Mats Persson

Fru talman! Tack, Jonathan Svensson, för frågan! Det är helt riktigt.

Vi svenskar ska känna väldig stolthet, tycker jag, över det samhälle vi har byggt där vi ser till att ta hand om människor, inte minst människor med funktionshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Människor med funktionshinder erbjuds i Sverige stöd som man inte får i andra länder. Det kan handla om att få möjligheten att försörja sig själv eller vara på en arbetsplats och vara delaktig. Där har vi en rad olika system inom ramen för Samhalls verksamhet. Vi har lönebidrag och liknande system som gör att människor får stöd för att kunna vara i en gemenskap, för att kunna vara behövda och för att kunna försörja sig själva. Det är någonting som är unikt för Sverige och som vi ska vara väldigt stolta över.

Med det sagt finns det hela tiden saker som behöver förbättras. Det regeringen nu genomför är att vi gör särskilda satsningar för människor med funktionshinder så att möjligheten att vara delaktig på arbetsmarknaden stärks.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Arber Gashi, för din fråga! Det här är något som Sverige har stor erfarenhet av, nämligen att det inom industrin ibland går upp och ibland går ned. Nu finns det delar av industrin där det går ned, och det finns delar av industrin där det går väldigt bra.

Hylte, som ledamoten refererar till, ligger i Halland, som är en välmående region där det finns relativt gott om jobb att söka. Jag är övertygad om att många av dem som nu har drabbats i det aktuella fallet kommer att kunna hitta ett arbete i samma kommun eller i kringliggande kommuner.

Om man har kompetens från arbete inom svensk industri har man en god arbetsmarknad framför sig, och man har väldigt goda möjligheter att hitta ett nytt jobb.

Fru talman! Svaret är ja. Naturligtvis ska våra myndigheter ha de befogenheter de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Därför förändrar regeringen nu regelverket så att Arbetsförmedlingen och kommunerna kan samarbeta och människor gå utbildningar eller lära sig svenska språket så som det var tänkt.

Jag vill samtidigt säga att det finns en övertro på att enskilda myndigheter kan skapa jobb. I grund och botten handlar det om att enskilda företagare, stora som små, måste se att de kan anställa och verka i Sverige. Därför är det viktigt att vi har en ekonomisk politik som investerar i framtiden – i infrastruktur, forskning och utbildning – samtidigt som vi ser till att svenska hushålls plånböcker och köpkraft stärks så att de ekonomiska hjulen kan rulla snabbare.

Fru talman! Jag tackar Ann-Christine Frohm för hennes fråga.

Det är helt riktigt att väldigt stora grupper som har kommit till Sverige inte kan försörja sig själva. Det finns också människor som har kommit till vårt land som varje dag bidrar i industrin och välfärden. Bilden är därför ganska splittrad.

Det är naturligtvis ett stort problem att människor inte står på egna ben, och utrikes födda är definitivt överrepresenterade bland dessa. Det handlar om att systemen i dag är för slappa. Man kan år efter år leva på bidrag utan att behöva göra någon motprestation för att få bidraget. Man behöver inte lära sig svenska, och det finns inga krav fullt ut på att man ska lära sig svenska.

På punkt efter punkt, oavsett om det handlar om medborgarskap, migrationspolitik eller hela jobbpolitiken, syftar de förändringar som regeringen nu gör sammantaget till att människor ska lära sig språket, kunna ta del av alla de möjligheter man får i Sverige och fullt ut kunna bli en del av det svenska samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan!

Det är helt riktigt att Sverige är, och ska vara, möjligheternas land. Man är varmt välkommen till Sverige, men när man kommer till Sverige förväntas man jobba och försörja sig själv, lära sig svenska och ställa sig bakom liberala demokratiska värderingar om jämställdhet, homosexuellas rättigheter och liknande. Det är sådant vi har kämpat hårt för i vårt land, och det är värden som håller ihop vårt samhälle.

Man är välkommen hit, men man har också ett mycket stort eget ansvar för att göra allt man kan för att bli en del av det svenska samhället. I det ligger att man i framtiden inte kan gå år efter år och leva på bidrag utan att göra en motprestation för att få bidraget. Man måste gå en språkutbildning, man måste lära sig svenska, man måste gå en praktik. Man kan inte leva i passivt bidragsberoende. Det hjälper ingen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Isabell Mixter, för frågan!

I detta läge tror jag att det är väldigt viktigt att samhället kraftsamlar och gör det vi ska, så att människor kan känna sig trygga. Ingen ska lämnas vind för våg, utan samhället ska finnas där och ge en trygghet och ett stöd.

Detta stöd visar sig på flera olika sätt. En viktig del i det är att Arbetsförmedlingen har en stark närvaro lokalt på plats i Skellefteå. Det har man sedan tidigare, och det kommer man nu naturligtvis att ha i lika eller ännu större utsträckning, med tanke på konkursen.

Det handlar också om att olika trygghetsorganisationer finns på plats för att kunna lotsa till lediga jobb och ge olika typer av insatser och utbildningar eller motsvarande. Det gör att människor kan ta de jobb som finns eller utbilda sig för jobb som de i dag inte har kompetens att ta.

Det här är en grupp arbetstagare som har mycket hög kompetens. De har goda förutsättningar att hitta ett arbete. Samhället står inte utanför, utan samhället kraftsamlar och ger stöd.

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för din fråga!

Det är precis som frågeställaren beskriver det. Många människor känner en berättigad stor oro. De har en känsla av olust och är omtumlade efter det besked som vi fick i går. Man har efter mycket spekulation i medier, under lång tid, nu bestämt sig för att kasta in handduken och begära bolaget i konkurs.

Det viktiga vi gör nu är att vi kraftsamlar. Vi kraftsamlar bland samhällets alla aktörer på olika nivåer så att man i det här läget vet att man får en lön eller en ersättning och inte behöver flytta från hus och hem. Man lämnas inte ensam i detta. Det samlade samhället står redo att ge hjälp och utbildningsinsatser och att lotsa till de lediga jobb som finns. I denna tuffa och svåra tid kan man få hjälp. Den hjälpen innebär att vi visar empati och tar hand om varandra.

Fru talman! Det är väldigt viktigt att det lönar sig att arbeta. Det är väldigt viktigt att den som väljer att jobba några timmar en lördag känner att det är värt det. Det är väldigt viktigt att vi har system som uppmuntrar till arbete.

Sedan kan man diskutera om det ska vara den modell som Kristdemokraterna förespråkar eller om det ska vara det som regeringen nu arbetar med. Vi vill införa ett bidragstak och en jobbstimulans som gör att det alltid lönar sig att arbeta. Den exakta metodiken kan man alltid diskutera, men den politiska inriktningen – att det alltid ska löna sig att jobba – ligger fast.

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för ditt engagemang i den här frågan!

Det är väldigt viktigt att vi har en politik där människor som av någon anledning behöver statens eller kommunens stöd – det offentligas stöd – får ett stöd. De ska få ett bidrag, men de ska också göra det som förväntas av dem, det vill säga lära sig svenska, söka jobb och delta i olika typer av aktiviteter. Regeringen arbetar därför med en reform där vi helt enkelt inte accepterar att människor lever på bidrag år efter år utan att göra någonting för att få bidraget. Framöver kommer man att behöva göra en motprestation för att erhålla ett bidrag från samhället.

Man kan naturligtvis alltid diskutera om man ska organisera detta i kommunens regi eller göra så som Kristdemokraterna föreslår. Men det viktiga för regeringens del är att se till att vi har en politik där vi ställer krav. Att ställa krav är att bry sig.

Fru talman! Jag ska inledningsvis säga att frågeställningen inte direkt faller under mitt ansvarsområde, men jag ska ändå försöka ge ett svar.

Det stämmer som ledamoten säger att regeringen har motsatt sig det tentativa förslaget om att dra tillbaka det föreslagna direktivet. Vi följer frågan noga och har vid tidigare tillfällen markerat att vi har en annan uppfattning, och vi kommer att agera när den formellt kommer upp på dagordningen. I dagsläget är detta dock inte formellt, men vi följer frågan noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det stämmer att vi har en utdragen internationell lågkonjunktur som gör att arbetslösheten i Sverige och i många andra länder har ökat de senaste åren. Därför är det väldigt viktigt att vi nu stärker hushållen, så att deras köpkraft kan öka och vi kan få ekonomin att dra igång igen. En viktig del handlar naturligtvis också om att se till att folk utbildar sig, så att de kan ta några av de många lediga jobb som finns i dagsläget. Det är 140 000 jobb som är lediga trots att vi har en lågkonjunktur. Det handlar om att gå de utbildningar som finns så att man kan ta de lediga jobb som finns.

Inriktningen handlar alltså om att människor får mycket stora möjligheter men också stora skyldigheter att göra det de kan för att få ett arbete och försörja sig själva.

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för din fråga! Jag delar ledamotens bedömning och tror att vi har samma engagemang för att se till att fler människor har ett arbete att gå till.

Det som hände i Skellefteå i går, beskedet om att Northvolt går i konkurs, berör såklart väldigt många människor i Skellefteå och den delen av Sverige, och många där känner en stark oro. Då är det viktigt att säga att vi nu mobiliserar och kraftsamlar i hela samhället så att man från dag ett kan få ersättning, så att man inte behöver lämna hus och hem, och stöd från samhället, som kommer att ha en mycket hög närvaro för dem som nu blir av med arbetet uppe i Skellefteå. Detta visar att vi i Sverige kraftsamlar när en sådan här kris inträffar och att det finns hjälp och stöd att få.

Fru talman! Jag tackar för debatten. Samtidigt vill jag uttrycka en stor besvikelse över hur Socialdemokraterna har agerat de senaste åren. Det faktum att man i sin skuggbudget slaktar de subventionerade anställningarna gör mig väldigt bekymrad. Om det hade blivit verklighet skulle det ha inneburit att färre människor kunnat få möjlighet att komma ut på en arbetsplats och få ett jobb. Det skulle vara ett dråpslag. Att man i sin politik höjer bidragen och gör det mer lönsamt att leva på bidrag i stället för att arbeta gör mig väldigt besviken, liksom att man inte lever upp till regeringens stora infrastruktur utan skär i vägunderhållet. Det är klart att det är saker som skulle påverka tillväxten, göra Sverige svagare och öka arbetslösheten. Det här gör mig väldigt besviken. Jag hade gärna sett att vi kunnat hantera den typen av frågor i bred politisk enighet. Men dessvärre är så inte fallet.

Det är viktigt att vi gemensamt i riksdagen nu gör vårt yttersta för att pressa tillbaka arbetslösheten, inte minst för att det gäller många människor. Det är ingen skam att bli arbetslös. Det kan i princip hända vem som helst när det är ett tufft ekonomiskt läge och turbulenta tider i vår omvärld.

Det är viktigt att vi nu erbjuder många utbildningar, och det gör vi. Det är också viktigt att människor med de möjligheter de får från samhället tar sitt eget ansvar och lever upp till de skyldigheter som finns och går de utbildningar som erbjuds. Med detta har vi en bra grund att kunna vända utvecklingen så att fler människor kan hitta ett arbete och bryta sysslolösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med frågan om andra länder. Jag tycker att det är en väldigt intressant aspekt. Hur kommer det sig att andra länder har andra arbetslöshetsnivåer än vad vi har i Sverige? Sanningen är ju den att vi i Sverige kan vara väldigt stolta över att vi har en oerhört hög sysselsättningsgrad. En väldigt stor andel av befolkningen tillhör arbetskraften. I andra länder har man hemmafruar och andra som inte aktivt söker arbete. Men i Sverige gör man det, och i Sverige jobbar de allra flesta människor.

Det som inte fungerar i Sverige är kopplingen mellan människors kompetens och de behov som företagen och arbetsgivarna har. Det är därför vi i den här utdragna lågkonjunkturen kan ha ett läge där vi har 115 000 lediga jobb samtidigt som de arbetslösa inte lyckas ta dem eftersom de inte har den kompetens som efterfrågas.

Det är också därför det är så väldigt viktigt att vi satsar på utbildning. Socialdemokraterna pratar ofta om en specifik utbildningsform inom ramen för arbetsmarknadsutbildning, men det som är relevant är att titta på alla utbildningar. Det är klart att det som är mest relevant för den som inte har ett arbete är vilka utbildningar man kan söka. Sanningen är att det finns över 120 000 yrkesutbildningar som man kan söka det här året – inom vården, industrin, hantverksyrken och annat. Det finns olika typer av utbildningar man kan söka. Om man säger att vi inte satsar på utbildning i Sverige, med de stora investeringar som regeringen har gjort i yrkesutbildningar, tycker jag inte att det är en rättvisande bedömning. Sedan är det riktigt att det är låga nivåer för den här specifika utbildningsformen hos Arbetsförmedlingen, men det finns många andra utbildningar där utbyggnaden är mycket kraftig och där man också i större utsträckning fyller sina platser.

Fru talman! Här finns något som vi politiker gemensamt, oavsett färg, inte har lyckats med. Det gäller alltså både politiker med röd partibeteckning och borgerliga politiker. Vi har höga ambitioner på det här området. Men sanningen är att Arbetsförmedlingen varje år lämnar tillbaka ganska mycket pengar som vi i riksdagen har beslutat om men som inte kommer till användning därför att det är tomma utbildningsplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kommer jag tillbaka till att vi har ett systemfel. Regeringen ändrar detta nu; vi tog beslut om det för någon vecka sedan. Hur kommer det sig att vi fram till nu har haft ett läge där kommunerna och Arbetsförmedlingen inte har kunnat prata med varandra? Man vet inte om någon som ska vara på komvux de facto är på komvux och därmed fullgör sin utbildning. Hur kommer det sig att man år efter år kan leva på bidrag utan att behöva göra en motprestation och gå en utbildning för att få bidraget? Det ändrar vi nu från regeringens sida. På punkt efter punkt ser vi till att fler människor kan gå utbildningar och att fler människor också genomför de utbildningar som ges.

Fru talman! Allra sist vill jag säga att det i det här konjunkturläget är viktigt att stötta hushållen. Det är viktigt att inse att en låda tomater kostar hiskeligt mycket. I detta läge är det viktigt att vi stärker hushållen. Det är också därför regeringen nu sänker skatten för alla hårt arbetande människor, så att den som går upp på morgonen vet att man får mer pengar att röra sig med. På det sättet kan de ekonomiska hjulen komma igång, och vi kan få upp efterfrågan i ekonomin. På det sättet kan vi också få upp tillväxten, få upp sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar interpellanterna.

Låt mig börja med att konstatera att jag tror att Sverige mår bra om vi i riksdagen har ett förhållningssätt där vi vill varandra väl och inte tror att vår politiska motståndare vill någon illa. Jag har full tilltro till att Socialdemokraterna vill väl och att så många arbetslösa som möjligt kan hitta ett arbete. Sedan ska vi i riksdagen ha respekt för att de olika partierna har olika syn utifrån ideologi och värderingar på hur lösningarna ser ut.

Jag misstänker inte att Socialdemokraterna vill illa. Naturligtvis hoppas jag att oppositionen kan ha samma förhållningssätt till regeringen, det vill säga att regeringen inte vill illa utan att regeringen har mycket höga ambitioner på att få fler människor att gå från arbetslöshet till jobb.

I linje med detta är det också viktigt att vi är ärliga med att lågkonjunkturen inte har sin grund i Sveriges riksdag eller hur olika politiska partier har röstat, utan lågkonjunkturen har sin grund i det krig som förs i Europa och den ekonomiska kris som finns i flera europeiska länder, inte minst i Tyskland, som också påverkar den svenska ekonomin kraftigt. Det märks för många svenskar när räntorna går upp och det är dyrt att handla sin matkorg på Ica, Coop eller Hemköp.

Vi befinner oss i ett stämningsläge och ekonomiskt läge som har sin grund i faktorer i andra länder, och vi har här ett ansvar att göra det bästa vi kan för att göra det så bra som möjligt för svenska folket.

Regeringens uppfattning är att det i detta läge med en utdragen lågkonjunktur samtidigt finns många lediga jobb. Det finns 115 000 lediga jobb där arbetsgivare inte hittar rätt kompetens. Det är därför viktigt att satsa på yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb, som är inriktade på ett yrke. Det ska vara utbildningar där man lär sig ett yrke på jobbet. Det kan vara i vård och omsorg, i industrin eller i hantverksyrken eller motsvarande yrken där det i dag finns stor brist på arbetskraft. Det ska vara fråga om en relativt kort utbildning, och utbildningen ska i mångt och mycket ges på en arbetsplats. På det sättet kan man komma in i ett sammanhang, stå på egna ben och försörja sig.

Fru talman! Samtidigt är det viktigt att konstatera att systemet i dag är för slappt. Det finns i dag tomma utbildningsplatser därför att människor inte går de utbildningar de kan gå – de utbildningar som samhället säger att man ska gå. Det betyder inte att människor är lata eller slappa, utan det betyder att systemet är för slappt. Det skapar en passivitet, som i sin tur gör att människor fastnar i långvarigt passivt bidragsberoende. De går år efter år och tar passivt emot ett bidrag, som skattebetalarna som går upp varje morgon och går till jobbet är med och betalar, men de arbetslösa gör ingen motprestation för att få bidraget. Det är inte rimligt.

Det är därför regeringen lägger om politiken och inför aktivitetskrav så att de arbetslösa måste göra något för att få bidrag. Våra myndigheter ska ställa högre krav på de arbetslösa så att de går de utbildningar som erbjuds. De får många möjligheter, men de har också en skyldighet att göra sitt yttersta för att ta de jobb och utbildningar som erbjuds.

Fru talman! har frågat mig vad jag och regeringen tänker göra för att vända utvecklingen avseende arbetslösheten samt om jag kan redogöra för inriktningen och innehållet i regeringens arbetsmarknadspolitik.

Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bromsa den ökade arbetslösheten och skapa fler jobbmöjligheter.

Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för en ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa och på att prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen.

I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete och omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande.

Regeringen har en bra grund för att möta arbetslösheten och följer och analyserar hela tiden utvecklingen på arbetsmarknaden för att kunna föra en effektiv arbetsmarknadspolitik vars insatser ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

Fru talman! Det är precis tvärtom - precis exakt tvärtom. Taket i akassan höjs den 1 oktober 2025 genom det beslut riksdagen har tagit. Det är den politik som regeringen nu går fram med.

Taket i akassan höjs. Tryggheten ökar för människor med det förslag riksdagen har beslutat om. Tryggheten ökar, och drivkraften att söka ett nytt arbete ökar. Vi ökar alltså tryggheten, och vi ser till att människor snabbare hittar ett nytt arbete att gå till. Det är att ta ansvar för Sverige i en tuff tid. Det är att se till att fler människor får ett arbete att gå till och att fler människor kan känna trygghet.

(Applåder)