Fru talman! Sara Gille har frågat mig vilka vetenskapliga belägg det finns för att genuspedagogik i skolan bidrar till förbättrade kunskapsresultat och hur jag och regeringen säkerställer att undervisningen i svenska skolor är fri från ideologisk påverkan och i stället fokuserar på kunskapsförmedling och beprövade metoder. Sara Gille har även frågat vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att stärka föräldrars inflytande över huruvida deras barn ska delta i genuspedagogiska inslag i skolan.

Låt mig börja med att slå fast att min och regeringens uppfattning är att skolan ska tillbaka till grunderna. Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, särskilt i de tidiga årskurserna. I detta hänseende håller jag med Sara Gille om att skolans fokus ska vara på förbättrade kunskapsresultat.

Samtidigt ska skolan förmedla både kunskaper och värden. Utbildningen ska enligt skollagen bland annat förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Här utgör jämställdhet mellan kvinnor och män en del. Det är därmed en del av skolans uppdrag att främja jämställdhet.

Den 26 februari 2025 överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19). Utredningen lämnar förslag på en ny inledande del i läroplanen för grundskolan, som innehåller övergripande delar om skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Utredningen konstaterar att det i dagens läroplan finns många skrivningar om jämställdhet, könstillhörighet och könsmönster, vilket är ett resultat av flera tillägg som har gjorts under åren. För att undvika upprepningar och skapa en bättre balans mellan olika områden föreslås nya, mer koncentrerade skrivningar.

Det finns ingen motsättning mellan skolans uppdrag i denna del och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket även är en prioriterad fråga för mig och regeringen. I sammanhanget vill jag passa på att nämna att Läroplansutredningen föreslår flera förstärkningar inom området. Det föreslås bland annat att kursplanerna för varje ämne ska innehålla undervisningsstrategier. Strategierna ska ge vägledning om hur läraren utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska gå till väga i planeringen och genomförandet av undervisningen.

När det gäller frågan om att öka föräldrars inflytande i skolan är det min och regeringens uppfattning att deras inflytande ska minska när det gäller undervisningen. Dagens bestämmelser kan uppfattas som att lärarens ansvar för undervisningen begränsas av såväl elevernas som vårdnadshavarnas rätt till inflytande. Detta är inte acceptabelt. Det bör vara tydligt i skolförfattningarna att det är läraren som planerar och bestämmer om undervisningen.

Därför har både Läroplansutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), som redovisade sitt betänkande den 29 januari 2025, föreslagit att det i skollagen förtydligas att det är läraren som bestämmer över och leder undervisningen. Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan föreslår även att det tydliggörs att det är i begränsad omfattning som vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande.

Jag ser fram emot den fortsatta beredningen av förslagen från bland annat dessa utredningar. De utgör viktiga underlag i arbetet med att återupprätta en stark kunskapsskola som i ännu större utsträckning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag tillhör dem som anser att svensk skola genom åren har präglats av alltför många pedagogiska experiment utan vetenskaplig förankring.

Det finns många olika förklaringar till detta, men en är att postmodernism och konstruktivism fick ett väldigt stort genomslag i svensk skola och svensk pedagogisk forskning på ett sätt som inte är riktigt jämförbart med förhållandena i andra länder. Det var en riktning som innebar att elever skulle söka sin egen kunskap, att lärare inte skulle vara lärare utan något slags coacher, att det var fel med betyg och prov och så vidare.

Allt detta har lett till att skolan inte riktigt alltid bygger på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det finns mycket i dagens läroplan och i dagens kursplaner som visar på detta. Regeringen jobbar nu med allt det här och försöker redan nu, där det går, att skriva in att undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet.

Det här är otroligt viktigt, och jag skulle säga att hela politiken nu riktar in sig just på detta. Det gäller både läroplaner, betygssystem och förslaget till ny lärarutbildning. Det finns även ett starkt fokus på de elever som behöver extra stöd och hjälp i skolan, för också detta har ibland vilat på en icke vetenskaplig grund.

Fru talman! Svenska barn har en absolut rätt till utbildning. Vi fick vår första riktiga folkskolestadga 1842. Det var väldigt viktigt, och det skedde många gånger mot föräldrarnas vilja. Föräldrarna ville ha kvar barnen i jordbruket, till exempel. Men dåtidens politiker sa att skolan var så viktig för barnens utveckling och för det svenska samhället att man var beredd att gå emot föräldrarnas vilja.

För mig handlar det om barnets rättigheter till en god utbildning. I dag har vi ett stort problem med föräldrar som lägger sig i undervisningen på ett sätt som gör att många lärare funderar på att lämna yrket.

Jag blir lite förvånad över Sara Gille. Alldeles nyss hade vi en annan interpellationsdebatt, som handlade om att barn fastar i skolan under ramadan. Jag anser inte att föräldrar ska kunna tvinga sina barn att göra det, och jag tycker inte att föräldrar ska ha ett inflytande på skolan och tvinga skolan att förbjuda barnen att äta.

Det är viktigt att skolan har sin integritet, och det är viktigt att den verksamhet som finns vilar på en vetenskaplig grund och en beprövad erfarenhet. Det har inte alltid varit så, och det är inte heller alltid så. Men jag tror inte som Sara Gille att ett ökat föräldrainflytande över undervisningen i svensk skola skulle leda till en bättre skola.

Föräldrar har redan i dag en rättighet till inflytande. Elever har också en rättighet till ett reellt inflytande över undervisningen, så som det uttrycks i läroplanen. Det är ett stort problem i svensk skola att föräldrar tar sig rättigheter att lägga sig i lärarnas arbete på ett sätt som gör att vi har ett stort problem med ordning och reda i svensk skola. Vi har ett stort problem med otrygghet, och många lärare känner sig hotade av föräldrar som har åsikter om de egna barnens undervisning.

Regeringen anser att vi måste begränsa både elevers och föräldrars rättighet att lägga sig i undervisningen i svensk skola.