Johan Pehrson

Fru talman! Man håller på med ett balanserande; man plockar ut något ämne: från Sverigedemokraterna var det bostäder, och från Vänsterpartiet var det tågen. Man berättar att det där är så himla dåligt och att vi minsann ska sköta oss själva.

Nooshi Dadgostar låter som en konservativ gubbe i Storbritannien för några år sedan när de krattade och lade grunden för en brexit. Vi ska inte ha det så. Vi är förbundna med de övriga EU-länderna att tillsammans lösa gemensamma problem. Det handlar om tågens tidtabeller, om mer räls och om att man ska ha möjlighet att resa över hela EU. Fler ska kunna få tågluffa, som jag fick göra många gånger. Det är viktigt.

När det gäller elen måste vi binda samman Europas el. Om det blåser här ska elen kunna skickas dit där det inte blåser, om det är vindkraft vi pratar om, och om solen lyser där ska elen från den kunna skickas hit. Men då måste vi ha en gemensam elmarknad.

Men allt det där ska stängas ned, det ska isoleras och det ska vara en nationalistisk klimatpolitik. Nej tack!

Fru talman! Europas framtid är EU. Det ger Europa förutsättningar att i en svår tid då utvecklingen går åt fel håll i så många delar av världen kunna lösa gemensamma problem.

Det är många som har undrat vad Sverigedemokraterna vill med EU, men jag undrar också vad Vänsterpartiet vill med EU. Är ni för eller emot ett medlemskap? Ni har ju kongress eller stämma snart. Vad vill ni? Vill ni att vi ska vara fullvärdiga medlemmar eller ska vi vara utanför? Ska vi lösa energiproblemet tillsammans i Europa? Ska vi lösa frågan om kollektivtrafik i Europa tillsammans? Vill ni vara kvar i EU, är det ett solklart besked från Vänsterpartiet?

Fru talman! Det där på slutet blev inte så bra. Det visar på de stora skillnader som finns mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna. Det var rena brexitargument om att vi måste bygga oss själva och klarar oss bättre själva. Vi klarar oss inte alls bättre själva. Sveriges framtid är intimt förbunden med de övriga EU-ländernas. Vi har en gemensam framtid och måste lösa problemen gemensamt.

Det är väl ingen risk att Sverigedemokraterna kommer att delta vid Liberalernas eurokansli och i arbetet för att se till att vi byter valuta till en som är stabil, gynnar investeringar i Sverige, som vi älskar, och ser till att svenska löntagare och medborgare får behålla sina välförtjänta kronor i stället för att de ska sjunka i värde. Eller kan Sverigedemokraterna tänka sig att se till att Sverige får en stabil, stark och trygg valuta?

Fru talman! Det är många som pratar om er sverigedemokrater, men inte med er. Jag har inget problem med det sista. Jag tycker att det är helt nödvändigt att vi förhåller oss till parlamentariska realiteter i den svenska kammaren, för att få något gjort och göra rätt saker.

Men jag blir ändå lite oroad. Som vi kunde se i går har Sverigedemokraterna klivit in i den europeiska gemenskapen och är med på klimatmålen, som inte minst Martin Kinnunen själv presenterade i går. Detta är ett stort steg framåt för SD, bort från eventuell klimatförnekelse, och det är att välkomna på alla sätt. Men jag tänker på detta att man ska börja utvärdera saker. Om jag skulle komma hem till min sambo och säga att jag tror att vi ska börja utvärdera vår relation vet jag inte hur det skulle tas emot. Folk är i regel intresserade av att man ska fördjupa en relation som man är i.

Vad vill Sverigedemokraterna med EU på lång sikt?

Herr talman! Det här ser jag positivt på. Att delta för Sveriges framtids skull i detta samarbete är viktigt. Det är inte fråga om en aningslös EU-entusiasm, utan det är att ta ansvar för Sverige. Det är att ta ansvar för vår säkerhet att vi sitter vid det stora bordet och inte vid barnbordet, så att säga. Det är vidare fråga om att trygga vårt välstånd. Vi får investeringar till Sverige. Även om Sverige är välskött ekonomiskt innebär det en risk när de stora kontinentalplattorna geopolitiskt krockar och vi har ett för litet valutaområde.

Jag menar att socialdemokrater i Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna tar fullt ansvar för Europas framtid. Jag vill att Sverige gör detsamma, och jag välkomnar denna diskussion och att Magdalena Andersson kommer att ompröva sin nuvarande ståndpunkt.

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver ett tryggare, säkrare och billigare Sverige, sa Magdalena Andersson i sin inledning. Det var inte så många år sedan som Magdalena Andersson kraftigt argumenterade för att Sverige ska sitta vid det stora bordet när Europas framtid avgörs, att vi ska delta fullt ut i det så viktiga valutasamarbetet. Vi vet att kronan i dag är alltför instabil, och det leder till osäkerhet för investeringar och att det vi importerar blir dyrare. Vi importerar därmed inflation. Men det är också en säkerhetsfråga att Sverige är med i valutasamarbetet fullt ut.

Kan Magdalena Andersson tänka sig att delta i eurosamarbetet för att se till att Sverige fullt ut deltar i EU-samarbetet?

Herr talman! Den 7 oktober vaknade Israel och omvärlden till helt ofattbara bilder av terror, ondska och förödelse. Hamas utförde den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. För Liberalerna finns inget tvivel. Sverige och EU måste stå bakom Israel i dessa svåra tider.

Hamas startade ett krig, och Israel har rätt att försvara sig enligt internationell rätt. Att Sverige och EU ökar det humanitära stödet till utsatta människor i Gaza är också ytterst välkommet. Alla som lider under Hamas terrorregim förtjänar Sveriges och Europas stöd.

I vår egen del av världen fortsätter Putins brutala invasion av Ukraina. Vi ser det i ruinerna av tusentals bombade skolor och i resterna av hela byar och städer. Men våra blågula vänner står fortfarande heroiskt upp i kampen mot Putins mördarregim. De ger inte upp. Vi ska stå bakom dem hela vägen.

Liberalerna vill att EU ska vara en fyr i ett kompakt mörker för att inspirera frihetstörstande folk runt om i världen och för att markera mot despoter som endast känner våldet som metod. För detta krävs samarbete och enighet.

Det är därför vi driver på för fler skarpa EU-sanktioner mot Ryssland. Det är därför vi driver på för fler vapen till Ukraina och ger skydd till ukrainska civila i vårt land. Det är därför vi driver på för att EU ska släppa in Ukraina i vår gemenskap så fort det bara är möjligt. Det är den europeiska gemenskap där Ukraina hör hemma.

Herr talman! Det har snart gått 30 år sedan Sverige anslöt sig till EU-samarbetet. Så här i efterhand kan man konstatera att det nog är ett av de mest kloka beslut som Sverige och den här kammaren har fattat i modern tid.

Möjligheterna för ungdomar att plugga i Frankrike, jobba i Tyskland och tågluffa över kontinenten finns tack vare EU. Möjligheterna att starta ett företag från ett garage i Örebro och hitta kunder i Madrid eller Prag finns också tack vare EU. Möjligheterna att binda samman 27 länder i gemensamma klimatmål för vår överlevnad och för en grönare och bättre morgondag finns också tack vare EU.

Vår frihet har vidgats med EU. Vårt välstånd har ökat med EU. Vår morgondag är tätt sammanflätad och sammanlänkad med Europa och EU. Men det är något som saknas, herr talman. Det är en sista pusselbit för att Sverige fullt ut ska bli en del av Europa och inta vår rättmätiga plats vid det stora bordet, tillsammans med länder som Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna: Vi saknar en stabil valuta. Vi saknar euron.

Man skulle kunna säga att det råder kris i valutafrågan. Att säga nej till valutasamarbetet har stått oss dyrt. Det har vi märkt på senare år när vi importerat inflation. Fråga bara vad svenska folket tycker om att få semesterkassan uppäten. Småföretag kämpar med höjda inköpspriser, för att inte tala om priset på paprikan och resten av matkassen.

Liberalerna kräver nya tag i eurofrågan. Våra beslut om vår framtid måste fattas där vi är fullt ut med och påverkar. Liberalerna vill ta konkreta steg framåt för att göra en övergång från kronan till euron så smidig som möjligt. Därför har vi nu installerat ett eurokansli. Vi ska mejsla fram en genomförbar plan så att vi säkrar ett svenskt välstånd och påverkansmöjligheter fullt ut på vår framtid.

Vi vill samla experterna, näringslivet och medborgarna som ser problemen med en alltför svag valuta. Och vet ni vad? Alla ni härinne är välkomna att delta för att förklara hur ni vill göra för att säkra välståndet, inflytandet och säkerheten.

Tillsammans är vi starka; ensam är man motsatsen. Jag vill att vi uppgraderar vårt medlemskap i EU från bas till premium. Liberalerna tänker stå i första ledet för detta.

(Applåder)

Fru talman! Ja, som arbetsmarknads- och integrationsminister har jag ansvar för lagstiftningen. Jag har ansvar för vilka förordningar regeringen väljer att ändra utifrån den lagstiftning och grundlag vi har om hur riket ska styras. Av den framgår också att oavsett regering är det myndigheterna som verkställer utifrån budget, instruktioner, regleringsbrev, lagstiftning och förordningar.

Det här är en fråga som har varit mer eller mindre på tapeten under de många förändringar som Arbetsförmedlingen har genomgått genom åren. Jag har ingen annan avsikt än att detta ska fungera så effektivt och bra som möjligt.

Principer om generalitet, likställighet och likabehandling gäller också mellan kommuner i myndighetsutövning och lagstiftning. Man ska vara försiktig med skattebetalarnas pengar, och när kommunerna i större utsträckning vill ha pengar av Arbetsförmedlingen för viktig verksamhet de utför i högre omfattning än vad de just nu upplever är möjligt med de besked Arbetsförmedlingen har gett är det viktigt att denna verksamhet håller hög kvalitet. Vi har tilläggsdirektivet, reformeringen av försörjningsstödet och bidragstaket. Men vi belyser också specifikt frågan om hur vi maximerar skattebetalarnas pengar i den solidariska insatsen för människor som på olika sätt har drabbats av livets olycka. Hur utformar vi bättre hjälpen och stödet till dem för att ge dem kraft att själva orka ta ansvar genom utbildning eller nytt arbete?

Fru talman! Jag är helt säker på att jag kommer att återkomma i denna fråga, inte minst med ledamoten Serkan Köse.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppskattar erkännandet från Serkan Köse av att detta är komplext. Vi pratar om sköra och utsatta människor som har det tufft i livet, betydligt tuffare än vad jag själv och, gissar jag, Serkan Köse har det. Man ska känna stor ödmjukhet inför detta.

Man ska också känna stor ödmjukhet inför att det är svårt att hitta den viktiga balansen mellan att ge möjligheter och stöd och att ställa rimliga krav på att människor ytterst har ansvaret för att själva bidra med kraft till sin egen förändring.

Inom de kommunala arbetsmarknadsenheterna som finns i dag har det i årtionden bedrivits ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi har dock sett att det har kunnat förbättras, och Serkan Köse är inne på det som talesperson för både Socialdemokraterna och SKR. SKR har nämligen varit tydliga med exakt det Serkan Köse säger här: Det måste bli lättare för kommunerna att bli en arbetsmarknadspolitisk aktör.

Det låter ju inte så dumt, och jag träffar så många duktiga kommuner, från norr till söder, från öst till väst. Men alla utredningar från IFAU pekar på att det inte ser lika starkt ut överallt. Vi måste upprätthålla krav på kvalitet och effektivitet, och därför utgår jag från att Socialdemokraterna står fast vid att huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken ska vara statligt, särskilt i dagens situation när vi i kammaren diskuterar mobilitet och människors förutsättningar att ställa om i livet och kanske flytta inom landet, till exempel från landets södra halva till Västerbotten och Norrbotten, där det sker en enorm omställning.

Jag är ödmjuk inför detta, och vi har till exempel jobbat med att ta bort sekretessen mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att få ett friare flöde så att inget ska överjobbas och ingen hamna mellan stolarna.

Vi har stort fokus på denna fråga. Utredningen tillsattes av den tidigare regeringen, och det är samma människor som arbetar på departementets opolitiska avdelning nu. Det är dessa duktiga statstjänstemän som i mycket ligger bakom att Sverige hålls igång, och de gör ingen annan bedömning i denna fråga. Jag för dock en dialog med såväl SKR som Arbetsförmedlingen om hur man kan ta sig ur denna situation.

När det gäller personer som står långt från arbetsmarknaden syftar all verksamhet, oavsett vem som driver den - rusta och matcha-aktörer, praktikplatser, Samhall eller kommunal vuxenutbildning - till att individen ska få kraft att ta ansvar för sitt eget liv, delta i en utbildning och sedan kunna börja på sitt första jobb. Det behöver inte vara det bästa jobbet; det kan komma senare. Men man måste gå till ett arbete, för det skapar egenmakt och frihet för den enskilda individen.

Fru talman! Det här är svårt. Det är ju väldigt många människor som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden. Det kan vara unga människor som har kommit snett i livet. Det kan vara människor som i vuxen ålder har drabbats av olycka eller psykisk ohälsa eller hamnat i problem med missbruk. Av olika skäl är de en del av omsorgen.

Kommunerna har ansvar för sina medborgare, ingen annan. Däremot har staten ansvar för arbetsmarknadspolitiken. I över 20 år har det pågått ett samarbete mellan kommuner men också regioner och Arbetsförmedlingen för att på bästa sätt se till att inga medborgare faller mellan stolarna men också att inga medborgare ska drabbas av dubbelarbete på grund av att man inte vet vad den andra aktören gör.

Man blir inskriven på Arbetsförmedlingen först när man står till arbetsmarknadens förfogande. Det är ju ingen idé att försöka förmedla ett arbete till någon som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Men det här är ett gränsland, en gråzon som är svår att hantera. Det är människor som av olika skäl har drabbats av att inte ha så mycket egenmakt. De har inte riktigt kraften att göra det som annars leder till egenmakt, det vill säga att skaffa sig en utbildning och gå till ett jobb. Sedan kan man byta jobb - om man inte tycker att första jobbet är bästa jobbet kan man göra enorma häv, så att säga, under sitt yrkesliv för att komma dit man vill eller drömmer om.

Vi har från regeringens sida ögonen på det här. Vi är medvetna om den här situationen, där Sveriges Kommuner och Regioner är tydliga med att de tycker att de borde kunna få göra en del mer. Arbetsförmedlingen har vi också en dialog med för att se hur man kan effektivisera detta.

Man ska dock komma ihåg att det här är en del av det som vi pratade om i den förra interpellationsdebatten - att Statskontoret ska genomlysa om Arbetsförmedlingen är tillräckligt effektiv. Den har avtal med nästan alla kommuner i Sverige, och det är en bra start. Så var det inte när jag tillträdde, men nu har vi legat på. Nu börjar man se till att man har upparbetade kanaler.

Sedan tycker, som ofta i ett samarbete, båda parterna att den andra ska göra mer. Det har jag respekt för, men nu ska vi driva det här framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har från regeringens sida det stora projekt som handlar om att vi ska få fler att gå från bidrag, utsatthet och brist på egenmakt till arbete och egenmakt. Det är en frihetsreform, om vi lyckas med detta, som är enorm för individerna och en enorm styrka för Sverige samlat.

Men det kommer att ta en liten stund att utreda allt detta för att förstärka drivkrafterna för arbete och egenförsörjning när vi ska reformera försörjningsstödet. Det är bidragstak. Vi har också nyligen meddelat direktiv om att situationen mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen måste optimeras. Då lovar jag Serkan Köse att den här frågan kommer att tas upp enligt de tilläggsdirektiv som jag eller vi häromdagen presenterade.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om hur jag avser att klargöra kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Staten har genom Arbetsförmedlingen ansvar för att arbetsmarknadspolitiken ska fungera i hela landet. Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande en bredd av arbetsmarknadspolitiska insatser som utförs av leverantörer, kommuner, arbetsgivare och idéburna aktörer, eller i myndighetens egen regi, liksom insatser som görs i samverkan.

Arbetsförmedlingen ska sträva efter att ta till vara de kvaliteter en mångfald av utförare kan tillföra den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det framgår av Arbetsförmedlingens instruktion att myndigheten ska samverka med kommuner. Det handlar om att ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd och om att på ett övergripande plan underlätta planering, samordning och utformning av stöd till arbetssökande. Därutöver ska Arbetsförmedlingen samverka med en rad aktörer för olika ändamål, däribland kompetensförsörjning och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Kommunerna har en viktig roll inom arbetsmarknadspolitiken och bedriver insatser och verksamheter som på olika sätt underlättar arbetssökandes inträde på arbetsmarknaden, till exempel kommunal vuxenutbildning och socialtjänst. På det arbetsmarknadspolitiska området får kommunerna också, efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen, anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Överenskommelser om aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder får innefatta ersättning från Arbetsförmedlingen till kommunen.

Enligt upphandlingsregelverket finns inte några hinder för kommuner att delta i Arbetsförmedlingens upphandlingar eller som leverantörer i valfrihetssystem. Det kan dock finnas andra regelverk och förutsättningar som i praktiken hindrar kommunerna från att vara leverantörer åt Arbetsförmedlingen, till exempel kommunal- eller konkurrenslagstiftning. Det är myndigheten som ansvarar för sina anskaffningar och att leverantörer lever upp till villkoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunernas möjligheter att inom ramen för en överenskommelse tillhandahålla insatser åt Arbetsförmedlingen mot ersättning kan också begränsas av regler för statsstöd och konkurrenslagstiftning. Därutöver begränsas Arbetsförmedlingens möjligheter att samarbeta med kommuner av att avtal som ingåtts efter upphandling måste följas.

De rättsliga förutsättningarna för kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen har utretts i en statlig utredning, och vissa tydliggöranden har gjorts i lagstiftningen.

Vidare har Arbetsförmedlingen i ett ställningstagande bedömt att det kan finnas begränsningar när det gäller möjligheten att träffa finansiella överenskommelser med kommuner. Det handlar dels om att till exempel regler för statsstöd behöver följas, dels att sådana överenskommelser inte får konkurrera med tjänster som har upphandlats.

Både kommuner och civilsamhällets aktörer kan bidra på viktiga sätt i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken, inte minst för arbetssökande med sammansatta behov av stöd. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och dessa aktörer måste därför fungera väl. Jag kommer att följa detta noga. Jag vill understryka att det är Arbetsförmedlingen som ansvarig myndighet som måste bedöma vad som är möjligt och lämpligt utifrån gällande lagstiftning.

Fru talman! Jag behöver påminna den tidigare lagkaptenen för fotbollslaget Sverige Serkan Köse om att det finns en grundlag i Sverige som reglerar kontrollmakten som utövas mot regeringen, den som nu utövas av Serkan Köse mot Johan Pehrson. Det handlar om att se på vad regeringen gör.

Regeringen presenterar sin politik i form av budget och förordningar, och då kan jag säga att den svenska arbetsmarknaden är allt annat än underreglerad. Vi styr med budget och förordningar, och ibland kommer större propositioner. Vi jobbar för en ännu mer effektiv och mer rättssäker arbetslöshetsförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På det här området är det angeläget att se till att Arbetsförmedlingen får en chans att bli mer effektiv. Det är deras uppdrag. De har haft ett jobbigt ledarskap under många år. Vi har lämnat ett uppdrag till Statskontoret för att se över hur den interna styrningen kan förbättras efter den tidigare ledningen, hur man kan förbättra verksamhetsutvecklingen och uppföljningen av verksamheten samt även hur regeringens styrning kan bli bättre. Det är helt riktigt att jag har ansvaret nu eftersom den tidigare ledningen inte tog ansvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag gillar det där med lag och fotboll. Sverige är ett fantastiskt land, och man skulle kunna se politiken som Jonathan Svensson är inne på - lite som en fotbollsmatch.

Då är det så att under åtta år var Jonathan Svensson, Serkan Köse och Magdalena Andersson chefstränare, lagledare, högerback, vänsterback, ytterback och ankare i Sverige. Man hade ansvar för Arbetsförmedlingen. Man hade ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Jag vet att man ville väl. Jag har aldrig träffat en enda socialdemokrat som inte vill väl. Men man måste bygga på de drivkrafter som är så viktiga.

Man måste bygga på en grundläggande utbildning. Det är därför regeringen satsar på utbildning. Det är därför vi satsar på nära praktik och subventionerade anställningar som hjälper människor till en egen försörjning, något som är viktigt för att kunna få egen makt över sitt liv.

Det är lite fint att höra att man inte vill ta ansvar för att man var lagkapten i fotbollslaget Sverige i åtta år. Serkan Köse springer ut över arenan och upp på läktaren och säger att det var någon annan som styrde Sverige. Nej, det var Serkan Köse! Det var en socialdemokratisk huvudtränare, och det var en socialdemokratisk coach. Alltihop var socialdemokratiskt.

Nu står vi här. Jag delar uppfattningen att byråkratin måste minska och effektiviteten öka i Arbetsförmedlingen. Vi ser nu till att fokusera på vuxenutbildning. Vi jobbar med projektet Samstart, som vi har pratat om. Vi ser till att Försäkringskassan har i uppdrag att också stödja denna grupp från sitt håll och att samverka och samarbeta med Arbetsförmedlingen.

Vi fick en ny instruktion - baslinjen, grundträningen - för Arbetsförmedlingen. Uppdraget är fokuserat till Arbetsförmedlingen, och vi har dessutom nyligen fått på plats etableringsjobben som den förra ledningen för landslaget Sverige inte fick på plats. Nu är de jobben på plats. Vi har en ny styrelse för Arbetsförmedlingen. Varför då? Jo, för att den måste fokusera på ett större ansvar, så att den inte minst får upp det som Serkan Köse så mycket riktigt efterfrågar, det vill säga bättre effektivitet, större chanser och möjligheter för människor med funktionshinder att komma i arbete med stöd eller om det bara är fråga om en anpassning av arbetsplatsen. Vilket som är det jätteviktigt för att arbeta.

Arbetslinjen är bland det finaste Sverige har. Nu finns 467 000 arbetslösa i Sverige. Vi gör stora insatser för att strama upp, förändra och modernisera regelverket för arbetskraftsinvandring. Vi gör allt vad vi kan för att rusta och matcha, med olika aktörer som hjälper Arbetsförmedlingen och med Arbetsförmedlingen, så att 155 000 lediga jobb ska tillsättas med människor i Sverige som är arbetslösa. Men det finns ett utbildningsgap, och det är det som vi med utbildning som verktyg försöker bygga igen.

Fru talman! Det är mycket angeläget att vi på ett effektivt sätt använder de resurser som människor i Sverige har arbetat ihop och som vi tar ut i skatt. Vi måste använda de över 90 miljarder som vi tar från medborgarna - från åhörare på åhörarläktaren, statstjänstemän och riksdagsledamöter - på ett klokt sätt. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Men då måste man vända på varje krona. Därför är vi noga när vi något ökar stödet till Arbetsförmedlingen i dessa svåra tider. Men vi ska inte bara göra detta.

Den samlade ekonomiska politiken går ut på att få Sverige tillbaka i en starkare ekonomisk situation. Vi måste banka ut inflationen och hantera det som ligger som ett stort svart skynke över landet Sverige, det vill säga att investeringar hålls inne, vilket gör att vi kan se att arbetslösheten, som vi har tagit höjd för, tyvärr ökar något, dock med en tydlig eftersläpning. Vi sa att detta skulle ske förr eller senare, och nu är det senare. Vi kan se ett trendbrott.

Vi tar detta på mycket stort allvar, för i arbetslöshetens kölvatten följer naturligtvis inte bara smärta för individer och familjer. Det handlar om personer som tidigare har gått till jobbet men nu inte gör det längre och om barn som ser sina föräldrar inte gå till jobbet - personer med eller utan funktionsnedsättning.

Det som interpellanterna för fram om att de som är mest utsatta riskerar att drabbas hårdast är helt korrekt. Men en ekonomi som växer gör också att personer som står längre från arbetsmarknaden lättare kan komma i jobb. Det är därför den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden.

Sedan var ledamoten Camilla Mårtensen inne på vikten av en skolgång som gör att man är rustad. Om olyckan inträffar tidigt i livet eller är med från första början är ju skolan helt avgörande för att man ska vara rustad för så kvalificerade arbetsuppgifter som möjligt på arbetsmarknaden.

Vi ser mycket fram emot det EFS-stödda projekt som nu genomförs på olika håll för att få ordning på ungas situation. Men det är inte bara unga med funktionshinder som finns i arbetslöshet.

Vad gör vi, frågar man. Det framgår av regleringsbrev och instruktioner och av den budget som riksdagen har fått från regeringen och kommer att behandla här i kammaren. Vi har därtill, vilket jag hoppas att ledamöterna är medvetna om, gett ett uppdrag till Statskontoret att se över att vi i hela landet har en optimal rustning av Arbetsförmedlingen. Det handlar om att få ned den tid det tar att få en klassificering och få rätt till stöd för att man har en funktionsvariation. Allt detta är centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte träffat någon på Arbetsförmedlingen som säger annat än att det tar tid att ändra en situation på Arbetsförmedlingen som har varit ganska tuff under förra mandatperioden. Men man är på rätt väg. De får det stöd de behöver, och de brinner av lust att hjälpa människor och korta den tid det tar att exempelvis få stöd som funktionsnedsatt.

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska såväl diskrimineringen av som arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning. Vidare undrar Serkan Köse vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra Arbetsförmedlingens kapacitet att tidigt identifiera och effektivt stödja unga med funktionsnedsättning mot bakgrund av de brister som identifierats i en rapport från Arbetsförmedlingen.

Möjligheten till arbete är grundläggande i strävan mot att bryta utanförskap och stärka välfärden. Det är även en rättvisefråga. Icke-diskriminering är av yttersta vikt för att säkerställa att varje individ fullt ut kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

Diskriminering i arbetslivet är enligt diskrimineringslagen (2008:567) förbjuden och omfattar bland annat funktionsnedsättning. Diskrimineringslagen ställer även krav på att alla arbetsgivare ska arbeta förebyggande och främjande för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen fortsätter att arbeta för ett starkt skydd mot diskriminering. Bland annat bidrar Diskrimineringsombudsmannens och antidiskrimineringsbyråernas arbete till att stödja enskilda som utsatts för diskriminering och förverkliga allas lika rättigheter. Regeringen har även tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som bland annat fått i uppdrag att utreda om regeringsformens bestämmelser om enskildas grundläggande fri- och rättigheter ska kompletteras och ett generellt skydd mot diskriminering läggas till i grundlagen. Jag vill också uppmärksamma det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta, som innebär att arbetet ska inriktas bland annat mot att förebygga och motverka diskriminering.

Det är bekymmersamt att unga med funktionsnedsättning står långt från arbetsmarknaden. Det kan innebära utmaningar i att etablera sig på arbetsmarknaden och i förlängningen sämre möjlighet till egen försörjning. Det är därför av stor vikt att unga med funktionsnedsättning får ett individuellt utformat stöd som utgår från den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är specifikt riktade till personer med funktionsnedsättning.

För att få ned arbetslösheten och ge fler unga med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. I regleringsbrevet för innevarande år fick Arbetsförmedlingen bland annat i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter.

För att säkerställa att arbetssökande får rätt insats i rätt tid har regeringen också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa att den arbetsmarknadspolitiska bedömningen är träffsäker och enhetlig. Därtill ska arbetssökande prövas mot den bredd av insatser som finns att tillgå för myndigheten. Arbetsförmedlingen har även ett särskilt uppdrag att anvisa personer med funktionsnedsättning som under lång tid varit utan arbete till lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall.

Sammanfattningsvis krävs ändamålsenliga insatser och stöd, förmåga att effektivt identifiera funktionsnedsättningar samt ett effektivt arbetsgivararbete för att få ned arbetslösheten och ge fler unga med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning.

Jag fortsätter att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för unga personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! Jag vill tacka Jim Svensk Larm. Du är beredd att ta ansvar, Jim. Du går in och tjänstgör. Du tar ett uppdrag att företräda medborgarna i en tid när polarisering, vanföreställningar och ganska grov retorik präglar det politiska samtalet som är så viktigt.

Vi vet några saker som är grundläggande för svenskt välstånd och medborgarnas frihet och möjlighet att leva anständiga liv. Det är demokrati, fungerande institutioner, tillit och marknadsekonomi. Det nickas här framme, och det gläder mig.

Allt det är viktigt. Men då krävs det människor som Jim Svensk Larm och flera härinne, ingen nämnd och ingen glömd. Det är ändå några här som innan läslovet i riksdagen kämpar på här. Tack för det du har gjort, Jim! Vi har inte alltid tyckt lika. Jag kan konstatera att även min retorik ibland kan vara hård. Jag tycker att Jim Svensk Larms retorik ibland är väldigt hård.

Jag har redovisat 92 miljarder till den breda arbetsmarknadspolitiken. Det är skattebetalarnas pengar. Det finns några som sitter här uppe på läktaren. Det är deras pengar som vi försöker att använda klokt och effektivt och se till att de inte går ut i onödan. Man ska vara varsam med andras pengar.

Det finns andra förslag från Socialdemokraterna. Vi tycker inte lika om alla dessa. Men jag vill än en gång tacka Jim Svensk Larm för hans insatser i Sveriges riksdag och för svensk arbetsmarknadspolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är glädjande att den tillförordnade generaldirektören för myndigheten vi nu pratar om besökte utskottet i dag på förmiddagen. Då måste även Jim Svensk Larm, för att tala klartext, göra kopplingen till det han säger om att det blir fler lönebidrag och att man ser positivt på att det är chans att det blir fler lönebidrag också nästa år, till exempel. Man har med sig ett helt nytt program som nu äntligen är sjösatt.

Det är beroende på, hör och häpna, regeringens vilja att så ska ske. Det ska göras bättre, effektivare och mer samlade insatser för människor med funktionsnedsättning. Det är en beställning. Det är en beställning som jag förutsätter att Socialdemokraterna håller med om. Annars får ni gärna här i kammaren när vi debatterar säga: Vi vill ha en annan insats än det som Arbetsförmedlingen nu berättade om i dag på utskottsmötet. Kom och berätta om det!

Sedan måste man väl ändå vara lite försiktig. Socialdemokraterna börjar svavelosande tala om de förändringar som görs för att både skapa möjligheter och öka det personliga ansvaret för integration. Det handlar till exempel om hur det alltid ska löna sig att arbeta i stället för att få offentliga ersättningar. Det brukar talas om bidragstak. Det är någonting som Jim Svensk Larm tycker är helt häpnadsväckande.

Det är väldigt viktigt att du berättar om det när du knackar dörr i din hemstad eller i ditt län, Jim Svensk Larm. Du tycker att det inte är så viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta.

Vi sänker skatten för alla som arbetar. Vi sänker skatten också för dem som har en funktionsnedsättning och som går till jobbet, sliter och bidrar och blir samhällsbyggare, kanske med ett visst stöd. Det är en väldigt viktig insats.

Jag har noterat att också Socialdemokraterna står upp och säger: sänkt skatt på arbete. När jag hörde det, fru talman, kände jag att efter alla dessa år som jag har haft förmånen att vara i riksdagen har polletten trillat ned även hos Socialdemokraterna. Skatt på arbete, de välståndsskapande krafterna, har inget egenvärde.

Det är jag mycket glad att höra. Jag blir förvånad om Socialdemokraterna nu vill frångå detta. Det verkar som att det är ett problem att vi ska sänka skatten på arbete oavsett om du har ett stöd eller inte.

Fru talman! Den här interpellationsdebatten handlar om två saker. Jag börjar där Jim Svensk Larm slutade, med Arbetsförmedlingen. Det är klart att det digitala är viktigt. Jag brukar säga att det är viktigt för alla utom barn på förskolan. De ska helst lära sig på annat sätt för att öka sin fantasi och sin kreativa förmåga. Tids nog kommer alla barn i Sverige att kunna fastna i skärmar. Samma sak gäller den ordinarie skolan. Men på Arbetsförmedlingen är det speciellt. Många människor är väldigt skickliga och har inte några problem att använda digitala verktyg. Det kan man göra på distans, vilket innebär effektivitet. Det leder till att resurserna används på bästa sätt till fördel för Arbetsförmedlingen, skattebetalarna och individen.

Sedan finns det människor som har svårt med det av olika skäl. Arbetsförmedlingen jobbar intensivt med att snabbt försöka identifiera vilka personer som måste ha hjälp fysiskt eftersom de inte har kapacitet att använda de digitala verktygen för att komma in på en reguljär utbildning, få en subventionerad anställning eller få ett reguljärt arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är viktigt.

Fru talman! Jag har budgetpropositionen med mig här. Inom detta utgiftsområde använder vi oss av 92 miljarder. Jag såg att Socialdemokraterna hade en liten ökning i sitt budgetförslag, och det välkomnar jag. Det är bra att man vill satsa ännu mer på detta viktiga område. Det har gjorts en del omfördelningar, som det brukar vara när politiska partier lägger fram förslag. En del är genomförbart, annat inte. Regeringen har här lagt fram förslag som är genomförbara. Det är ett starkt fokus på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar som gör att de behöver stöd. Det är Arbetsförmedlingens uppgift att ge det stödet.

Jag vänder mig nu till er som är juridikintresserade. Jag vet inte hur många av er som lyssnar just nu som läser konstitutionell rätt eller statsvetenskap - det kanske finns någon. Ni ger mig säkert stöd i påståendet att budgeten är ett styrdokument, liksom instruktionen och de återkommande regleringsbreven. Dessutom ändrar man ju massor av förordningar.

Det här området är allt annat än underreglerat. Ibland hör jag att det önskas nya enormt stora lagstiftningsärenden från Socialdemokraterna. Det är väldigt bra om man pekar på vad det är i så fall. Om man pratar med andra som agerar för en stark arbetsmarknad, ökad egenmakt för individer, reallöneökningar och så vidare säger de snarare att det finns mycket överreglering som vi ska titta på.

Det är viktigt att det klarläggs här i kammaren att det är tydligt i instruktionen att funktionshindrade personer ska kunna prioriteras. Jag vet att man har haft synpunkter på Arbetsförmedlingen. De kämpar med hur de ska hantera alla medel. Man tycker att det är bra att låta de här pengarna komma till användning. Den förändring och överflyttning som diskuteras i interpellationen är välkommen. Det är som sagt mycket bättre att de pengarna används.

Steg till arbete, som sent omsider kom igång förra månaden, är ett sätt att särskilt rikta in sig på att hjälpa och stödja funktionshindrade ännu bättre. Vi får väl utvärdera det om ett litet tag. Men jag vet att den tillförordnade generaldirektören är väldigt förhoppningsfull om att det här kan ge gott resultat för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete.

Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig om regeringen har gjort någon bedömning av hur stödet för SIUS kommer att förändras när pengarna omfördelas. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att fler med funktionsnedsättning kommer i arbete.

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är höga trots en stark efterfrågan på arbetskraft sedan pandemin. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade bland personer som fastnar i långtidsarbetslöshet. Att åstadkomma bättre förutsättningar för dessa individer är därför en viktig del av en mer effektiv arbetsmarknadspolitik. Här fyller Samhall, som vi just har diskuterat, en viktig funktion.

Samhall har dock i dagsläget ekonomiska utmaningar, bland annat till följd av ökade lönekostnader i kombination med minskad efterfrågan på bolagets tjänster. För att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för Samhalls verksamhet föreslår regeringen en höjning av den statliga merkostnadsersättningen till Samhall i budgetpropositionen för 2024. Regeringen har i budgetpropositionen också aviserat en översyn av bolagets uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning såsom lönebidrag och SIUS.

Tillskottet till Samhall möjliggörs i huvudsak genom en omfördelning av medel för lönebidrag. Trots minskningen av medel för lönebidrag beräknas det finnas ett utrymme för ett ökat antal lönebidrag jämfört med nuvarande nivåer. Utrymmet för SIUS bedöms inte påverkas av den föreslagna omfördelningen inom anslaget. Det beräknas även fortsättningsvis finnas ett utrymme för att öka stödet för SIUS.

Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2024 en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag på 200 miljoner kronor 2024 för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet.

För att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. Under innevarande år har myndigheten ett uppdrag att bland annat fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter.

Det är av stor vikt att alla som kan arbeta gör det. Möjligheten till arbete är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att kunna bryta utanförskap och stärka välfärden. Jag fortsätter såklart att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! Jag tackar för denna interpellationsdebatt, där vi är rätt eniga om inriktningen och målen om än kanske inte om utfallet. Jag vill bara säga att jag ser hur svårt det är. Här har socialdemokrater i åtta år kämpat på för att lösa de utmaningar som nu redovisas i Riksrevisionens rapport, men det är svårt. Jag ska fortsätta att göra mitt bästa för att komma till rätta med dessa tillkortakommanden.

Ingenting är så viktigt eller så värt att vara stolt över som de insatser som görs via Samhall för att skapa mening i tillvaron för den enskilda individen och ge denna en chans att känna att man är en del i en större gemenskap. Det får en enorm effekt för barn, föräldrar och alla andra i en familj att se att den här kvinnan eller mannen går till ett arbete på dagarna och vad detta gör för att bryta inte minst ensamhet. Vi vet också vilka positiva hälsoeffekter det har att få vara med i ett sammanhang. Här har vi ett stort ansvar.

Det är också därför regeringen, vill jag säga så här avslutningsvis i debatten, skjuter till rejäla resurser till Samhall. Samhall har ju de senaste åren tenderat att alltid ligga precis på gränsen till att gå runt. Men återigen: Vid sidan av detta måste vi göra vad vi kan för att få fart i svensk ekonomi igen och bekämpa inflationen. Det påverkar också situationen för Samhall och alla andra bolag som inte har det enormt starka statliga stöd som Samhall har.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.