Lotta Edholm

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för denna fråga! Den är väldigt omfattande.

Man kan väl säga att själva utgångspunkten för regeringens arbete är just hur vi ska se till att fler elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet och hur vi ska se till att de elever som är rätt duktiga i skolan blir ännu duktigare.

Det som nu sker är att vi ser över till exempel kursplaner. Nya kursplaner har precis trätt i kraft. Vi kommer att se över Skolinspektionens möjligheter att inspektera skolor, göra förelägganden till de skolor som inte sköter sig och så vidare.

Det känns som väldigt kort tid att svara på denna fråga, men det är den här regeringens hela fokus hur vi kan förbättra skolresultaten för de elever som har de allra största problemen. Det är enormt viktigt.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

En av de viktigaste uppgifterna på skolans område för den här regeringen är att stärka likvärdigheten i vårt skolsystem. Vi har för stora skillnader, inte minst mellan hur mycket olika kommuner satsar på sin skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns naturligtvis stora skillnader i det kommunala uppdraget. Vi har en del kommuner som är väldigt stora till ytan med få elever. Vi har kommuner med stora socioekonomiska utmaningar och så vidare. Icke desto mindre har vi stora likvärdighetsproblem.

Därför kommer regeringen nu att tillsätta en utredning som handlar om en nationell skolpengsnorm. En viktig utgångspunkt i det arbetet kommer att vara den utredning som för ett par månader sedan lade fram sitt betänkande, som handlar om förstatligande av den svenska skolan. Men det här är en väldigt viktig och angelägen fråga för regeringen.

Herr talman! Patrick Reslow tar upp en av de viktigaste frihetsfrågorna i Sverige, nämligen hedersförtryck, som drabbar framför allt unga flickor men också pojkar i Sverige. Det är otroligt viktigt att vi arbetar hårt för att stävja detta.

Tyvärr har jag inget svar på Patrick Reslows fråga. Det finns i dag ingen planering i Regeringskansliet för att tillsätta en sådan utredning som Patrick Reslow efterfrågar.

Men arbetet mot hedersförtryck kommer nu att intensifieras av den här regeringen. Att detta är en av våra viktigaste frihetsfrågor i Sverige är en åsikt som jag tror att många numera delar i den här kammaren.

Herr talman! Det förslaget föll i riksdagen, just för att det hade så stora problem. Tunga remissinstanser sa nej till förslaget, som innehöll idén om att huvudmännen ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Det är klart att detta är ett otroligt brett uppdrag, och om man ska ha det på det sättet måste det definieras mycket tydligare än så här.

Jag tror att lottning inte upplevs som ett särskilt rättvist system. Jag tror inte att lotteriverksamhet i allmänhet upplevs som särskilt rättvist.

Sedan måste man också komma ihåg att de flesta elever, oavsett om de väljer kommunala eller fristående skolor, kommer in på sitt förstahandsalternativ i det här systemet.

Detta bör egentligen vara det första vi funderar på: Hur kan vi se till att skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, kan ha platser så att det räcker till de elever som vill gå på dessa skolor? Jag skulle säga att kösystemet är en väldigt viktig del också i detta. Ett gemensamt kösystem innebär att man lättare kan se exempelvis var och i vilka kommuner det finns behov av att bygga ut skolor och var det inte finns ett sådant behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser att ett gemensamt skolvalssystem kommer att få bra och viktiga konsekvenser även på andra områden än just urvalssystemet för elever och föräldrar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Skolvalet är här för att stanna, säger Linus Sköld. Jag blir verkligen glad över det beskedet, för det har tidigare inte varit självklart.

Det man då måste göra är att hitta ett skolvalssystem som är gemensamt, där man har gemensamma regler och där skolor inte kan ha egna regelverk. Det är väldigt viktigt, inte minst för att hela systemet är skattefinansierat. Sedan kan man ha lite olika åsikter om vad som ska ingå.

Man kan till exempel tänka sig att närhetsprincipen skulle gälla också för fristående skolor; det skulle kunna vara ett alternativ till den lottning som Linus Sköld förespråkar. Jag tror dock att det vore ett stort problem att göra på det sättet, för då slår boendesegregationen igenom ännu mer än vad den gör i dag på det sätt som sker i kommunala skolor, där närhetsprincipen gäller.

Jag tror att det viktigaste är att man kortar kötiden. Det är inte rimligt att ett barn som är fött på hösten hamnar efter ett barn som är fött tidigt på året, som det blir när man går enbart på födelsedatum. Man måste korta ned tiden, också för att människor som flyttar ska ha en större möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är skeptisk till lottning eftersom jag tror att också det ger den här typen av problem när det gäller ett systems legitimitet. Om Olles föräldrar har satt skola A som första alternativ medan Pelles föräldrar har satt skola A som alternativ nummer tio och Pelle kommer in enbart på grund av lottning kommer det såklart också att leda till legitimitetsproblem.

Vi måste verkligen undersöka i botten vilka möjligheter som finns och vilket system som är det bästa. Men jag tror inte att lottning har större legitimitet bland föräldrar än vad kötid har.

Låt oss diskutera detta när Skolverket kommer med sina förslag om hur man ska utforma ett sådant här system på ett rättvist och bra sätt. Men jag förespråkar inte lottning som intagningssystem till svenska skolor.

Herr talman! Den bild som Linus Sköld ger av hur skolvalet ibland fungerar i Sveriges skolor är extremt frustrerande och upprörande. Det är också därför som uppdraget nu finns att få till stånd ett gemensamt skolvalssystem som ligger på en offentlig aktör. Det innebär i praktiken antingen på enskilda kommuner eller på staten. Det är inte bestämt än vilken som är den mest lämpliga aktören för att göra detta, men det behövs. Det behövs självklart också förutsägbara och tydliga kriterier i ett sådant system.

Skolverket har nu ett uppdrag att lägga fram ett förslag, och de jobbar med frågan just nu. När de sedan har kommit med sitt förslag får vi naturligtvis diskutera det igen. Men jag vågar inte säga exakt när detta kan ske. Det är lite för tidigt.

Herr talman! Riksdagsledamoten Linus Sköld har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med socioekonomisk och etnisk diskriminering i skolvalet. Linus Sköld har också frågat mig när vi kan förvänta oss ett förslag om ett gemensamt skolval i Sverige.

Jag vill inleda med att säga att det naturligtvis är helt oacceptabelt om det förekommer diskriminering i samband med mottagande och urval vid vissa fristående skolor. Alla barn ska, precis som Linus Sköld själv lyfter fram, ges en rättvis chans att välja skola. Enligt skollagen ska fristående förskoleklasser och grundskolor som huvudregel vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning i den skolformen. De begränsningar av mottagandet som är tillåtna framgår av skollagen, och det får inte förekomma några andra begränsningar utöver dessa. Detta så kallade öppenhetskrav är en av grundbultarna i systemet med ett fritt skolval, och det är viktigt att det genomsyrar såväl skolans rutiner som informationen till vårdnadshavare.

Syftet med det fria skolvalet och mångfalden av skolor är att alla familjer, oavsett ekonomiska eller sociala förhållanden, ska kunna välja skola utifrån vad som passar dem bäst. Av det så kallade Tidöavtalet framgår att vi vill utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen avser därför att införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett obligatoriskt och gemensamt skolval där fler vårdnadshavare gör aktiva val utifrån tydlig information och där urval sker utifrån förutsägbara kriterier menar jag är det bästa sättet att åstadkomma ett mer rättvist och väl fungerande skolval som är fritt från diskriminering.

Fru talman! Plåt & Ventbyrån i Katrineholm har ju funnits i många år, långt innan den här försöksverksamheten, och anses väl vara en av de bästa skolorna på det området. Den skolan kommer naturligtvis att finnas kvar i alla fall.

Det vi talar om, som svar på interpellationen, handlar just om försöksverksamheten. Där har det helt enkelt varit alldeles för få sökande för att det ska vara rimligt att behålla den. Jag tycker att det är bra med sådana här försöksverksamheter. Ett skäl till att man har försöksverksamheter och inte direkt bara stiftar en lag och förändrar någonting är ju att man faktiskt ska kunna testa.

Nu föll inte det här ut riktigt så bra som den förra regeringen hade hoppats på, men jag kan säga att om det hade fallit väl ut och blivit så många sökande som man trodde när man sjösatte verksamheten hade ingen varit gladare än jag naturligtvis. Då hade vi kunnat göra de förändringar av lagstiftningen som interpellanten efterlyser. Men nu är det alldeles för få sökande.

Jag ser fram emot diskussionen framgent, för jag tror verkligen att vi delar uppfattningen att det här är ett enormt viktigt framtidsproblem att ta tag i. Interpellanten var inne på det här med solceller på taken, och det handlar ju om hela vår klimatomställning. Att klara av den kräver yrkesskickliga människor på en rad olika områden. Det handlar också om helt andra verksamheter, till exempel inom vård och omsorg.

Alla bra idéer på det här området tror jag kommer att vara till god hjälp.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag delar helt och hållet Caroline Helmersson Olssons världsbild när det gäller detta. Det är ett enormt problem inom både byggsektorn och vård och omsorg att alldeles för få unga människor väljer dessa yrkesutbildningar. Jag tror att en väg till framgång måste inkludera branscherna - jag är helt övertygad om det. Det finns olika typer av certifieringar och så vidare som ger en kvalitetsstämpel som jag tror är viktig för många elever när de väljer gymnasieskola.

Men till syvende och sist handlar det om hur många elever som väljer en utbildning. Skälet till att dessa utbildningar har lagts ned i olika delar av landet, inklusive i Stockholm, är att man helt enkelt har för få sökande. Då blir det naturligtvis ett större ansvar för branschen att se till att det finns yrkesutbildningar. Jag tror att branscherna har ganska stora möjligheter att hjälpa till med detta - att se till att det blir bra utbildningar.

Sedan kan man också från kommunernas sida fundera på om man inte kan göra utbildningar inom yrkesvux. En 15-åring eller 16-åring som väljer gymnasium kan tycka att det känns som att man väljer något för hela livet. Så är det naturligtvis inte. Det går naturligtvis att läsa upp betyg och ändra inriktning under hela livet. Men många kanske känner att det är ett val för hela livet. Det skulle då kunna vara en möjlighet att kommunerna bygger ut sina vuxenutbildningar på detta område, naturligtvis med stöd och hjälp av branscherna, för jag tror att det är en nyckelfaktor för att det ska bli en högkvalitativ undervisning.

Men sedan, återigen, är det detta med riksrekryterande utbildningar. Det är faktiskt en möjlighet att använda sig av det för att få elever från hela landet att söka en utbildning. Då kan man uppnå verklig spets i den utbildningen. Det är ju, precis som interpellanten säger, en stor brist på lärare inom dessa utbildningar.

Fru talman! Interpellanten säger att detta är ett lite sorgligt svar. I grund och botten håller jag helt med. Yrkesutbildningarna är ett sorgebarn över huvud taget i svensk gymnasieskola. Det är alldeles för få elever som väljer att gå yrkesutbildningar. Det är sorgligt på ett svenskt plan, men det är en utveckling som vi också ser i övriga Europa. Det är på det sättet, och vi måste göra olika saker för att möta detta.

När det gäller denna försöksverksamhet hade ingen varit gladare än jag om man hade uppnått det man ville: att det skulle vara väldigt många elever som söker dessa yrkesutbildningar. Men så är det inte. Det är också ett slags idé med en försöksverksamhet. Det handlar om att man vågar testa under några år. Sedan ser man om det var en bra idé. Nej, det kanske det inte var. Det fungerar inte tillräckligt bra. Det blev inte riktigt som man trodde. Ja, men då får vi helt enkelt försöka hitta andra vägar.

Det som händer nu är att kommunerna kommer att tvingas, så att säga, att samverka bättre om utbildningar för att på det sättet också göra det mer synligt, tror jag, för elever att de kanske kan söka en utbildning i en grannkommun en bit bort. Det är också möjligt. Jag tror att det som man ska ta till vara i denna försöksverksamhet är det nära samarbetet med branscherna. Jag tror att det är en nyckelfaktor över huvud taget. Det är inget som hindrar att kommuner gör det ändå. Jag tror att det är en del av lösningen på problemet - att försöka få till stånd en bättre samverkan med branscherna.

Man kan också tänka sig mer av riksrekryterande gymnasieutbildningar. Får man till stånd en riksrekryterande utbildning kan elever från hela landet söka den utbildningen. Man kan också få bidrag för att bo hemifrån. Det skulle kunna vara en möjlig variant.

Men just detta försök har inte riktigt slagit ut på det goda sätt som man hade hoppats på från början. Därmed är det inte sagt att det var fel att göra det. Jag tror nämligen på den här typen av försöksverksamheter. Man testar och ser. Och blir det bra kan man ändra lagstiftningen. I det här fallet blev det för få sökande, helt enkelt.

Fru talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag avser att agera för att de skolor som har deltagit i försöksverksamheten med branschskolor ska kunna fortsätta att ge elever en kvalificerad yrkesutbildning. Hon har också frågat hur jag avser att agera inom mitt ansvarsområde för att säkra kompetensförsörjningen i små och nischade branscher om inte försöksverksamheten fortsätter.

Syftet med försöksverksamheten har varit att stärka den nationella kompetensförsörjningen genom att förbättra tillgången till yrkesutbildning som leder till vissa bristyrken. Branschskolor som deltar i försöksverksamheten erbjuder undervisning på entreprenad inom ett eller flera yrkesområden som andra skolhuvudmän har svårt att anordna och som få elever studerar till på gymnasial nivå.

Skolverkets uppföljning visar att försöksverksamheten totalt sett har omfattat godkända utbildningar inom 18 olika yrkesområden. Inom flera yrkesområden har det varit fråga om ett mycket begränsat eller inget elevdeltagande alls. En förklaring är att modellen att skicka ett fåtal elever till en branschskola ger huvudmännen extra administration och kostnader med krav på samordning rörande elevernas sammantagna utbildning. Flera branschskolor har också sett det som kostnadskrävande att marknadsföra utbildningen till andra huvudmän, skolor och elever.

Försöksverksamhetens syfte är vällovligt, men verksamheten har inte fått förväntade resultat. Medel har därför inte avsatts i budgetpropositionen för 2023, vilket innebär att verksamheten avslutas efter innevarande läsår. Regeringen bedömer att det behövs andra vägar för att tillgodose ett brett utbud av yrkesutbildning inom små yrkesområden.

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen med anledning av propositionen Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159). Det innebär bland annat att utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och yrkesinriktad vuxenutbildning ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov. Det innebär också att kommuner ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Regleringen syftar bland annat till att få ett bredare utbildningsutbud av yrkesutbildning för unga och vuxna. Samverkan kan bland annat handla om utbildningar inom små yrkesområden.

Regeringen kommer att fortsätta att följa utvecklingen av utbudet av utbildning inom små yrkesområden och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Fru talman! Självklart är det så att alla skolor, oavsett om de är konfessionella eller inte, måste följa svensk lagstiftning. Det är helt grundläggande. Till det kommer nu de skärpningar som interpellantens och mitt parti har medverkat till och som ännu inte ens har trätt i kraft. Låt oss se vad de får för konsekvenser!

Jag vill också vara väldigt tydlig med att det i Tidöavtalet talas om att vi vill ha en skärpt granskning av skolor med konfessionell inriktning oavsett vilken konfessionell inriktning det är. Därtill ser vi naturligtvis att det är ännu större problem med skolor som bedriver extremism och islamism. Det är ytterligare ett steg när det gäller de problem som vi ser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men låt oss se vad den här lagstiftningen, som ännu inte har trätt i kraft, får för effekter. Låt oss se vad det får för effekter när vi ger Skolinspektionen ytterligare uppdrag att öka sin tillsyn av skolor med konfessionella inslag och skolor som inte är konfessionella men ändå kanske ägnar sig åt det som Linus Sköld är bekymrad över. Vi ska komma ihåg att en mycket liten andel av Sveriges elever går i skolor som säger sig ha en konfessionell inriktning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är just för att det finns missförhållanden som lagstiftningen har skärpts och kommer att skärpas igen från årsskiftet. Det är det som är grunden. Vi kommer även att ge Skolinspektionen ytterligare uppdrag att skärpa sin tillsyn för att se till att skolor inte agerar på ett olagligt sätt när det gäller de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir lite bekymrad när Aylin sätter likhetstecken mellan muslimska skolor och islamism. För mig är det absolut inte samma sak. Enligt Tidöavtalet ska vi skärpa granskningen av skolor med konfessionella inslag. Sedan pekar vi också ut skolor som är islamistiska eller extremistiska. Att en skola har en muslimsk inriktning är inte samma sak som att den är islamistisk. Det tycker jag är viktigt att påpeka.

Granskningen kommer att skärpas. Lagstiftningen har skärpts, och vi kommer att skärpa den ytterligare från årsskiftet. Liberalerna och Socialdemokraterna har gemensamt medverkat till att de här skärpningarna kommer till stånd. Låt oss se vad de kommer att innebära innan vi gör fler skärpningar, om sådana ens kommer att behövas.

Fru talman! Jag tycker att det är helt avgörande att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i enlighet med den skollagstiftning vi har, och det är upp till Skolinspektionen att pröva att så också sker.

Det är kanske lite märkligt att Socialdemokraterna i så stor utsträckning inte litar på den lagstiftning de själva varit med om att lägga fram och fatta beslut om. De finns ju förändringar som träder i kraft först efter årsskiftet, och jag tror att det är viktigt att se vad de leder till och om de är tillräckliga. Men med det sagt anser vi också att Skolinspektionen i större utsträckning måste granska de skolor man får anmälningar om och där man tror att det finns problem och göra detta med lite större frekvens och tydlighet.

Jag tycker dock att det är rätt och riktigt att låta den lagstiftning som delvis har trätt i kraft och delvis ska träda i kraft verka ett tag för att se om den får de konsekvenser som vi trodde att den skulle få när vi gemensamt fattade beslut om den.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig om jag tänker lägga fram förslaget om ett etableringsstopp till riksdagen. Linus Sköld har också frågat hur jag vill säkerställa att all utbildning inom det svenska skolsystemet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vidare har Linus Sköld frågat hur jag avser att agera för att säkerställa att elever inte utsätts för religiös indoktrinering i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För mig är dessa frågor väldigt viktiga. Självklart måste vi arbeta för att säkerställa att barn och elever får utbildning och undervisning i enlighet med skollagens bestämmelser och därmed inte utsätts för otillåten religiös påverkan i undervisningen.

Av skollagen framgår det redan i dag att deltagande i konfessionella inslag i skolan är frivilligt för barn och elever. Den 2 januari 2023 införs också en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Vidare införs en huvudregel om att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet med detta är att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.

Det förtydligas också att i en utbildning med konfessionell inriktning får undantaget från kravet på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enbart göras för det konfessionella inslaget.

Interpellanten anför bland annat att det förekommit problem med indoktrinering, diskriminering och brottslighet i skolor med konfessionell inriktning.

Av överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - det så kallade Tidöavtalet - framgår att partierna vill öka granskningen av skolor med konfessionell inriktning. Skolinspektionen ska därför uppdras att öka sin granskning av de här skolorna och de skolor som har en inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök, och av resursmässiga skäl ska man prioritera de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas.

När det gäller frågan om etableringsstopp finns inga sådana förslag från regeringen. Resultatet av bland annat de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 som en följd av propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister behöver inväntas och analyseras.

Regeringen kommer att oförtrutet arbeta för att alla barn och elever ska få gå i en skola där kunskap sätts i första rummet, där undervisningen är icke-konfessionell och där all utbildning och undervisning sker i enlighet med skollagens bestämmelser.

Fru talman! Jag tycker att det finns argument som talar emot att ha en offentlighetsprincip som är en blåkopia av det som gäller för offentlig sektor. Ett sådant viktigt skäl är att man väldigt snabbt måste lämna ut alla handlingar som man bedömer omfattas av offentlighetsprincipen och är allmänna handlingar. Detta innebär att det på en skola med kanske 50 elever måste finnas personal som snabbt kan bedöma om handlingarna omfattas av sekretess eller inte. Ska man lämna ut dem omedelbart, eller måste man vänta?

Jag tror att detta skulle leda till en ofantlig byråkrati. Jag tror också att det faktiskt finns rätt stor risk för misstag i en sådan process, precis som det i dag begås misstag i offentlig sektor. Där har man dock kanske en hel juristkår bakom sig som kan avgöra vad som är rätt och fel.

Min ingång i den här frågan är kvalitet i skolan. Vi kommer att tillsätta en utredning som kommer att få i uppdrag att ta fram förslag som i huvudsak faktiskt går i Linus Skölds riktning. Det finns ett enda undantag: Vi vill inte förbjuda vinst i varje enskilt läge. Det måste vara skolornas kvalitet som är avgörande för om de får skolpeng eller inte. Ägarprövningen måste också bli bättre än i dag.

Det finns mängder med åtgärder som man kan vidta som inte innebär att man slår undan fötterna för hundratusentals elever i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan svara väldigt rakt på Camilla Hanséns fråga om opinionssiffror: Nej, jag tycker inte att opinionssiffror ska styra politiken i alla frågor. Jag tror att det vore livsfarligt. Dessutom, om jag möjligen får tillägga detta: Camilla och jag tillhör partier som är ganska små, och jag tror att vi ska vara glada att det inte alltid är opinionssiffror som leder våra partier i deras ståndpunkter. Jag tror faktiskt att det är andra värden som måste ligga till grund för dem. Ett politiskt parti ska inte vara en vindflöjel, utan man måste utgå från sina grundläggande värderingar.

För mig är de grundläggande värderingarna när det gäller friskolor att se till att kvaliteten är god i alla skolor oavsett driftsform, det vill säga oavsett om de är kommunala eller om de är fristående. Skolor som inte levererar kvalitet ska naturligtvis inte kunna ta ut någon vinst, och det är det vi nu kommer att lägga fram förslag om. Vi kommer att tillsätta en utredning om att faktiskt skärpa lagstiftningen på ett sådant sätt som till exempel Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har lyckats göra under alla dessa år.

Det behövs alltså skärpningar - jag är den första att säga det - men vi ska inte slänga ut barnet med badvattnet i den här frågan. Vi ska inte ställa hundratusentals barn på bar backe, utan en skolplats, bara för att statuera exempel, och vi ska inte bedriva en häxjakt mot skolor som faktiskt levererar god kvalitet för sina elever.

Fru talman! Jag anser att de svåraste utmaningar som svensk skola har just nu rör likvärdigheten, att det är så stor skillnad framför allt när det gäller hur mycket pengar som Sveriges kommuner satsar på sina skolor men också när det gäller till exempel lärarbehörighet, elevhälsa och den typen av frågor. Vi ser också att denna bristande likvärdighet leder till stora kvalitetsskillnader.

Vi ser att vi har stora problem med att många elever inte uppnår godkäntnivåerna i grundskolan så att de kan ta sig in på gymnasiet så småningom.

Jag känner för min del som skolminister att det viktigaste är att se till att ha ett system som garanterar likvärdigheten. Det är därför som vi nu föreslår en nationell skolpengsnorm för att komma till rätta med de likvärdighetsproblem som finns. De kommer naturligtvis också att påverka friskolorna.

Det andra är att vi genom lagstiftning och regelverk ska försöka säkerställa att kvaliteten i friskolorna upprätthålls. I detta ligger naturligtvis att till exempel ägarprövningen måste skärpas. Vi bör se till att vi inte tillåter vinst de första åren när en friskola har startat. Det beror på att det är viktigt att skapa en bas av kapital så att om någonting händer, till exempel ett minskat elevunderlag, inte leder till att eleverna plötsligt står utan skolgång. Vi kommer också att föreslå återkrav av skolpeng till exempel vid brottslig verksamhet.

Allt detta tror jag faktiskt att vi skulle kunna komma överens om över partigränserna, alltså en skärpning av lagstiftningen som riktar sig mot friskolor som inte levererar kvalitet. Men att slå med lagstiftning mot friskolor som faktiskt levererar kvalitet och där hundratusentals elever i dag går och upplever att de har en bra och fin skola tror jag är att skjuta över målet.

Vi måste bli duktigare på att värdera kvalitet i den svenska skolan, och vi måste vara hårdare mot dem som faktiskt inte sköter sig. Det finns även en och annan kommunal skola i Sverige som inte levererar hög kvalitet, och vi måste se till att även de skolorna får förutsättningar att göra det. Jag tror att likvärdigheten och någon form av nationell skolpeng är helt avgörande för detta. Men att helt slå undan fötterna för skolor som driver skolverksamhet som fungerar bra - där eleverna uppnår målen och där eleverna faktiskt trivs - tror jag är att skjuta en smula över målet.

Fru talman! Riksdagsledamoten har frågat mig hur jag avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning, hur jag avser att agera för att motverka skolsegregationen samt hur jag avser att agera för att säkerställa allmänhetens och mediernas insyn i de fristående skolornas verksamhet.

En utgångspunkt för regeringens reformarbete under mandatperioden är att ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet. Vi vill också utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

För det första: När det gäller finansieringen av elevernas utbildning avser regeringen att vidta steg för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Vi avser vidare att ta fram lagstiftning som innebär att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola har startats eller köpts av en ny ägare. Dessutom vill vi införa en ny lagstiftning som innebär att om det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet ska utbetald skolpeng kunna återkrävas, vilket är något som saknas i dag.

För det andra: En viktig åtgärd för att motverka skolsegregationen är att reformera systemet för skolval och antagning. Vi vill införa ett regelverk för ett skolval som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till föräldrar och elever om vilka valmöjligheter som faktiskt finns. Dessutom ska den maximala kötiden till fristående skolor kortas betydligt i jämförelse med i dag.

För det tredje: Regeringen anser att det behövs bättre insyn i fristående skolor - juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Till skillnad från Linus Sköld vill vi dock inte att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre, fristående skolor. I stället bör det införas en insynsprincip som gäller fristående skolor som blir en motsvarighet för enskilda huvudmän till offentlighetsprincipen hos offentliga huvudmän. Regeringen avser att ge Skolinformationsutredningen ett tilläggsdirektiv om att lämna förslag om en sådan insynsprincip.