Johan Pehrson

Fru talman! Att ansvarsfullt göra denna omprioritering till andra utbildningsinsatser för folkbildning kräver att man lägger fram en plan och i tid visar att detta sker stegvis. Jag menar att det är att ta ansvar.

Jag ser hur studieförbunden nu kämpar med att ställa om. Jag ser hur nya kurser kommer till hos studieförbunden och hur de förändrar innehållet. Mycket av detta är ju helt fantastiskt. Det är därför vi fortsätter att göra en så stor satsning från staten på detta tillsammans med andra.

Vi har inget annat mål med den politik vi för än att kommunerna ska bli mer blomstrande, få högre skatteintäkter och - med regeringens statsbidrag - kunna prioritera studieförbunden eller andra aktörer. När människor samlas behöver det inte alltid ske i studieförbundens regi. Att människor deltar i en bokcirkel utanför studieförbundens regi är också folkbildning, ska man komma ihåg. Det är ju inte så att studieförbundens folkbildning är den enda folkbildning som sker. Jag tänker till exempel på den folkbildning som sker på våra bibliotek och de kulturaktiviteter som finns på folkhögskolorna, dit vi skjuter till resurser, till exempel för att hjälpa människor med olika former av funktionsvariation att få ökat tillträde. Detta är en väldigt viktig verksamhet som också ingår i begreppet folkbildning.

Jag ser framför mig att det fortsatt kommer att göras prioriteringar, men vi lägger också andra resurser på andra delar som bidrar till folkbildning, till exempel bibliotek i den svenska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det verkar inte som att vi kommer särskilt mycket längre. Här har vi fyra sanningssägare som vet exakt hur det ser ut, men ändå vill de kartlägga. De vet exakt hur det kommer att bli. Det kommer att bli ett mörker. Det kommer att bli kulturskymning. Detta, som gäller 1,6 miljarder, kommer att bli ett dråpslag mot folkbildningen.

Jag har stor respekt för att man vill satsa mer, men det här är ju inte den enda verksamhet som behöver prioritera, effektivisera och se över vad som kan göras bättre eller vad någon annan eventuellt kan göra.

Jag hörde att det finns lärare i lokalen. Utmärkt! Vi prioriterar skolan. Vi prioriterar yrkesutbildning. Vi prioriterar att människor ska kunna bli självförsörjande, så att de kan utöva intressen och kanske investera i en kurs som är avgiftsbelagd - studieförbunden har ju både kurser som är gratis och sådana som kostar pengar.

De får 1,6 miljarder av staten för att investera i detta. Jag förstår att man kan säga och tycka att de ska ha ännu mer, men vi menar att det finns möjlighet att effektivisera och göra detta bättre.

Jag följer detta noga. Studieförbunden är inte de enda som bidrar till folkbildning. Vi har prioriterat att skjuta till permanenta resurser till folkhögskolorna. Vi har också gjort stora investeringar i bibliotek, inte minst i Sveriges skolor, för att se till att barn lär sig läsa, vilket ju är en förutsättning för att delta i en del av studieförbundens verksamhet. Det är också en förutsättning för att över huvud taget kunna skriva en text, oavsett vilken nivå man når.

Jag vill inte recensera Lars Winnerbäck, men jag har sett jättemycket verksamhet som fortgår i många musiklokaler. Man har alltså 1,6 miljarder att fördela.

Fru talman! Nej, är svaret på den sista frågan. Jag har svårt att tro att Christofer Bergenblock tror att det är så.

Om man har följt debatten om hur det har sett ut i studieförbunden kan man konstatera att den granskning och kontroll av verksamheterna som har gjorts av både medierna, Riksrevisionen och andra har visat att det har funnits otroligt mycket fusk, fel och rena bedrägerier.

Det är knappast konstigt att man kan säga att man satsar på studieförbunden när man tar medborgarnas skattepengar och skickar in 1,6 miljarder. Jag har stor respekt för att man tycker att det är för lite. Man kan självfallet tycka att vi skulle skicka in ännu mer pengar. Ordet "slakt" får dock stå för er.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är viktigt att studieförbunden nu prioriterar och fokuserar på det som de tycker är viktigast. Samverkan mellan studieförbund nämndes, och det är väl alldeles utmärkt för att effektivisera användningen av skattepengarna så att de kommer folkbildningen till godo och inte försvinner i administration.

Jag är den förste att säga att jag noga följer effekterna av förändringen. Om man skickar in något mindre resurser från staten är det klart att det sannolikt leder till tuffa prioriteringar, vilket jag har stor respekt för, och behov av effektivisering. Jag följer detta noga. Vi satsar ändå 1,6 miljarder, även om jag har respekt för att man kan tycka att det är för lite.

Fru talman! Jag har under mitt långa - rika är kanske att ta i - men i många delar lyckliga liv varit cirkelledare i folkbildningens tjänst. Jag har städat folkbildningens lokaler, jag har torkat väggarna från lera efter drejningskurser och keramikkurser och jag har hanterat spill från förbränningsugnar. Jag vet vilken roll studieförbunden spelar. Jag vet vilken viktig roll de kan spela.

Jag vet också vilka kurser de har som så att säga inte per definition träffar själva kärnan i folkbildningen utan utgör verksamhet som kan bedrivas även i andra former. Föreningar har ju andra lokaler. Vi pratar om musik, och vi ser ju mängder av musikutveckling och band som startas på fritidsgårdar, vilket är fantastiskt. Som nämnts har kyrkorna också lokaler, även om all musik såklart inte passar att spelas i kyrkan, generellt sett. Det kanske i stället blir en viss genre. Men det finns en bredd där med, har jag sett när jag har varit ute på besök. Även i hembygdsföreningar finns det lokaler.

Jag följer detta noga, jag läser rapporterna och jag träffar de personer som är förtvivlade. Men jag möter också dem som tycker att det är viktigt att man prioriterar och ser till att studieförbunden samverkar maximalt för att nå ut till människor med en meningsfull folkbildningsverksamhet, vilket är grunden för studieförbunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Kalle Olsson har frågat mig hur jag så här långt bedömer konsekvenserna av studieförbundens neddragningar och om jag avser att vidta några åtgärder mot bakgrund av detta.

Folkbildningen, både studieförbunden och folkhögskolorna, är viktig för såväl samhälle som individ. Regeringen värnar folkbildningen.

Varje budget handlar om prioriteringar, och förslaget om en justering av statsbidraget föregicks av noggranna avvägningar inom Regeringskansliet. Nivån på statsbidraget till studieförbunden har från och med 2024 justerats till förmån för åtgärder inom folkhögskolan och andra områden, till exempel inom utbildning för vuxna.

Genom regeringens budgetproposition för 2024 förstärktes statsbidraget till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor 2024, en nivå som beräknas bestå permanent. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen också föreslagit en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet med 25 miljoner kronor.

Jag vill framhålla att för 2025 föreslår regeringen att cirka 1,6 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund och cirka 2,4 miljarder kronor till folkhögskolor. Sammanlagt rör det sig om cirka 4 miljarder kronor till folkbildningens verksamheter. Det är ett fortsatt omfattande statligt stöd till studieförbund och folkhögskolor runt om i landet. Det är också viktigt att påpeka vikten av det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna, huvudmännen och enskilda har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.

Regeringen följer folkbildningens utveckling noga genom de återrapporter Folkbildningsrådet lämnar till regeringen. I sammanhanget vill jag också nämna Folkbildningsutredningens betänkande Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42).

På senare år har flera exempel på fusk och fel inom folkbildningen avslöjats. Det är därför viktigt att arbeta vidare med Folkbildningsutredningens förslag, som syftar till att säkerställa en mer ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidraget till folkbildningen. Betänkandet har remitterats, och jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas yttranden inför den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Fru talman! Jag lyssnar gärna på alla argument. Men jag förfäktar fortfarande att det finns individer, människor, enskilda personer, som vi ska respektera. Om individen själv anser att det är bättre att under en tid gå till ett arbete i stället för att vara en del av den läroplikt som interpellanten argumenterar för kan det vara bättre för just den individen. Jag förutsätter alltså att det i så fall skulle vara något slags läroplikt eller utbildningsplikt med undantag.

Om lille Johan själv och hans vårdnadshavare kommer fram till att det för honom är bra att han jobbar i stället, för det har varit stökigt av olika orsaker, tycker vi att det är okej. Han har rätt att jobba om han vill och kan, och det kan vara ett sätt för honom att få ordning på sitt liv. Då skulle det vara konstigt om han skulle vara tvungen att omfattas av en läroplikt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Polishämtning på dagtid för att ungdomar ska åka till gymnasieskolan är något vi vill undvika. Det är centralt att vi fortsätter att ha så starka drivkrafter att de unga personer som inte kommer in på gymnasiet har tillträde till introduktionsprogram som också räknas som en del av gymnasieutbildningen och sedan kan gå över till ett mer ordinarie program. Där är vi beredda att göra mer, och jag nämnde den utredning som nu har levererats, för att se till att fler kan få tillträde till en yrkesutbildning som sker i annat tempo än de yrkesprogram som finns i dag.

Jag har inget annat svar att ge än att vi inte har något förslag om att alla unga ska omfattas av plikt att delta i gymnasieskolan. Men det hindrar inte att man är tydlig med att detta är vägen till egenmakt i framtiden och ett arbete. I övrigt är det ett kommunalt ansvar att se till att dessa unga personer inte, som Paula Örn säger, dräller runt på stan. Jag delar fullt ut åsikten att unga människor antingen ska studera eller vara aktiva och ha en meningsfull fritid.

Där kan man göra mer. Många kommuner har varierande insatser. Man har mycket stora ambitioner och når olika resultat i det arbetet. För en ung person som snabbt märker att det är svårt att få ett arbete ökar förhoppningsvis motivationen att utbilda sig, men man ska inte utesluta att det finns unga personer som väljer en annan väg under en tid, kanske i samråd med sina föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla är inte lika. Det är ju därför jag är med i Liberalerna, och det är antagligen därför Paula Örn är med i Socialdemokraterna. Vi ser individens unikhet, och det gör att vi i dag inte har något förslag av den här typen. Men att drälla runt på stan ska vi förstås se till att ungdomarna inte gör.

Fru talman! I grunden håller jag verkligen med Paula Örn - att ställa krav är att bry sig, och tidigare och tydligare insatser gör man av kärlek till barnen. Så har det inte alltid låtit här i kammaren, men nu låter det alltmer så. Jag tycker att det är väldigt bra att det råder en bred samsyn här.

När det gäller frågan om man ska förlänga skolplikten måste man konstatera att i stort sett 99 procent ändå väljer att gå vidare.

Det har talats om vikten av utbildning och bildning och av att man lär sig saker, slutar titta i telefonen, läser böcker och vad det nu är. Allt det där är centralt. Men det skulle kunna vara så att man som ung person faktiskt skulle klara sig bättre om man jobbade ett tag med ett mycket enkelt arbete och fick distans till skolan, som kanske inte varit den mest positiva upplevelsen, för att sedan komma tillbaka i utbildning.

Om man inför det som Socialdemokraterna nu argumenterar för, en förlängning av skolplikten till 18 års ålder, innebär det att många inte hinner gå ut gymnasieskolan, eftersom de flesta elever fyller 18 år under årskurs 2 eller årskurs 3.

Fru talman! Paula Örn har frågat mig hur jag ser på möjligheten att förlänga skolplikten till 18 års ålder och om jag avser att ta några initiativ utifrån min syn på frågan.

Jag delar helt interpellantens uppfattning om vikten av att ungdomar får en gymnasieutbildning för att kunna få en stabil förankring på arbetsmarknaden och för att minska risken för att hamna i destruktiva miljöer som till exempel kriminalitet. Att fler elever påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning är därför en prioriterad fråga för regeringen.

Av den anledningen har Utredningen om fler vägar till arbetslivet bland annat haft i uppdrag att lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden och att eventuellt lämna förslag till förändringar av introduktionsprogrammen. Utredningen har nyligen lämnat sina förslag. Jag ska nu sätta mig in i förslagen. Förslagen förväntas möjliggöra att fler ungdomar får en gymnasieutbildning i gymnasieskolan.

Utbildningar i gymnasieskolan består i huvudsak av nationella program och introduktionsprogram. De nationella programmen består av tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Introduktionsprogram finns för elever som inte är behöriga till nationella program och syftar till att elever ska bli behöriga till nationella program eller till att elever ska kunna gå ut på arbetsmarknaden. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att elever som går introduktionsprogram gör det inom gymnasieskolan och inte ska betraktas som utestängda från gymnasieutbildning.

De allra flesta av eleverna som avslutat grundskolan går vidare till gymnasieskolan även om inte alla går ett nationellt program.

Regeringen avvaktar också förslag från andra utredningar, bland annat Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden, innan vidare åtgärder inom detta område övervägs.

Herr talman! För det första anser regeringen att det är välkommet att man har fått till en vapenvila mellan Hizbollah och Israel, där det pågår mycket lidande. Många människor dör och får sina liv förstörda i denna humanitära katastrof, och vi hoppas att fler ska få uppleva fred i närtid.

Självklart leder det här till engagerade diskussioner. Människor blir upprörda också i Sverige, vilket är fullt rimligt, och att detta sker också inom ramen för den verksamhet som bedrivs på våra universitet och högskolor är inte konstigt. Men det är viktigt att akademin inte polariseras utan försöker att stå utanför detta. Det är också viktigt att man ser till att deras autonomi värnas så att inte regeringen befaller exakt hur man ska agera.

Jag har noterar att många rektorer har vidtagit stora åtgärder för att skydda både studenter och lärare så att de ska kunna bedriva sin verksamhet.

Herr talman! Utbildningsministern ser detta som mycket dåligt. Det är en bedrövlig utveckling. Jag tillhör dem som, likt många frågeställare här i dag, tror att AI har mycket att ge Sverige som nation. Det handlar om välstånd, om att möta klimathot och säkerhetshot och om medicintekniska genombrott. Detta är fantastiskt om man använder det rätt.

Men det krävs också att vi utbildar oss i grunden. Det finns ingen genväg för studenter när det gäller att ta sig fram på en högre utbildning. Det är alltså klart att detta är mycket allvarligt. Jag tar emot andra rapporter som är förfärande. Man har svårt att läsa, inte i ettan utan under första terminen på högskola och universitet.

Jag har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att titta på frågan om hur AI-verktygen missbrukas, vilket gör att studenter inte får kämpa, slita och lära sig viktiga saker.

Herr talman! Detta är en mycket prioriterad fråga för regeringen och inte minst också för Sverigedemokraterna. Vi i samarbetspartierna ska tillsammans fokusera på att unga människor är trygga i Sverige.

Barn har egna rättigheter i Sverige. De ska inte föras ut till ett liv i förtryck. Detta är ett löfte som jag tror att alla partier i den här kammaren är beredda att ge.

Sedan är det lite olika hur vi väljer att gå till väga. Vi jobbar med frågan, och vi har kommit med ett utvidgat reseförbud - det tycker vi är centralt. Vi ser också att fler åtgärder behövs, inte minst utbildning av medarbetare i förskola och skola så att de kan och vågar göra orosanmälningar. Detta är ett informationsutbyte som är i högsta grad önskvärt för att skydda unga människor mot att till exempel föras ut ur landet och giftas bort till ett liv i total ofrihet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för den viktiga frågan! Sverige har stort behov av fler yrkesduktiga människor. Det är bra med högre utbildning, men alla kan inte läsa på universitet eller högskolor. Det behövs också människor som kan ett yrke.

Därför är detta uppdrag viktigt. Jag ser fram emot den redovisning som kommer. Målet är att få till stånd kurser som möter arbetsmarknadens behov, så att människor som i dag är arbetslösa kan komma i arbete, och som kan hålla mycket hög kvalitet.

Det händer en hel del på utbildningsområdet. Nyligen kom betänkandet från utredningen om en ny väg in på gymnasieskolan för att se till att ingen blir lämnad kvar och blir stående stilla efter avslutad grundskola, även om man inte har fullständiga betyg eller kanske de facto har väldigt dåliga betyg. Vi ska se till att det finns flera vägar in, inte minst till en yrkesutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Så som frågan är ställd av ledamoten är svaret nej. Det är väldigt stor skillnad på hur man framställer någonting. Om någon skriver "SD är knäppa" på en bänk här är det klotter. Man ska ju inte skriva på bänkarna, herr talman. Det hoppas jag att ingen gör. Det finns ju papper och penna.

Om man däremot ägnar sig åt att framföra hot med, som i detta fall, symboler gör man det för att som här skrämma Liberalerna till tystnad. Och förekommer det skrämsel, hot och våld mot personer i andra partier är det lika förkastligt. Jag gör ingen skillnad där.

Min personliga uppfattning är att när någon angriper den svenska demokratin och vart och ett av de partier som sitter i denna kammare ska denna person dömas till ett kännbart fängelsestraff, och är man inte svensk medborgare ska man utvisas.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för den viktiga frågan. Den förra regeringen tillsatte på uppdrag av denna kammare i bred majoritet en utredning för att effektivare, mer rättssäkert och snabbare kunna verkställa avvisningar av personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det handlar om personer som lever i ett skuggsamhälle där social misär inte är ovanligt och där också grov brottslighet förekommer.

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är överens om att när det gäller personer som inte har rätt att vistas i Sverige ska det inom skolan inte vara så att medarbetarna behöver rapportera ett barn till en person som kanske vistas utan papper i landet till en annan myndighet, till exempel svensk polis. Däremot kommer skolan naturligtvis att vara skyldig att anmäla mycket grov brottslighet som elever begår i skolan. Samma sak gäller i sjukvården.

Herr talman! Ett viktigt arbete är att vi nu går vidare med viktiga förslag i utredningen om folkbildningen. Vi behöver se till att man hela tiden inte bara har ett samarbete med staten, som skickar in flera miljarder i verksamheten eftersom den är så viktig, utan också jobbar med att vidareutveckla samarbetet med regioner, kommuner och EU:s finansieringssystem, för att få in mycket resurser till denna verksamhet. Den är viktig, men den möts också av ökade krav på kvalitet, vilket regeringen är tydlig med.

Herr talman! Frågan om utbildning och bildning är central. Det är fundamentet för vår demokrati, för vårt välstånd och faktiskt för ett anständigt och civiliserat samhälle.

Jag tycker att vi ska vara noga med att säga att vi gör en viktig omläggning av arbetet med folkbildningen, där folkhögskolorna spelar en central roll. De har drabbats av den höga inflationen, precis som andra verksamheter, vanligt folk, kommuner och regioner, organisationer och samhället i övrigt.

Regeringen har skjutit till permanenta resurser till folkhögskolorna. Jag vet att de tycker att det inte är tillräckligt. Men det finns kanske mer att göra där. Jag välkomnar att Kristdemokraterna driver på detta. Vi behöver vara många som pratar om folkbildning i dess rätta bemärkelse.

Herr talman! Få saker är så viktiga som att unga människor får tillgång till en god utbildning. Det är med bestörtning vi ser hur så många elever lämnar nionde klass som i praktiken funktionella analfabeter. Man får mycket svårt att kunna bidra till sin egenmakt över framtiden när man inte kan läsa, skriva och räkna.

Regeringen tar ansvar för skolan på så sätt att vi nu återreglerar viktiga delar av den, till exempel tillgången på bibliotek för att stärka förutsättningarna för läsning. Fler böcker i skolan och ut med skärmarna - det där har Paula Örn också hört talas om.

Vi gör en av de största satsningarna i andel vad gäller statens resurser till den svenska skolan. Men faktum är att Socialdemokraterna tyvärr kommunaliserade skolan för ett antal år sedan. Det var ett misstag.

Fru talman! Det är korrekt, men om vi ska vara ärliga gör inte ens stora satsningar att platsbaserad utbildning kommer att kunna finnas exakt överallt. Det är därför jag också lyfter fram vikten av distansutbildningar och hybrider. Man ska se till att det finns en bra koppling till närmaste högskola eller universitet för att säkra kvaliteten; det är helt avgörande.

Om det ska finnas arbeten till de människor som utbildar sig i framtiden i en svår tid har regeringen en bestämd uppfattning vad gäller till exempel höga skatter på utbildning. Jag menar att hälften kvar är en rimlig princip, som även många socialdemokrater innan Niklas Sigvardsson på Socialdemokraternas bänk här i riksdagen har argumenterat för och röstat för. Man har sagt att det har varit viktigt för att uppmuntra utbildning, högre utbildning och investeringar i Sverige så att människor vill utveckla sig själva och sina företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man ska komma ihåg att om man säger hälften kvar menar man att den andra hälften går till skatt. Ju fler människor som har den utbildning och bakgrund och det entreprenörskap som leder till att man får relativt hög lön, desto kraftigare bidrar man till det gemensamma med den andra halvan. Det kallar jag god solidaritet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi följer givetvis detta noga. De senaste årens utveckling, inte minst på grund av pandemin, har för vissa lärosäten inneburit en stor tillströmning av distansstudenter. Det är roligt och bra att människor känner en längtan att anstränga sig, kämpa hårt och skaffa sig en utbildning. Men i och med att vi vet att det tyvärr har funnits en del kvalitetsproblem och att genomströmningen har varit dålig behöver vi titta noga på hur detta fungerar. Låt mig fortsätta att framhålla att vi värnar denna möjlighet men att vi också ställer höga krav på kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillströmningen ökade som sagt under pandemin. Nu är det tid för konsolidering, och därför har vi kvar ett starkt statsstöd. Det går givetvis att argumentera för ett ännu större statsstöd, och då får man ta det någon annanstans ifrån eller höja någon skatt. Det brukar alltid gå att lösa. Men höjd skatt kan få effekter på det näringsliv som inte minst Niklas Sigvardsson själv kommer från. De ekonomiska marginalerna i en lågkonjunktur är små, och skattehöjningar på arbete och företagande kan vara besvärliga. De företag jag träffar, också i Jönköping, pratar ofta om vikten av att få ned inflationen så att räntorna går ned och förutsättningarna förbättras för investeringar och inte minst produktion eftersom efterfrågan tenderar att öka.

Vi fortsätter att följa detta noga. Låt oss slå fast att regeringen gör stora satsningar på de lärosäten som ligger norr om Dalälven. Det handlar som sagt om 3,7 miljarder nästa år, och det räcker till väldigt många programutbildningar och även distansutbildningar.