Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret, även om jag tycker att svaret väcker fler frågor än det släcker.

Jag börjar från början när det gäller vinst i skolan. Den som driver skola för att berika sig själv eller sina aktieägare har drivkrafter att åsidosätta skolans egentliga syfte, alltså kunskap och värden och att utjämna skillnader i elevers livsförutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att kunna tjäna pengar på sin skola måste bolagen rikta in sig på att segregera ut ett högpresterande elevunderlag. Genom skolans placering, genom egen marknadsföring och genom att hålla uppe betygssnittet, genom kötid som urvalsgrund, genom referenser på sökande skolbarn, genom att byta undervisningsspråk till engelska eller införa rigida klädkoder attraheras elever från goda socioekonomiska förhållanden och andra alieneras eller stängs ute.

Med ett renodlat högpresterande elevunderlag kan klasstorlekarna sedan ökas, lärartätheten sänkas, behörighetsgraden hos personalen minskas, lärarlönerna sänkas, tillgången till skolbibliotek och elevhälsa sänkas och överskott uppstå.

Vi ser också exempel på vad jag skulle säga gränsar till bedrägerier i vinstjaktens namn - Realgymnasiets hästutbildningar utan hästar eller Praktiska Gymnasiets transportutbildningar, där de elever som utbildas för att bli lastbilschaufförer inte får körkort vid avslutad utbildning. Det är två sentida exempel på hur försämrad verksamhet kan leda till stora överskott.

Överskottet kan sedan tas ut av skolbolaget på flera sätt. Vinstutdelning till ägaren är självklart det som är mest i fokus. Men många skolbolag är en del av en koncern, och då kan överskottet föras via koncernbidrag till ett moderbolag, och vinsten tas ut ur det. Överskottet kan också användas för att expandera och på så vis öka bolagets värde, det vill säga att man köper eller startar nya skolor. Skolans ägare kan också äga ytterligare ett bolag som håller på med andra grejer, till exempel fastigheter, städning eller skolmat. Genom att skolbolaget då betalar överpriser för hyra eller städning kan ägaren flytta pengar till sitt andra bolag och plocka ut vinsten där.

Frågan för dagens interpellation var hur ministern avser att säkerställa att de skattepengar som avsätts till elevernas skolgång också går till elevernas utbildning. När skolministern i sitt svar säger att skolpeng ska kunna återkrävas om den används till annat än skolverksamhet är det därför intressant att få höra mer om vad ministern bedömer vara skolverksamhet.

Är vinstutdelning skolverksamhet? Är förvärv av nya skolor skolverksamhet? Är koncernbidrag skolverksamhet? Är överhyror skolverksamhet? Eller hur menar ministern att denna möjlighet att kräva tillbaka utbetald skolpeng ska säkerställa att skattepengarna går till elevernas utbildning?

Tidöavtalet beskriver också att regeringen vill införa en sanktionstrappa där begränsning för vinstutdelning vid kvalitetsbrister är en av sanktionerna. Om ett transportprogram på gymnasiet inte ger eleverna som läser programmet för att bli lastbilschaufförer behörighet att köra lastbil, hur mycket vinst tycker skolministern att den skolan ska få dela ut?

Fru talman! Jag anser att de svåraste utmaningar som svensk skola har just nu rör likvärdigheten, att det är så stor skillnad framför allt när det gäller hur mycket pengar som Sveriges kommuner satsar på sina skolor men också när det gäller till exempel lärarbehörighet, elevhälsa och den typen av frågor. Vi ser också att denna bristande likvärdighet leder till stora kvalitetsskillnader.

Vi ser att vi har stora problem med att många elever inte uppnår godkäntnivåerna i grundskolan så att de kan ta sig in på gymnasiet så småningom.

Jag känner för min del som skolminister att det viktigaste är att se till att ha ett system som garanterar likvärdigheten. Det är därför som vi nu föreslår en nationell skolpengsnorm för att komma till rätta med de likvärdighetsproblem som finns. De kommer naturligtvis också att påverka friskolorna.

Det andra är att vi genom lagstiftning och regelverk ska försöka säkerställa att kvaliteten i friskolorna upprätthålls. I detta ligger naturligtvis att till exempel ägarprövningen måste skärpas. Vi bör se till att vi inte tillåter vinst de första åren när en friskola har startat. Det beror på att det är viktigt att skapa en bas av kapital så att om någonting händer, till exempel ett minskat elevunderlag, inte leder till att eleverna plötsligt står utan skolgång. Vi kommer också att föreslå återkrav av skolpeng till exempel vid brottslig verksamhet.

Allt detta tror jag faktiskt att vi skulle kunna komma överens om över partigränserna, alltså en skärpning av lagstiftningen som riktar sig mot friskolor som inte levererar kvalitet. Men att slå med lagstiftning mot friskolor som faktiskt levererar kvalitet och där hundratusentals elever i dag går och upplever att de har en bra och fin skola tror jag är att skjuta över målet.

Vi måste bli duktigare på att värdera kvalitet i den svenska skolan, och vi måste vara hårdare mot dem som faktiskt inte sköter sig. Det finns även en och annan kommunal skola i Sverige som inte levererar hög kvalitet, och vi måste se till att även de skolorna får förutsättningar att göra det. Jag tror att likvärdigheten och någon form av nationell skolpeng är helt avgörande för detta. Men att helt slå undan fötterna för skolor som driver skolverksamhet som fungerar bra - där eleverna uppnår målen och där eleverna faktiskt trivs - tror jag är att skjuta en smula över målet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren så här långt. Det är bra att få svar på frågor, även sådana man inte har ställt.

Jag har dock upprepade gånger ställt frågan till skolministern hur hon ser på mandatet från svenska folket. Jag vet att många uppskattar den skola som deras barn går i och att det oftast inte är det viktigaste på vilket sätt den är organiserad, men det jag hänvisar till är opinionssiffrorna kring sakfrågan vinst. Jag tycker att det är en viktig del i legitimiteten för regeringens politik att veta hur man förhåller sig till det.

Detta kanske är att märka ord, fru talman, men jag är inte intresserad av skillnader i kvalitet mellan friskolor och kommunala skolor, utan det ska vara bra kvalitet i alla skolor oavsett driftsform. Därför behöver alla skolor, oavsett driftsform, få förutsättningar för det.

Det som oroar mig lite är skillnaderna mellan stora skolkoncerner som kan ge mycket stöd och små skolor som inte har den möjligheten. Det kommer att krävas stora kontrollinstrument eftersom man behöver ha kvar vinstmöjligheterna, och för mig blir det svårförenligt med arbetet med att minska administrationen för lärare. Det blir ju alla lärare som behöver kontrolleras och mätas gällande vad de gör - om de har gjort tillräckligt, hur vi ska försvara betygsskillnader och liknande frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den kontroll som blir nödvändig om man nu nödvändigtvis vill upprätthålla en marknadsskola tror jag kommer att bli en belastning för lärarna. Det underliggande som jag ser där är att det riktas ett slags misstroende mot lärarkåren om den hela tiden ska detaljgranskas.

Fru talman! Jag noterar att jag återigen inte har fått svar på någon av mina frågor. Jag tycker att det är värt att upprepa frågan: Är Lotta Edholm beredd att ändra i sin egen portalparagraf för att skydda skolbolagens vinster?

Jag tänkte ta upp en annan viktig fråga som berörs i interpellationen, nämligen frågan om allmänhetens och mediernas insyn. Vi pratar om skattefinansierad skolverksamhet, och insynen ska självklart säkras oberoende av vem som är huvudman för skolan.

Jag citerar igen: "Skolan ägs av svenska folket. Dessutom utövas det myndighetsutövning inom den. Det gör att uppgifterna självklart ska vara offentliga. Att så inte längre är fallet, för att vi har släppt in privat kapital och affärstänkande i skolväsendet, är vansinnigt." Detta sa Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, till tidningen Skolvärlden år 2020.

Idéburna skolors riksförbund bedömer det alltså som självklart att skattefinansierade skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Argumentet att det skulle belasta små skolenheter faller därmed, för deras medlemmar är väldigt ofta små skolenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den verkliga anledningen till att högern inte vill ha offentlighet i friskolor är förmodligen att aktiebolagsskolorna inte vill ha den utan ser den som ett angrepp på den fria företagsamheten. Har ni hört något så knäppt? Den fria företagsamheten går inte före medborgarnas berättigade krav på insyn i verksamhet som helt finansieras av skattepengar.

Varenda spänn som finns i de fristående skolorna är skattepengar. De utövar myndighet i myndigheters ställe, och de får redan betalt för den administration som diarieföring skulle innebära. Varför vill skolministern inte att de ska omfattas av offentlighetsprincipen?

Skolministern har ju själv haft djup insyn i en skolkoncern och faktiskt både ägt och styrt den så sent som för några veckor sedan. Vilka hemligheter har skolkoncernerna som skolministern vill fortsätta att dölja?