Johan Pehrson

Fru talman! Det är riktigt att det finns mycket som vi måste dra lärdom av efter det vidriga massmordet i min hemstad Örebro.

Regeringen har under en längre tid, inte minst i samarbete med Sverigedemokraterna, arbetat med skolsäkerhetsfrågorna, för att jobba dels med de dynamiska säkerhetsfrågorna, dels med de fysiska säkerhetsfrågorna och hur de ska tas vidare. Alla här känner igen diskussionen om huruvida man ska ha inpasseringskontroller eller inte. Det är vanligt på många skolor, och väldigt få tycker att det är konstigt.

Vi går nu fram med ett förslag som handlar om att alla skolor ska jobba med beredskapsplaner. Vi går vidare med andra förslag också för att ytterligare stärka skolsäkerheten. Detta har inte primärt med det fruktansvärda massmordet i Örebro att göra, men det är ändå viktigt för alla skolor.

Skolan är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser, och där ska inte obehöriga vara. Om de ändå skulle vara det och det värsta händer ska man ha övat för till exempel en inrymning.

Herr talman! Det är korrekt, men konsumentpolitik ingår däremot väldigt mycket i regeringssamarbetet och då måste man ju bereda dessa frågor tillsammans med de andra partierna. Det är det som gör det så viktigt att man jobbar både strukturerat och med stark framdrift i ett regeringssamarbete. Liberalerna har lagt fram de här förslagen och hoppas kunna få stöd för att jobba med ett nationellt förbud mot PFAS-ämnen i kläder och att förbjuda import från de här plattformarna. Det är ju andra, som kanske har ännu värre arbetsvillkor, som producerar det jag nyss kallade för något i närheten av skräp.

Vi hoppas kunna få med oss hela regeringen i detta. Det är centralt att vi minskar denna skräpkonsumtion och denna bisarra fast fashion - man måste ju få byta skjorta ibland, men inte i den här omfattningen.

Vi är beredda att vidta åtgärder, och jag hoppas att regeringen kommer att återkomma med lagförslag som riksdagen kommer att kunna rösta igenom.

Partiledardebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag är glad över att Miljöpartiet vill stödja Liberalerna. Denna skräpkonsumtion driven av kinesiska företag smutsar ned vår miljö och skadar vår hälsa. Reportagen är ganska omfattande om de vidriga arbetsförhållanden som människor i Kina lever under för att producera det här alltför ofta rena skräpet.

Jag har sagt att vi i Liberalerna kommer att ta upp detta med regeringen. Vi kommer att se till att vi jobbar med det här inte minst på EU-nivå, där en hel del arbete redan görs för att möta den kinesiska dumpningen av allsköns varor. Vi ska arbeta med det inte minst för att se till att vi också jobbar med att säkra svensk energiteknik samt svensk och europeisk fordonsindustri.

Vi jobbar så i regeringen, så jag kanske inte kan lova att vi återkommer och röstar för detta miljöpartistiska initiativ i riksdagen i morgon. Jag är dock glad över att ni har ögonen på bollen.

Herr talman! Det är riktigt att vi just nu ägnar oss åt att återreglera den svenska skolan, för kommunaliseringen som kombinationen Centerpartiet och Socialdemokraterna genomförde, med alltför fria tyglar för friskolor, har blivit en giftig cocktail som lett till för mycket av pedagogiskt undermåliga experiment. Barnen har drabbats och likaså ordningen i klassrummet. Det är därför vi i nuläget jobbar med möjligheten till fler halvklasser, att kolla på maxtak, att återreglera lärarnas arbetstid och mängder av andra åtgärder för att skapa stadga, styrning och struktur i klassrummet med fokus på grunderna.

Jag vill också lyfta fram det centrala i att vi var emot detta. Vi tyckte att Sverige skulle ha en statlig skola för att ha en bättre likvärdighet. Kommunaliseringen innebar att det blev 290 huvudmän, och det har inte tjänat den svenska skolan väl. Det finns för många skolor som snålar på skolverksamheten. Lösningen när det gäller detta är att vi jobbar med en lägsta skolpengsnorm. Det är också ett arbete som regeringen och Liberalerna driver för ökad likvärdighet.

Herr talman! Tack, Muharrem Demirok, för den viktiga frågan!

Det enkla svaret är ja. Det är helt nödvändigt att se till att skolan kommer tillbaka till grunderna. Det är viktigt att visa att det är rektorer och lärare som bestämmer i klassrummet och att se till att det blir lättare att få elever som stör att omgående lämna klassrummet för att möta trygghetsteam och sociala team som jobbar med den underliggande problematiken. Det är viktigt att möjliggöra för fler speciallärare och för fler och mindre undervisningsgrupper. Om det är riktigt illa ska det vara möjligt med akutskolor pronto, för det kanske inte riktigt räcker att skicka hem de här ungarna till en familj som kanske är dysfunktionell.

Detta ska stärkas, och vi behöver se till att man backar lärarna så att de kan få bestämma i klassrummet. Det är centralt. Vi kommer inte heller undan att vi måste fokusera på grunderna i undervisningen och bli bättre på att se till att ungarna i tidiga år lär sig läsa, räkna och skriva. Därför lägger vi om både läroplaner och lärarutbildning för att se till att skolan i Sverige blir en skola i världsklass.

(Applåder)

Herr talman! Brain rot - eller hjärnröta - utsågs till ett av 2024 års internationella nyord. Det beskriver tillståndet när människor fastnar framför det oändliga flödet i sociala medier med giftiga algoritmer. Ni kanske märkte det själva under julmyset när ni såg hur skärmarnas uppmärksamhet stal fokus från farmor, från julbordet eller kanske till och med från Kalle Anka.

Vi befinner oss i en skärmpandemi. Unga sitter uppemot sju timmar per dag bakom skärmen - detta efter skoltid. Sanningen är den att den galopperande skärmtiden bland unga är en stor källa till gräl mellan föräldrar och barn. Skärmtiden går ut över ungas mentala och fysiska hälsa. Det sänker deras skolresultat när Tiktokflödet konkurrerar med uppmärksamheten i klassrummet.

Vi ser också hur sociala medier-plattformar används på ett sätt så att de skapar mycket, mycket allvarliga situationer för unga kvinnor, som far illa. De hetsas till sjuka kroppsideal och garanterat ofta också till mental ohälsa. Vi ser hur dessa plattformar används för att begå mycket, mycket grova brott och till att rekrytera unga för att utföra farliga handlingar eller mord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är nu inte bara vuxenvärlden som reagerar. Många unga inser också att det inte kan fortsätta så här. De flesta som sitter med mobilen hela natten tycker att de gör fel, men de kan inte riktigt sluta. Men vi ser också att nätjättarna inte tar sitt ansvar. De vill gärna ser mer av hjärnröta, och vi andra vill se någonting annat.

Sverige måste gå vidare med kraftfulla åtgärder på detta område, precis som Australien och Frankrike, för att stötta föräldrarna i att sätta hälsosamma gränser. Liberalerna, herr talman, kommer att fortsätta att kämpa för nattlås på mobilen, reglering av beroendeframkallande algoritmer och en skola som går från skärm till pärm. Framtiden ska inte stavas hjärnröta. Den ska stavas kreativitet och aktivitet.

(Applåder)

Herr talman! Det måste satsas på den svenska skolan. Det måste satsas på yrkesutbildning. Det gör ju regeringen, och Jimmie Åkesson är med på att få de kompetenser som behövs för att bygga Sverige, så att vi kan bygga över det enorma gap som finns mellan människor som är arbetslösa och de jobb som finns och är lediga.

När det kommer till specialister som behövs i svensk techindustri, medicinindustri och delvis i bred industri är det viktigt att människor från andra länder kan komma till Sverige och jobba. På samma sätt ska svenska medborgare kunna åka till andra länder och bidra. Inte minst inom forskning är det helt avgörande att samla excellenta team för att utveckla nationen Sverige. Då måste man kunna komma från andra länder, till exempel för att programmera.

Jag lyssnar på svenskt näringsliv. Det finns behov som i dag inte är tillgodosedda. Det står inte i motsats till att vi ska utbilda batteritekniker, elektriker och undersköterskor i Sverige så att människor kommer i jobb. Det råder ingen motsättning där.

Herr talman! Jag vill prata invandring med Jimmie Åkesson, närmare bestämt arbetskraftsinvandring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sverige är en mycket stolt industri-, medicin- och technation. Vi behöver attrahera många människor till vårt land för att bygga det tillsammans med alla oss som finns här. Då är frågan hur vi ska göra så att fler människor vill komma till Sverige och ta de jobb som finns, delta i forskning och utveckla viktiga företag som skapar välstånd och välfärd i Sverige.

Vi gör en del för att sänka skatterna för utländska experter, och vi jobbar med att underlätta för forskare att komma till svenska universitet för att öppna Sverige och göra det Sverige vi älskar starkt. Anser Jimmie Åkesson att vi kan göra något mer för att öka attraktiviteten så att många duktiga människor, specialister och andra, kommer hit för att som arbetskraftsinvandrare bygga Sverige starkt?

Herr talman! Jag hör att det är gott om skattehöjarälskare i den här kammaren. Se till att de blir färre, medborgare!

Magdalena Andersson vill alltså återinföra arvs- och gåvoskatten. Det var så jag tolkade det här inlägget. Nehej, är det förmögenhetsskatten du vill återinföra? Men vilka skatter vill du höja?

Vi är för att vi ska ha hälften kvar. Det moraliskt rätta är att människor går till jobbet, att människor utbildar sig och att vi får hit forskare som vill verka i Sverige så att vi kan fortsätta utveckla vår industri, medtech och Sci Life, allt det där. Vi måste utveckla det, och då ska vi ha hit människor. Då säger Socialdemokraterna, med maniskt intresse, att vi ska höja marginalskatterna. Det ska vara dyrare att utbilda sig och dyrare att arbeta mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Varför är det fel med hälften kvar, det som regeringen nu gör och det som Socialdemokraterna en gång tyckte?

Herr talman! Jag har ju pratat en del med Magdalena Andersson genom åren. Föregångare till mig i Liberalerna har gjort upp om det här med skatter med Socialdemokraterna.

De kom till exempel fram till att hälften kvar av en arbetsinkomst är smart. Det är moraliskt riktigt. Det bidrar till att fler utbildar sig, fler jobbar lite extra och fler är med och bidrar så att vi får ett växande Sverige - och, hör och häpna, skatteintäkterna ökar även om man har hälften kvar.

Socialdemokraterna ändrar sig sedan hela tiden. Om Ebba Busch ska träffa Magdalena Andersson och prata om vad som helst bör hon därför ta med sig huvudvärkstabletter, för man får ont i huvudet efteråt.

Så fort vi har gjort en reform om hälften kvar och att det ska löna sig att arbeta är Socialdemokraterna där: Höj skatten! Höj skatten! Så fort de får chansen ska de höja skatten. De höjer skatten i Stockholm där de nu styr så att det drabbar vanliga medelinkomsttagare, och de är emot hälften kvar.

Varför är Socialdemokraterna emot hälften kvar?

Herr talman! Sverige och Europa befinner sig på ett politiskt mycket stormigt hav. Geopolitiska förändringar och aggressiva ambitioner hotar fred, frihet och trygghet i vårt land. Putins blodiga krig mot Ukraina rasar vidare med bottenlös brutalitet. I Östersjön tappar fartyg mystiskt sina ankare och råkar riva upp de kablar som binder samman liberala demokratier i Europa.

Sverige befinner sig kanske inte i krig, men gråzonen blir allt mörkare.

Nationalistiska vindar sprider sig över Atlanten och riskerar att försvaga det framgångsrika samarbetet mellan Nordamerika och Europa, nu med Grönland i förnyat fokus. Det krävs knappast raketforskning för att räkna ut vad som kan hända till exempel med den svenska kronan och den svenska ekonomin om vi hotas med samma åtgärder som Danmark och Grönland. Tänk om nya tullar formas för att slå mot just vår gruvindustri, medicinindustri eller techindustri!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Ensam är inte stark. Sverige är en stolt industri- och handelsnation som måste rustas för det värsta. Vårt välstånd bygger på export till omvärlden genom EU.

I januari 2022 var det inte många som trodde att Sverige skulle gå med i Nato. Tvärtom - flera partier hade nyligen med sedvanligt önsketänkande slagit fast att försvarsalliansen var otänkbar. Nu är det januari 2025, och vi står inför nya, mycket svåra utmaningar. Det är nu när det skymmer som Sverige och Europa behöver mer och starkare samarbete. Därför måste vi stormsäkra den svenska ekonomin och gå från krona till euro, helst i går. Det är så vi bättre skyddar Sverige från antagonistiska aktiviteter från Peking, Moskva eller Mar-a-Lago.

Herr talman! Låt mig vända blicken mot framtiden, mot den svenska skolan och de svenska klassrummen. Det finns för få regler i svensk skola. Sverige har inte gett lärare de förutsättningar och de verktyg som behövs. Konsekvenserna är stök och brist på struktur och respekt i klassrummen. Elever spottar och sparkar på lärare, ett våld som aldrig tolereras på andra arbetsplatser.

Den socialdemokratiska kommunaliseringen och den följande avregleringen av skolan har öppnat för pedagogiska experiment utan stöd i någon som helst forskning. Många elever i skolan möter lyssneläsning och flumpedagogik i stället för mängdträning och riktiga böcker som rustar dem för framtiden. Det är kanske inte så jättekonstigt, herr talman, att det råder läskris i Sverige, från första klass och till våra universitet och högskolor när det gäller att läsa akademisk text.

Svensk skola kan återigen bli en kunskapsskola i världsklass, men för att det ska vara möjligt måste den tillbaka till grunderna. Först av allt måste vi ge tillbaka beslutskraften till lärare och rektorer. Det måste bli enklare att flytta elever från klassrummet. Med särskilda satsningar på trygghetsteam, akutskolor och ett förstärkt samarbete mellan polis, skola och socialtjänst ökar möjligheterna för studiero också i klassrummen. Läskrisen ska mötas med en återreglering av skolans grunder med tydliga krav på maxtak i klasserna, riktiga skolböcker och riktiga labbsalar om man läser naturvetenskap.

Vi vet att skolan är vägen till den breda medelklassen. Det är så vi skapar verklig egenmakt för unga vuxna att forma sina egna liv och bygga framtidens Sverige tillsammans med generationer före och efter.

Herr talman! Det är alltid de välståndsskapande krafterna som bygger välstånd och välfärd. Det är ganska väl belagd kunskap. För att vi ska förbli ett rikt land måste hårt arbete, utbildning och investeringar i Sverige löna sig, och det är därför som regeringen från detta årsskifte har sänkt skatten på arbete. Vi har sett till att sänka skatten för de småföretag som anställer fler medarbetare. Det finns många frågetecken kring vad de rödgröna partierna vill, men en sak är väldigt säker: De drar sig aldrig för att höja skatten på flit, utbildning och sparande.

Den här regeringen gör det rätta. Liberalerna menar att det är centralt med hälften kvar. Det måste löna sig att arbeta, att utbilda sig och att vara flitig. Det är så vi bygger Sverige starkt. Det är så vi ger mer egenmakt till vanliga människor. Detta är grunden för det Sverige som vi älskar.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för debatten! Denna fråga är viktig. Vi behöver ha unga människor som vill investera i sig själva och för Sverige genom att utbilda sig. Det är otroligt viktigt med utbildning och att man med gott stöd och egen kraft och energi satsar för att se till att man på bästa sätt kan bidra i samhällsbygget, tillsammans med alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett tidigare inlägg nämnde jag lite om CSN-rapporten, som går igenom studenternas studiesociala situation och hur man generellt sett upplever sig ha det. Det visar sig i rapporten att de genomsnittliga utgifterna för högskolestudenter är cirka 12 500 kronor i månaden. Därmed bör totalbeloppet, det vill säga ett mycket generöst bidrag och lånedelen, som till skillnad från i många andra länder ges till villkor under de marknadsmässiga, räcka till. Det finns också förstärkningsmöjligheter om man har barn eller hög hyra eller är under 29 år. Tanken är att så gott det går väva ihop de sociala trygghetssystemen så att de också ska omfatta studenter.

Detta gör att söktrycket till svenska utbildningar är högt. Man måste dra slutsatsen att många upplever att det är viktigt att studera och att förutsättningarna är goda. Både kvaliteten på utbildningarna och att följa den studiesociala situationen för studenterna är avgörande för framtiden, herr talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! För att börja bakifrån med räntan på CSN-lån är ju den väldigt mycket lägre än marknadsräntorna. Den har dock en viss eftersläpning på så sätt att när räntorna sjunker följer den inte med ned direkt.

En tid var den stora diskussionen i olika ekonomiska forum om man skulle låna till att betala tillbaka till CSN för att det skulle vara bättre eftersom räntorna på marknaden var så låga. När räntorna under en tid ökade följde inte räntan hos CSN med upp, och nu när räntorna tenderar att sjunka tack vare regeringens mycket ansvarsfulla ekonomiska politik för att bekämpa inflationen tillsammans med andra följer den räntan inte med ned i samma omfattning. Det sker en eftersläpning. CSN har inga vinstsyften med sina lån, utan systemet ska betala sig självt.

Vi ser naturligtvis situationen för studenter och följer den mycket noggrant. Det är också viktigt att se till att utbildningarna håller så hög kvalitet att de ger goda förutsättningar för arbete efter avklarade studier. Lura är ett starkt ord, herr talman, men annars har man ju så att säga lurat studenterna att sätta av år av sitt liv. Trots att de får väldigt mycket bidrag för att studera har de kanske också lånat pengar. Då är det väldigt allvarligt om utbildningarna inte håller toppkvalitet, för det kan ju innebära att den som studerat inte får något jobb och att de lånade pengarna helt enkelt har slängts i sjön. Det är ju inte bra, så det är en avgörande fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det en ständig avvägning. Det är personer som generellt sett väljer att investera sin tid och sin kraft i sina egna kunskaper. Det kan vara en examen som leder till att man får ett betydligt mer välbetalt jobb. Man får goda förutsättningar att utveckla sin karriär under hela livet, och man kan om man läser vidare senare i livet gå in och bygga detta på en mycket högre nivå. Då är det rimligt att man själv lånar en del till det. Annars skulle andra personer som inte studerar vidare, i alla fall inte direkt, kanske inte tycka att det är så mycket värt att gå och jobba om de som studerar får allting i bidrag.

Nu är det inte det som sägs här, men det handlar om avvägningen. Beloppet på över 4 000 är ett rent bidrag, en ren uppmuntran för att man ska läsa vidare, för högre utbildning är så viktigt för Sverige. Men det är också viktigt för individen, och därför måste man ha en egen insats.

Jag hör retoriken om att riksdagsledamöter och statsråd höjer sina arvoden. Det är oberoende enheter som granskar detta för att ersättningen för att vara både riksdagsledamot och statsråd ska vara rimlig. Så har det varit i många år, och det är inget jag tycker att vi ska överge.

Vi följer detta noga, men vi har inga planer på att öka de, åtminstone internationellt sett, mycket stora bidrag man får när man studerar i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för en mycket viktig fråga om förutsättningarna för kunskap.

Vi hörde nyss att kunskap är en demokratisk rättighet. Tillgången till kunskap, att sätta sig ned och studera hårt från måndag till fredag, förhoppningsvis med bra föreläsningar, intressanta seminarier och mycket lärarledd tid, som den här regeringen arbetar för att öka på utbildningarna på universitet och högskolor, är en rättighet. Det har förekommit siffror här i debatten, men det unika i Sverige i denna sifferexercis är bidragsdelen i studiemedelsbeloppet från och med januari 2025. Alla som studerar i Sverige får därmed 4 433 kronor i bidrag för att läsa och fylla sig själv med kunskap. Det är fantastiskt. Sedan får man låna 10 192 kronor per månad 2025. Det motsvarar ett totalbelopp om 14 625 kronor från och med 2025. Jag tycker att det är fantastiskt. Det är inte bara fråga om att jag tycker att det är fantastiskt och bra, utan det råkar också vara kraftigt jämfört med hur det är internationellt. Sedan är det såklart så att om man arbetar i Sverige kan man tjäna betydligt högre inkomst även på de arbeten som inte är särskilt högbetalda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att studiestödet är relativt generöst. En student kan alltså få 14 625 kronor från och med nästa år, och det är alldeles snart nästa år. CSN har granskat situationen hos högskolestuderande under 2024, och svaren visar på att de allra flesta har en god upplevelse av sin studiesituation - 74 procent anger att den är bra eller till och med mycket bra.

Sedan är vi såklart medvetna om att studerande inte är en homogen grupp. De kan uppleva sin situation väldigt olika och ha olika situationer till exempel vad gäller tillgång till bostäder, herr talman. Det är ju helt uppenbart. Vi vet till exempel att äldre studerande vid högskolor tenderar att uppleva sin ekonomi som betydligt mer ansträngd.

Jag vill återknyta till rapporten och peka på att den visar att de genomsnittliga uppgifterna bland högskolestudenterna är att de klarar sig bra och att den genomsnittliga studenten får totalbeloppet att räcka till. Men det är som sagt alltid så att det är mer otillräckligt på vissa håll, inte minst beroende på hyressituationen. Där är studiestödssystemet, som jag sa i mitt första svar, tänkt att kompletteras med att studerande föräldrar och studerande under 29 år med låga inkomster också kan ha rätt till bostadsbidrag.

Jag vill avslutningsvis peka på att det så kallade fribeloppet för den som studerar och vill ha ett extra arbete för att dryga ut och förbättra sin ekonomiska situation också är något som räknas upp från och med nästa år.

Herr talman! Nadja Awad har frågat mig om jag anser att det är ett problem att så många med studieskulder hamnar hos Kronofogden. Nadja Awad har också frågat mig om vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att skapa ekonomiska lättnader för studenter och om en höjning av bidragsdelen i studiemedlet kan vara en sådan åtgärd. Vidare har Nadja Awad frågat mig om jag avser att vidta åtgärder inom mitt ansvarsområde för att motverka att människor hamnar hos Kronofogden. Nadja Awad har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen avser att sänka CSN:s påminnelseavgift.

Herr talman! Det svenska studiestödet är ett av världens mest generösa studiestödssystem. Studiestödet är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera. Flexibla och väl avvägda beloppsnivåer river hinder och möjliggör för människor att komplettera tidigare studier eller att studera vidare på en högre nivå.

Totalbeloppet inom studiemedlen, det vill säga studiebidraget och studielånet, avser i princip att täcka rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Studiemedlen är också indexerade för att följa kostnadsutvecklingen i samhället. Det innebär att samhällets kostnadsökningar tas om hand genom att studiemedelsbeloppen räknas upp med det så kallade prisbasbeloppet. Det betyder att nivån på studiemedlet ökar om kostnaderna i samhället ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom studiestödssystemet finns det även möjligheter till bland annat tilläggsbidrag för studerande föräldrar och tilläggslån. Studiestödssystemet är också tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssystem såsom socialförsäkringssystemet. Studerande föräldrar och studerande under 29 år med låga inkomster kan till exempel ha rätt till bostadsbidrag.

Resultatanalysen i budgetpropositionen för 2025 visar att studiemedlens allmänna köpkraft har ökat och att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning. Regeringen bedömer därför att totalbeloppet inom studiemedlen för närvarande är väl avvägt.

För att det generösa studiestödssystemet ska kunna upprätthållas ska lån också betalas tillbaka. Låntagare som inte betalar sina studieskulder innebär en ökad administrativ belastning för Centrala studiestödsnämnden, CSN. Sådana kostnader måste täckas. Om de inte täcks genom att låntagarna står för detta måste kostnaderna täckas på annat sätt, till exempel av skattebetalarna. Påminnelseavgiften är en del av systemet som bidrar till att den som tar studielån betalar tillbaka i tid.

Det är dock viktigt att poängtera att för de låntagare som av någon anledning har svårt att betala tillbaka på sina lån finns det särskilda trygghetsregler inom återbetalningssystemet. Det finns till exempel möjlighet att söka nedsättning av återbetalningen eller avskrivning av studieskulderna. CSN informerar kontinuerligt om dessa trygghetsregler.

Regeringen följer utvecklingen på området noga. Det pågår för närvarande inget arbete med att se över påminnelseavgifterna.

När det gäller obetalda studieskulder är det givetvis ett problem för de enskilda som hamnar hos Kronofogdemyndigheten. Regeringen följer frågan om enskildas skuldsättning mycket noga. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2025 aviserat att det finns ett behov av en översyn av studiemedelssystemet. En av utgångspunkterna för den aviserade översynen bör vara att tryggheten för de studerande värnas och att de studerandes skuldsättning beaktas.

Möjligheterna för enskilda att återbetala sina studieskulder stärks om utbildningen slutförs. En av regeringens huvudprioriteringar inom utbildningspolitiken är också att ge goda förutsättningar för att studera på utbildningar av hög kvalitet inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och högskolan.

Herr talman! Ett viktigt uppdrag i den svenska förvaltningen är att departement eller ansvarigt statsråd, i det här fallet jag eller min statssekreterare, har löpande utvecklingssamtal. Men det är ingenting man bjuder in Linus Sköld till. Jag förstår att han gärna hade önskat få vara med, men jag lovar att vi drog på hårblåsen, som det heter, i utvärderingen för att förklara hur allvarligt vi ser på detta. Dessutom avvaktar vi naturligtvis den prövning som nu sker hos Konkurrensverket.

Oavsett om man pratar om CSN eller om enskilda universitet fattar också de ansvariga generaldirektörerna ibland beslut som man på goda grunder kan diskutera i efterhand och som kanske inte alltid har varit så lyckade. Då jobbar man med ett modernt närvarande och tydligt ledarskap och ser till att saker inte upprepas. Det är ett viktigt sätt att se till att myndighetschefer också vågar fatta beslut, för det finns väl ingenting man kan vara så orolig för som att ha myndigheter som inte fattar beslut.

Jag delar dock helt Linus Skölds uppfattning att alla beslut i varje myndighet ska vara helt korrekta. Samtidigt gäller att regeringen har förtroende för myndighetschefer tills något annat meddelas. Det betyder inte att vi inte har uppfriskande utvecklingssamtal.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi har som bekant återkommande myndighetsdialoger med alla myndighetschefer inom mitt departements ansvarsområde men också inom andra. Där förs en hel del uppfriskande samtal, men exakt vad de samtalen innehåller är ingenting som jag återger.

Det är fullt möjligt för Linus Sköld och exempelvis utbildningsutskottet att i utskottsformat möta generaldirektörer om man har ett intresse för hur de ser på verksamheten och sådana mer direkta frågor.

Jag kan bara återigen konstatera att regeringen ser mycket allvarligt på de här uppgifterna. Därav har det förts två fokuserade myndighetsdialoger med generaldirektören för att återupprätta förtroendet. Det handlar om att UKÄ ska ha en bra och effektiv verksamhet där myndigheten fullföljer det uppdrag den har att genomföra. Det är inget annat UKÄ ska göra. Det är så man får god respekt, och det är så man får ett gott anseende och ett brett förtroende hos medborgarna för sin myndighetsuppgift.

Jag hör hur Linus Sköld försöker spinna en väv här, men vi får avvakta och se vad frågan om direktupphandling leder till. Den är anmäld till Konkurrensverket som ansvarig tillsynsmyndighet, och så länge den prövningen har sin gång kan inte jag som utbildningsminister uttala mig om den.

Herr talman! Det är väldigt viktigt, herr talman och kära åhörare, att vi håller oss till grundlagen. Av den framgår väldigt tydligt att det är Universitetskanslersämbetet som har att besluta i frågor om intern styrning, organisation och resursfördelning efter givet anslag. Vi styr såklart med instruktioner, regler och regleringsbrev, men i övrigt är det i Sverige myndigheterna själva som sköter verksamheten. Det är väldigt viktigt. Skulle jag tycka något annat, herr talman, skulle det bli KU-anmälan för statsrådet Pehrson.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Universitetskanslersämbetet, ett uppdrag som redovisades i februari 2024. I analysen och rapporten framkom att myndigheten levererar goda resultat inom själva kärnverksamheten. Samtidigt pekade analysen ut vissa interna problem med till exempel styrning, vilket måste anses vara en bakgrund till att det som vi nu diskuterar har skett.

Regeringen för en kontinuerlig dialog med UKÄ, och vi har informerats om det interna förändringsarbete som pågår för att se till att man får mer effektivitet och en ännu bättre verksamhet.

Det är alltid så att vi har ett förtroende för myndigheter och myndighetsledningen så länge inget annat meddelas. Det är det som nu gäller. Vi har genom min statssekreterare haft två möten med generaldirektören för att se till att detta antas på ett bra sätt. Konkurrensverket har till uppgift att titta på själva upphandlingen, och därav är det ingenting som jag på något sätt kan föregripa.

Svar på interpellationer

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndigheten följer gällande upphandlingsregler, vilka ytterligare åtgärder jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndighetens arbete inte kännetecknas av vänskapskorruption och jäv samt vilket ansvar jag har för att agera för att komma till rätta med de brister som Dagens Nyheter uppdagat.

Jag vill börja med att betona att jag ser mycket allvarligt på de uppgifter som har framkommit. Som jag skrev i mitt svar på den skriftliga fråga som Linus Sköld ställde den 17 oktober i år har Utbildningsdepartementet kallat upp generaldirektören för samtal och nu senast den 19 november haft ett uppföljande samtal med honom. Dialogen med generaldirektören har varit mycket rak och tydlig. Vi har i våra kontakter också försäkrat oss om att generaldirektören har en plan för att stärka förtroendet för myndigheten. Utbildningsdepartementet följer frågan i våra löpande kontakter med myndigheten på olika nivåer.

Som jag skrev i mitt svar på Linus Skölds tidigare skriftliga fråga ska statliga myndigheter följa gällande regelverk. Det inkluderar UKÄ. Nu pågår en prövning av Konkurrensverket vad gäller upphandlingsregler. Jag kan förstås inte föregripa denna prövning, men jag förutsätter att UKÄ vidtar de åtgärder som kan komma att krävas.

Linus Sköld frågar även vilka ytterligare åtgärder som jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndighetens arbete inte kännetecknas av vänskapskorruption och jäv. En myndighet beslutar själv i frågor om intern styrning, organisation och resursfördelning. UKÄ måste nu arbeta för att stärka förtroendet så att allmänheten kan känna trygghet inför myndighetens arbete.

Utbildningsdepartementet har en löpande dialog med myndigheten och följer utvecklingen noggrant.