovera badrummet att göra det just 2025 och inte några år senare, som de hade tänkt. På det sättet kan vi få igång byggindustrin och få de ekonomiska hjulen att snurra lite bättre.

Fru talman! Tack till interpellanterna, Serkan Köse och Linus Sköld, för frågorna!

Låt mig börja med att zooma ut och beskriva lite var Sverige befinner sig just nu. Trots ett läge med en utdragen internationell lågkonjunktur, som inte minst märks mycket tydligt i vårt land, har vi bland de högsta sysselsättningsgraderna i Europa. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i Europa. Vi har en sysselsättningsgrad på över 82 procent för dem mellan 20 och 64. Jag nämner den siffran därför att målsättningen för länge sedan, när Socialdemokraterna hade full sysselsättning som mål, var 80 procent. Det slår vi, så att säga, med råge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot har den svenska arbetsmarknaden och samhället problem med bristande matchning. Även i en högkonjunktur hade vi ett läge där vi hade bristande kompetens. Det var svårt att hitta yrkeskunnigt folk som kunde ta de lediga jobb som fanns. Detta behov har inte minskat när vi nu gått in i en lågkonjunktur.

Till det har vi av förklarliga skäl oroliga hushåll, som håller hårt i plånboken. De har känt av inflationen och agerar just nu utifrån mycket osäkerhet i vår omvärld och håller därför i pengarna.

Mot bakgrund av detta aviserade vi från regeringen i förra veckan att vi nu ser till att förbättra för hushållen genom att vi mycket tydligt förbättrar rotavdraget. Den som i dag vill och har möjlighet – och som kanske har tänkt på det sedan tidigare – att renovera badrummet, renovera sommarstugan eller göra en renovering hemma har starka skäl att göra det just i år. Om man ser till att fakturan betalas från och med den 12 maj kan man ta vara på det höjda rotavdraget, som nu verkställs.

Till detta görs ytterligare satsningar på fler utbildningsplatser just för att vi vet att yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb stärker den enskilde och gör att vårt samhälle fungerar bättre.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få ned arbetslösheten och hur jag avser att agera för att lösa kompetensbristen i de regioner som fortfarande har större problem med kompetensbrist än med arbetslöshet. Serkan Köse har frågat mig vad jag avser att göra åt Sveriges höga arbetslöshet i jämförelse med euroområdets, och vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska arbetslösheten samt förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb.

Den viktigaste åtgärden för att pressa tillbaka arbetslösheten har varit att prioritera bekämpningen av inflationen. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden: Det handlar om att fortsätta att stärka hushållens köpkraft, reformer för en ökad tillväxt och att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning.

I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete och omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande.

Regeringen har en bra grund för att möta arbetslösheten och följer och analyserar hela tiden utvecklingen på arbetsmarknaden för att kunna föra en effektiv arbetsmarknadspolitik vars insatser ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Fru talman! Tack till Jonathan Svensson för debatten och interpellationen!

Det gläder mig att det finns en stor politisk enighet i riksdagen och i samhället om att vi ska ha stora insatser för människor med funktionsnedsättning.

Jag tycker att det är en styrka i det svenska samhället att vi inte lämnar människor vind för våg utan på olika sätt försöker att se till att människor kan vara en del av en gemenskap, stå på egna ben och försörja sig själva även om de har en funktionsnedsättning.

Så är det inte i många andra länder. Vi ska vara väldigt stolta över att vi i Sverige har valt den samhällsmodellen. Det är en styrka att vi i bred politisk enighet kan stå upp för det.

Jag blir däremot väldigt bekymrad när jag tar del av Socialdemokraternas förslag. Det innebär drastiska neddragningar på subventionerade anställningar, något som inte minst drabbar människor med funktionsnedsättning.

Det innebär att företag som vill anställa människor som är arbetslösa eller långtidsarbetslösa med Socialdemokraternas politik får mycket mindre möjligheter att göra det. Det bekymrar mig väldigt mycket. Det är framför allt ett hot mot de arbetslösa som ingenting hellre vill än att hitta ett arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stort tack för interpellationsdebatten! Jag ser fram emot ett gott samarbete framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till Jonathan Svensson för inlägget!

Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Det är också därför det nu vidtas åtgärder för att människor ska få ett bättre stöd, för att människor inte ska komma i kläm och för att människor ska få det stöd som de är berättigade till.

Jag vill inte kommentera enskilda medieuppgifter. Men jag kan konstatera att Arbetsförmedlingen och myndigheterna nu vidtar åtgärder för att se till att människor får ett bättre stöd. Från regeringens sida ökar vi nu kraven på myndigheterna så att människor kan få bättre hjälp och fler insatser. Det gäller inte minst för människor som har en funktionsnedsättning.

Vi har ett regelverk i Sverige. Det är viktigt att alla följer det regelverket, inte minst privata aktörer. Vi har nu ett läge där privatiseringen har gått för långt på område efter område. Vi rullar nu tillbaka och ser till att människor kan få ett bättre stöd.

Det betyder inte att vi tar bort alla privata alternativ. Många bedriver ett mycket gott arbete. Men de som inte sköter sig kommer att märka av konsekvenser. Vi ser det redan i dag på område efter område. Det märks inte minst inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

Fru talman! Jag tackar Jonathan Svensson för hans engagemang i de här frågorna och för att han tar upp de brister som uppmärksammats i medier och som även myndigheterna själva identifierat. Tack till ledamoten för initiativet till debatten!

Jag delar uppfattningen att privatiseringen har gått för långt i det svenska samhället. Vi ser detta när det gäller både regelverket för friskolorna i skolsystemet och användningen av privata aktörer inom arbetsmarknadspolitiken. Det är också därför regeringen nu vidtar ett antal åtgärder för att dra tillbaka delar av privatiseringen – inte förbjuda privata alternativ men ta ett steg tillbaka när det har gått för långt och människor kommer i kläm därför att systemen är naivt utformade och inte ger människor det stöd de har rätt att få. Detta är ytterligare ett område där det finns mycket mer att göra. Det är också därför det pågår ett mycket intensivt arbete för att komma åt de här problemen.

Jag delar också Jonathan Svenssons uppfattning när det gäller att man i Sverige inte är en kund utan en medborgare – en aktiv person som i stor utsträckning behöver ta eget ansvar men som också kan förvänta sig att få stöd från samhället. Om man inte är en kund betyder det också att samhället behöver kraftsamla för att kunna ge stöd till människor och finnas där när de har behov av stöd – inte så att man kväver den enskilde, men så att man ger hjälp om det behövs hjälp. Det är också därför vi nu lägger om politiken och ser till att Arbetsförmedlingen får större resurser för att kunna ge stöd, inte minst till människor med funktionsnedsättning; på olika sätt ger vi nu tydligare uppdrag till våra myndigheter att ge bättre stöd till dessa individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska vara stolta över att vi är ett samhälle som inte lämnar människor därhän. Har man en funktionsnedsättning får man stöd i Sverige i dag. Vi har Samhall, som är en mycket fin verksamhet. Vi har olika typer av lönebidrag där företag eller föreningar kan anställa personer med funktionsnedsättning och få ett stöd från samhället. Men vi behöver göra mer.

Vi behöver se till att privata aktörer inte utnyttjar systemet. Många privata aktörer gör fina insatser. Men vi behöver se till att människor inte kommer i kläm.

Fru talman! Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de missförhållanden som verkar pågå inom ramen för Steg till arbete samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att fler människor med funktionsnedsättning eller ohälsa kommer vidare till arbete eller studier.

Det är viktigt att de stöd och insatser som Arbetsförmedlingen förfogar över fungerar som det är avsett och att personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen får bra stöd för att komma vidare till arbete eller studier. Det pågår nu ett arbete inom Arbetsförmedlingen för att förtydliga villkoren gällande underleverantörer, ett arbete som omfattar samtliga upphandlade tjänster inklusive Steg till arbete. Enligt information från Arbetsförmedlingen ser myndigheten en successiv minskning av antalet klagomål i tjänsten Steg till arbete och därtill att färre klagomål än tidigare resulterar i en sanktion. Arbetsförmedlingen ser samarbete med leverantörer som en förutsättning för att lösa ut frågor och öka kvaliteten i tjänsten, och arbetet fortsätter för att bibehålla dialogen mellan myndighet och leverantör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning kan ta del av såväl Arbetsförmedlingens ordinarie stöd och insatser som särskilda insatser riktade till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka stödet för dessa målgrupper, däribland uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev om att ge förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare och ett fortsatt uppdrag om att avsevärt minska tiden det tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga.

Regeringen fortsätter arbetet för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och för att arbetssökande ska få stöd och insatser utifrån sina olika förutsättningar och behov.