Lotta Edholm

Fru talman! Tack, Anders Alftberg, för en väldigt viktig fråga!

Hedersförtryck förekommer i Sverige i en förskräckligt stor omfattning. Vi vet att tiotusentals framför allt flickor men även pojkar är utsatta för detta. Därför är utredningen väldigt viktig.

I dag utövas hedersförtryck inte bara av föräldrar och släktingar, utan det förekommer också att hedersförtrycket ibland faktiskt till och med förstärks av förskolans personal. Därför är utredningen viktig. Den har ett brett uppdrag att föreslå de åtgärder som man anser är rimliga för att komma åt detta vidriga förtryck.

Fru talman! Tack, Malte Tängmark Roos, för en väldigt viktig fråga!

Det vi måste göra är att stärka läraryrkets attraktivitet så att fler unga människor vill bli lärare. Det grundläggande problemet i detta är lärarbristen.

Vi har till exempel statsbidrag för att man ska kunna anställa fler speciallärare och få fler undervisningsgrupper, men vi måste också förbättra villkoren för läraryrket i Sverige. Jag är helt övertygad om att arbetsvillkoren för lärare måste bli bättre, och vi måste se till att klassrummen blir tryggare. Alldeles för många lärare utsätts i dag för hot och trakasserier på ett helt oacceptabelt sätt. Det gör självklart också att yrket blir mindre attraktivt.

Det här är som sagt en väldigt viktig fråga, och regeringen jobbar med den på många olika sätt.

Fru talman! Tack, ledamoten, för den här viktiga frågan!

I dag vet vi att sex- och samlevnadsundervisningen inte fungerar likvärdigt i våra skolor. Det finns utredningar som visar att det ser väldigt olika ut. Därför är det viktigt att man parallellt med att man gör om läroplanen också får bättre kursplaner i det här otroligt viktiga ämnet i skolan.

Målsättningen är på intet sätt att ta bort sex- och samlevnadsundervisningen. I stället ska den se likadan ut i hela landet. Det framgår tydligt vad eleverna faktiskt ska lära sig, och när och hur, genom tydliga kursplaner. Det finns ingen som helst ambition att avskaffa detta. Jag skulle nog vilja säga att ämnet är viktigare än på mycket länge i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för den väldigt viktiga frågan.

Det är alldeles uppenbart att undervisningen i de här ämnena i skolan inte fungerar tillräckligt bra. Vi vet att det är stora olikheter i hur det fungerar. Skolinspektionen har också visat det i en rapport. För mig är det helt uppenbart att undervisningen i sex och samlevnad och samtycke måste förbättras. Vi måste få tydligare kursplaner kring detta, så att det blir mer likvärdigt.

Jag skulle också vilja säga att vi behöver förstärka och ändra elevhälsans uppdrag i Sverige. Vi har tillsatt en utredning, som har kommit med ett delbetänkande. Men den del som handlar just om elevhälsan är inte klar än. Det här är otroligt viktiga frågeställningar.

Herr talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för denna mycket viktiga fråga!

Det är precis som ledamoten säger: Läraren är den absolut viktigaste förutsättningen för att barn och elever ska kunna få den kunskap som de har rätt till. Det handlar om att lära sig att läsa, skriva och räkna liksom att få bra faktakunskaper.

Vi jobbar nu med ett antal utredningar där lärarrollen är central. Det gäller till exempel läroplansutredningen men också utredningen om trygghet och studiero liksom utredningen om lärares administrativa börda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som en röd tråd i dessa olika utredningar går just hur man ska kunna stärka lärarnas auktoritet och roll i skolan, till exempel att säkerställa att det faktiskt är läraren som bestämmer över undervisningen i svensk skola.

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för en väldigt viktig fråga!

Jag som gammal ungdomsförbundspolitiker delar naturligtvis uppfattningen att det är viktigt att gymnasieelever får kunskaper och möjligheter att diskutera och så vidare.

Den här frågan har diskuterats i många, många år. Olika skolor ser helt enkelt olika på det, och det kan vara en svår fråga för en skola att lösa eftersom man till exempel också måste kunna se till säkerheten.

Jag vågar i dag inte säga vilket arbete som pågår kring frågan, men jag tar med mig den till departementet.

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga.

Ja, det är tyvärr så att brottslighet också kryper in i skolans värld. Precis som ledamoten säger kan vi se det när det gäller drogförsäljning. Men vi har också på senare tid haft förfärliga exempel på våld i svensk skola och i utbildningsväsendet.

Det är därför som regeringen har jobbat med Skolsäkerhetsutredningens olika förslag – för att de ska kunna träda i kraft inom kort.

Där ingår bland annat att skolan ska säkerställa att skolans område är fritt från obehöriga, att skolan ska ha rätt att gå igenom väskor om det krävs och att skolan aktivt ska arbeta brottsförebyggande. Man kommer också att ha en skyldighet att polisanmäla brott.

Det är otroligt viktigt att skolan är en trygg och säker plats för både elever och dem som arbetar där.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Skolinspektionen har ju lite olika uppdrag. En viktig del är tillsynen av fristående skolor. Det är klart att vi har haft stora problem i en del av de konfessionella friskolorna i Sverige. Under årens lopp har också ett antal av dem tvingats stänga för att det till exempel förekommit oegentligheter och extremism – därav det särskilda uppdrag som Skolinspektionen har att granska fristående skolor just när det gäller islamism och annan extremism. Att de här problemen påtalats är bakgrunden till att man gör en särskild granskning.

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga.

Ja, inom ett par år kommer vi äntligen att få tioårig grundskola. Det innebär att förskoleklassen kommer att bli en del av grundskolan och inte vara en egen skolform, som den är i dag. Förskoleklassen kommer då att omfattas av samma regelverk, samma läroplan och så vidare som resten av grundskolan. Det är väldigt bra. Det innebär dessutom att barn med intellektuell funktionsnedsättning också kommer att ha rätt att gå i det som kommer att bli årskurs 1.

Precis som Camilla Hansén säger finns det problem med behörigheten för förskollärare kontra lågstadielärare och så vidare. Jag måste be att få återkomma om detta, för det är absolut inte klart än. Men det diskuteras naturligtvis nu.

Herr talman! Jag tackar för den viktiga frågan.

Skolverket har haft åtta år på sig att ta fram de digitala nationella proven. När de skulle sjösättas visade det sig att det fanns säkerhetsproblem. Därmed valde man att stoppa dem.

Nu ska proven i stället genomföras på papper. Skolverket kommer att skicka ut de återstående proven i pappersform under våren så att lärarna ska slippa merarbetet.

Det är naturligtvis otroligt viktigt att frågorna löses. Jag förväntar mig att det ska finnas en fungerande plattform till nästa läsår.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi får en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att se till detta skulle jag säga är skolpolitikens absolut viktigaste roll.

Vi arbetar nu väldigt hårt för att få till stånd exempelvis nya läroplaner inom grundskolan och ett nytt betygssystem samt se till att vi får trygghet och studiero i våra skolor. Allt detta är otroligt viktigt för att elever faktiskt ska få med sig den kunskap de har rätt till. Det är oacceptabelt att 20–25 procent av eleverna inte kan läsa ordentligt, i många fall just för att de varit utsatta för ovetenskapliga experiment eller metoder som inte är vetenskapligt belagda, till exempel för hur man lär små barn att läsa.

Allt detta måste vi göra någonting åt, och detta jobbar nu regeringen dagligdags med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Svenska barn har en absolut rätt till utbildning. Vi fick vår första riktiga folkskolestadga 1842. Det var väldigt viktigt, och det skedde många gånger mot föräldrarnas vilja. Föräldrarna ville ha kvar barnen i jordbruket, till exempel. Men dåtidens politiker sa att skolan var så viktig för barnens utveckling och för det svenska samhället att man var beredd att gå emot föräldrarnas vilja.

För mig handlar det om barnets rättigheter till en god utbildning. I dag har vi ett stort problem med föräldrar som lägger sig i undervisningen på ett sätt som gör att många lärare funderar på att lämna yrket.

Jag blir lite förvånad över Sara Gille. Alldeles nyss hade vi en annan interpellationsdebatt, som handlade om att barn fastar i skolan under ramadan. Jag anser inte att föräldrar ska kunna tvinga sina barn att göra det, och jag tycker inte att föräldrar ska ha ett inflytande på skolan och tvinga skolan att förbjuda barnen att äta.

Det är viktigt att skolan har sin integritet, och det är viktigt att den verksamhet som finns vilar på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det har inte alltid varit så, och det är inte heller alltid så. Men jag tror inte som Sara Gille att ett ökat föräldrainflytande över undervisningen i svensk skola skulle leda till en bättre skola.

Föräldrar har redan i dag en rättighet till inflytande. Elever har också en rättighet till ett reellt inflytande över undervisningen, så som det uttrycks i läroplanen. Det är ett stort problem i svensk skola att föräldrar tar sig rättigheter att lägga sig i lärarnas arbete på ett sätt som gör att vi har ett stort problem med ordning och reda i svensk skola. Vi har ett stort problem med otrygghet, och många lärare känner sig hotade av föräldrar som har åsikter om de egna barnens undervisning.

Regeringen anser att vi måste begränsa både elevers och föräldrars rättighet att lägga sig i undervisningen i svensk skola.

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag tillhör dem som anser att svensk skola genom åren har präglats av alltför många pedagogiska experiment utan vetenskaplig förankring.

Det finns många olika förklaringar till detta, men en är att postmodernism och konstruktivism fick ett väldigt stort genomslag i svensk skola och svensk pedagogisk forskning på ett sätt som inte är riktigt jämförbart med förhållandena i andra länder. Det var en riktning som innebar att elever skulle söka sin egen kunskap, att lärare inte skulle vara lärare utan något slags coacher, att det var fel med betyg och prov och så vidare.

Allt detta har lett till att skolan inte riktigt alltid bygger på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det finns mycket i dagens läroplan och i dagens kursplaner som visar på detta. Regeringen jobbar nu med allt det här och försöker redan nu, där det går, att skriva in att undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet.

Det här är otroligt viktigt, och jag skulle säga att hela politiken nu riktar in sig just på detta. Det gäller både läroplaner, betygssystem och förslaget till ny lärarutbildning. Det finns även ett starkt fokus på de elever som behöver extra stöd och hjälp i skolan, för också detta har ibland vilat på en icke vetenskaplig grund.

Fru talman! Sara Gille har frågat mig vilka vetenskapliga belägg det finns för att genuspedagogik i skolan bidrar till förbättrade kunskapsresultat och hur jag och regeringen säkerställer att undervisningen i svenska skolor är fri från ideologisk påverkan och i stället fokuserar på kunskapsförmedling och beprövade metoder. Sara Gille har även frågat vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att stärka föräldrars inflytande över huruvida deras barn ska delta i genuspedagogiska inslag i skolan.

Låt mig börja med att slå fast att min och regeringens uppfattning är att skolan ska tillbaka till grunderna. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, särskilt i de tidiga årskurserna. I detta hänseende håller jag med Sara Gille om att skolans fokus ska vara på förbättrade kunskapsresultat.

Samtidigt ska skolan förmedla både kunskaper och värden. Utbildningen ska enligt skollagen bland annat förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Här utgör jämställdhet mellan kvinnor och män en del. Det är därmed en del av skolans uppdrag att främja jämställdhet.

Den 26 februari 2025 överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Utredningen lämnar förslag på en ny inledande del i läroplanen för grundskolan, som innehåller övergripande delar om skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Utredningen konstaterar att det i dagens läroplan finns många skrivningar om jämställdhet, könstillhörighet och könsmönster, vilket är ett resultat av flera tillägg som har gjorts under åren. För att undvika upprepningar och skapa en bättre balans mellan olika områden föreslås nya, mer koncentrerade skrivningar.

Det finns ingen motsättning mellan skolans uppdrag i denna del och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket även är en prioriterad fråga för mig och regeringen. I sammanhanget vill jag passa på att nämna att Läroplansutredningen föreslår flera förstärkningar inom området. Det föreslås bland annat att kursplanerna för varje ämne ska innehålla undervisningsstrategier. Strategierna ska ge vägledning om hur läraren utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska gå till väga i planeringen och genomförandet av undervisningen.

När det gäller frågan om att öka föräldrars inflytande i skolan är det min och regeringens uppfattning att deras inflytande ska minska när det gäller undervisningen. Dagens bestämmelser kan uppfattas som att lärarens ansvar för undervisningen begränsas av såväl elevernas som vårdnadshavarnas rätt till inflytande. Detta är inte acceptabelt. Det bör vara tydligt i skolförfattningarna att det är läraren som planerar och bestämmer om undervisningen.

Därför har både Läroplansutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), som redovisade sitt betänkande den 29 januari 2025, föreslagit att det i skollagen förtydligas att det är läraren som bestämmer över och leder undervisningen. Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan föreslår även att det tydliggörs att det är i begränsad omfattning som vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande.

Jag ser fram emot den fortsatta beredningen av förslagen från bland annat dessa utredningar. De utgör viktiga underlag i arbetet med att återupprätta en stark kunskapsskola som i ännu större utsträckning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Fru talman! Precis som jag har försökt säga är det klart att skolhuvudmän inte ska utsättas för religiös påverkan. Det är väldigt viktigt för att skolan och huvudmännen ska följa den skollag som finns i Sverige.

Det är viktigt att påpeka att det faktiskt finns lagstiftning. Skolans uppdrag formuleras både i skollag och i läroplaner. Min förhoppning är nu att vi ska få en läroplan för grundskolan som är mer tydlig och som har ett mycket starkt fokus på kunskaper och viktiga färdigheter. Men det är svårt för mig som statsråd att kommentera enskilda ärenden helt enkelt.

Med det får jag tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Givetvis ska varken en kommun eller en skola kapitulera för religiösa krav utifrån. Det finns heller inget stöd i lagstiftningen för det.

Vi har en skollag och en grundlag. Vi har religionsfrihet och så vidare i Sverige. Jag kan inte uttala mig om hur en enskild kommun väljer att agera.

Det jag kan säga är att hela skolpolitiken i Sverige nu syftar till att återreglera svensk skola. Det är alldeles för mycket fritt valt arbete i svensk skola. Det är väldigt stora skillnader mellan kommuner och mellan fristående skolor hur man väljer att agera och i vilken utbildning elever faktiskt får.

Jag har just tagit emot en utredning om en ny läroplan som är betydligt mer fokuserad på kunskaper och barns rättigheter att tillägna sig viktiga färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Till det kommer också en betygsutredning.

Allt detta är till för att säkerställa att vi får en skola som är mer fokuserad på kunskaper och viktiga färdigheter. Där är det naturligtvis också viktigt att man sätter ned foten om det som handlar om barns rättigheter. Det gäller till exempel barns rättigheter till en god utbildning.

Det är inte alltid så i Sverige i dag. Allt detta syftar naturligtvis till att barn ska få rätt till en bra skola.

Fru talman! Givetvis ska varken skolor eller kommuner låta sig utsättas för religiösa påtryckningar när de fattar beslut. Som statsråd kan jag dock inte ha åsikter i enskilda ärenden, utan frågan får ställas till den kommun det handlar om.

Däremot kan vi givetvis ha en principiell diskussion. Enligt skollagen ska skolan förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Också i läroplanerna talar man om att skolan aktivt och medvetet ska främja elevers lika rättigheter och möjligheter oberoende av exempelvis könstillhörighet. Det finns alltså en stark skollag här.

Men det är upp till huvudmännen att tolka den lagstiftning som finns, till exempel skollagen, barnkonventionen och grundlagen om religionsfrihet.

Som statsråd kan jag dock inte gå in och recensera en enskild kommuns agerande.

Fru talman! Sara Gille har frågat mig hur jag ser på att en svensk kommun stoppar utbytesresor på grund av ett annat lands sekulära lagstiftning och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan. Sara Gille har även frågat mig om jag anser att svenska kommuner ska kunna fatta beslut som riskerar att ge religiösa krav inflytande över skolans verksamhet och internationella samarbeten och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min åsikt i frågan.

Vidare har Sara Gille frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att svenska skolor och kommuner står fast vid sekularism, jämställdhet och utbildningens grundläggande uppdrag utan att anpassa sig efter religiösa påtryckningar.

Jag vill inleda med att slå fast att den svenska utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det framgår av skollagen. Förskolan och skolan ska enligt läroplanerna aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Sammantaget utgör detta grunden för det svenska skolväsendet.

Barn och elever ska utifrån sin rätt till religionsfrihet – enligt regeringsformen, Europakonventionen och barnkonventionen, vilken gäller som svensk lag – ha möjlighet såväl att ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag i utbildningen. Barn har också yttrandefrihet som alla andra.

Min och regeringens självklara uppfattning är att all utbildning i skolan ska utgå från kravet på saklighet och allsidighet. Detta framgår tydligt av skollagen. Det är sedan huvudmannen för skolan, i detta fall en kommun, som avgör hur undervisningen ska utformas och bedrivas enligt gällande lagstiftning. Detta avser även till exempel vilka studieresor eller utbytesresor en skola gör.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att främja utbildningens grundläggande demokratiska uppdrag. Exempelvis har Skolinspektionen sedan 2023 i uppdrag att förstärka sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och av andra skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild för extremism och islamism eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Lämplighetsprövningen av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet har sedan tidigare utökats med ett demokrativillkor, oavsett om de ansöker om att få bedriva verksamheten med konfessionell inriktning eller inte.

En annan prioriterad fråga för regeringen är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Redan 2023 beslutade regeringen att tillföra ytterligare medel till Skolverkets uppdrag om stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också gett Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer med fokus på att förebygga och hantera hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare fick Skolverket under 2024 ett nytt uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Därutöver avser regeringen att tillsätta en ny utredning om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskola, i skola och på fritidshem.