Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig dels om jag avser att agera för att säkerställa att Samhall erbjuder bättre utveckling i arbetet för sina anställda, dels om jag avser att inom mitt ansvarsområde verka för att vikten av utveckling i arbetet förtydligas i ägaranvisningar till Samhall.

Jag välkomnar Riksrevisionens granskning av Samhall, som Jim Svensk Larm refererar till. Anställningar hos Samhall fyller en mycket viktig funktion på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som inte bedöms kunna få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.

Det är fortsatt centralt att Samhall uppfyller sitt viktiga samhällsuppdrag. Det innebär bland annat att det arbete som Samhall erbjuder ska vara både meningsfullt och utvecklande för individen.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen på sedvanligt sätt om den fortsatta hanteringen av Riksrevisionens rapport. Jag kan dock redan nu säga att regeringen avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Det har gått 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag. Under den tiden har det skett påtagliga förändringar i såväl bolagets verksamhet och förutsättningar som målgruppens behov. Jag ser framför mig att eventuella behov av förtydliganden i ägaranvisningen eller annan styrning kommer att vara en fråga för översynen.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda med att tacka ledamoten Jim Svensk Larm för att han lyfter en så viktig och angelägen fråga som just hur Samhall kan ge möjlighet till utvecklande arbeten för sina medarbetare.

Samhall har ju som många vet ett väldigt viktigt samhällsuppdrag i att ge många av våra medborgare som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ett meningsfullt och utvecklande arbete, vilket sedan kanske kan leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Ledamoten nämnde i sitt anförande den rapport från Riksrevisionen som ligger till grund för den här interpellationsdebatten. Som tidigare nämnts pekade rapporten på ett flertal områden där Riksrevisionen bedömer att Samhall inte riktigt uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Det pekas på brister inom flera områden, såsom i arbetet med att ge utvecklande arbeten och i styrning och organisation.

Ett av de områden som Riksrevisionen påpekar brister på är den glesa bemanningen i chefsleden, särskilt hos första linjens chefer. Detta är ett problem som jag skulle vilja lyfta fram lite extra.

I en enkät som Riksrevisionen genomfört hos cheferna inom bolaget uppger cirka 70 procent av alla chefer att de har 30 underställda medarbetare eller mer, och 25 procent uppger att de har 40 medarbetare eller mer. Det finns också exempel på chefer med 70 till 80 underställda medarbetare.

Enkätsvaren pekar också tydligt på att alltför många chefer anser att de inte har tillräckligt med tid för att på riktigt kunna arbeta med sina medarbetare - de har inte tid för utveckling, stöttning eller feedback. Riksrevisionen redogör också för att Samhalls chefer inte bara har många underställda utan också har medarbetare som arbetar på många olika platser vid olika tidpunkter, vilket givetvis försvårar arbetet.

Riksrevisionen pekar på att forskningen säger att det finns risker med så stora chefsområden. Bland annat nämner man dålig arbetsmiljö, stress och hög personalomsättning. Riksrevisionen skriver att när rekryteringen av chefer går ut på Arbetsförmedlingen läggs fokus på branschkännedom och affärstänk, inte på erfarenhet av att arbeta med människor som har funktionsnedsättning.

För att kompensera för dessa stora personalgrupper per chef har Samhall skapat en form av mellanliggande chefsled med drifts- och teamledare, anför Riksrevisionen. Tanken är att dessa teamledare ska ansvara för planering, ledning och uppföljning av daglig drift. Det går dock att konstatera att de ofta tar ett ansvar som är större än det de egentligen är anställda för.

De problem som Riksrevisionen beskriver med för stora personalgrupper per chef är problematiska. Samhalls samhällsuppdrag är ju att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning är en grupp som inom ramen för sin anställning kan tänkas vara i behov av extra stöd jämfört med andra människor på arbetsmarknaden. Detta är stöd som vanligtvis ska komma från närmaste chef. När Riksrevisionen pekar på att en chef kan ha så många som 70 till 80 underställda medarbetare är det nog lätt att göra antagandet att det blir svårt för chefen att arbeta nära och aktivt med sina medarbetare.

Med anledning av Riksrevisionens rapport vill jag fråga statsrådet hur han och regeringen avser att hantera de brister som framkommer i rapporten, både generellt och särskilt riktat till chefsleden.

Fru talman! Jag vill passa på att tacka Jonathan Svensson som deltar i debatten och lyfter fram en viktig del i granskningen. En god arbetsmiljö och styrning underlättas om det finns ett närvarande ledarskap. Det är oerhört viktigt.

Som jag sa i mitt förra inlägg förtjänar även personalen på Samhall en god arbetsmiljö, en arbetsmiljö där arbetsuppgifterna anpassas utifrån särskilda behov för personalen och som även möjliggör utveckling.

För att effektivisera stödet och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är det nödvändigt att det sker en förbättring av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Det är någonting som pekas ut i Riksrevisionens rapport. En kritik som framkommer är att Samhall inte får en heltäckande bild av den enskilda individens förutsättningar i anvisningarna från Arbetsförmedlingen. Det kan i sin tur leda till att det blir ett dubbelarbete i och med att Samhall behöver göra en egen utredning när det gäller vilka behov som en viss person har. Samtidigt finns det en risk för att arbetsmiljön blir lidande för den person som kommer till arbetet.

På samma sätt finns det kritik mot att Samhall inte informerar i tillräckligt stor utsträckning till Arbetsförmedlingen om vilka arbetsuppgifter som finns tillgängliga - vilka arbetsuppgifter och tjänster som finns att utföra hos Samhall. Därför är det viktigt att detta informationsutbyte förbättras på något sätt för att gynna både individen och effektiviteten i stödprocesserna. Det är ett viktigt samarbete som behöver fungera bra mellan dessa organisationer, så att det är ett effektivt informationsutbyte för att personer med funktionsnedsättning ska nå sin strävan efter meningsfulla arbeten.

Fru talman! Samhall är en viktig arbetsmarknadspolitisk insats. Men granskningen från Riksrevisionen visar att det inte syns så tydligt i styrningen. Alltför stort fokus har legat på den ekonomiska styrningen, vilket jag även berörde i mitt förra inlägg.

I en interpellationsdebatt den 24 januari sa Johan Pehrson att han skulle ha ett möte med Samhall för att se vad de behövde för hjälp och stöd. Det är viktigt att ha löpande dialoger med både myndigheter och statliga bolag för att få reda på vilka förändringar som behövs utifrån deras horisont.

Jag undrar vad arbetsmarknadsministern fick med sig från detta möte med Samhall. Var det någonting speciellt utöver att Samhall ansåg att nivån på merkostnadsersättningen behöver höjas? Samhall ska vara en viktig insats som riktar sig till dem som inte får hjälp av andra insatser. Därför är det viktigt att Samhall erbjuder arbetsuppgifter som har en bredd för att det ska gå att erbjuda rätt arbetsuppgift till rätt person.

Men även här menar Riksrevisionen att Samhall inte erbjuder en tillräckligt bred portfölj av olika arbetsuppgifter. En stor del sker inom lokalvården, som inte passar alla medarbetare. Samtidigt bedömer 71 procent av Samhalls chefer att de personer som anvisas dit har för låg arbetsförmåga i förhållande till vad arbete på Samhall kräver. Detta är ett stort problem.

Hur tänker arbetsmarknadsministern agera innan den stora översynen sker? Statsrådet nämnde lite grann om ägaranvisningarna. Han gav en hint om att det kan komma någonting. Men hur tänker man agera för att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall men även bredden på Samhalls olika tjänster för att det ska finnas någonting som passar för varje individ som ska få sitt arbete på Samhall?

Fru talman! Jag tackar Jonathan Svensson för detta starka vittnesbörd från yrkeslivet utanför uppdraget som riksdagsledamot.

Detta är svårt. Som jag sa är det en balansgång att klara att leverera som aktiebolag. Det är någonting som jag har ärvt från tidigare regeringar, alltså att det är viktigt att denna mycket socialpolitiskt präglade insats för arbetsmarknaden drivs i aktiebolagsform. Jag uppfattar att det är en åsikt som ledamöterna här från Socialdemokraterna fortfarande delar, alltså att detta är bra och till fyllest. Det är nämligen också en diskussion som förs när det görs en total översyn: Är det så här som det ska vara? Är detta det bästa sättet? Det har inte alltid sett ut så. Men jag förstår att det är så det ser ut.

Jag förstår också känslan av att man som riksdagsledamot vill påverka kraftigt, utöver att man stiftar lagar, fastställer statens budget och utövar den kontrollmakt över regeringen som är så viktig och som utövas exakt nu när jag står här och ni sitter där. Det är viktigt. Men det är lika viktigt att man upprätthåller andra delar i vår konstitution, det vill säga att det svaras på skrivelser i vederbörlig ordning.

Bolaget, i detta fall Samhall, styrs på det sättet att man meddelar ett ägardirektiv. Det hindrar inte att det i Regeringskansliet, som består av tusentals personer varav väldigt få är politiskt tillsatta oavsett vilken regering som styr detta land, sker löpande kontakter från de enheter som har ansvar - som statligt bolag hos Finansdepartementet men också hos mig på Arbetsmarknadsdepartementet vad gäller mycket av innehållet i Samhall och vad man får ut av det. Dessa kontakter sker löpande.

Jag kan då bekräfta att den fråga som lyfts fram om informationsutbytet för att undvika dubbelarbete eller att någon faller mellan stolarna, så att säga, är i högsta grad närvarande. Och jag ser framför mig en tänkbar situation att detta åter kommer att beröras i de dokument som man styr myndigheterna med. I samband med att budgeten fastställs görs det också ett regleringsbrev, utöver den instruktion som styr, om vi pratar om Arbetsförmedlingen.

Jag har varit på många Samhallsenheter och träffat dess ledning genom åren, och jag har varit på arbetsförmedlingar runt om i vårt vackra land. Men det är ingen som har sagt att de vill ha bristfällig information och ett bristfälligt utbyte mellan Samhall och Arbetsförmedlingen. Alla vill att detta ska vara bra. Jag är därför glad över att Jim Svensk Larm och Jonathan Svensson också har denna åsikt och att vi ska driva på i fråga om det. Det hoppas jag att vi kan göra sida vid sida.

Varje besök som ni gör är viktigt, eftersom ni då får information och de tar emot signaler om att ni tycker att detta är viktigt. Jag ska se till att jag med den styrning som jag utövar i form av till exempel regleringsbrev och ägardirektiv trycker på från detta håll. Men det är så Sverige styrs.

Fru talman! Jag tackar för denna interpellationsdebatt, där vi är rätt eniga om inriktningen och målen om än kanske inte om utfallet. Jag vill bara säga att jag ser hur svårt det är. Här har socialdemokrater i åtta år kämpat på för att lösa de utmaningar som nu redovisas i Riksrevisionens rapport, men det är svårt. Jag ska fortsätta att göra mitt bästa för att komma till rätta med dessa tillkortakommanden.

Ingenting är så viktigt eller så värt att vara stolt över som de insatser som görs via Samhall för att skapa mening i tillvaron för den enskilda individen och ge denna en chans att känna att man är en del i en större gemenskap. Det får en enorm effekt för barn, föräldrar och alla andra i en familj att se att den här kvinnan eller mannen går till ett arbete på dagarna och vad detta gör för att bryta inte minst ensamhet. Vi vet också vilka positiva hälsoeffekter det har att få vara med i ett sammanhang. Här har vi ett stort ansvar.

Det är också därför regeringen, vill jag säga så här avslutningsvis i debatten, skjuter till rejäla resurser till Samhall. Samhall har ju de senaste åren tenderat att alltid ligga precis på gränsen till att gå runt. Men återigen: Vid sidan av detta måste vi göra vad vi kan för att få fart i svensk ekonomi igen och bekämpa inflationen. Det påverkar också situationen för Samhall och alla andra bolag som inte har det enormt starka statliga stöd som Samhall har.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.