Fru talman! Jim Svensk Larm har frågat mig om regeringen har gjort någon bedömning av hur stödet för SIUS kommer att förändras när pengarna omfördelas. Vidare har Jim Svensk Larm frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att fler med funktionsnedsättning kommer i arbete.

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är höga trots en stark efterfrågan på arbetskraft sedan pandemin. Arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och så att den blir mer kostnadseffektiv. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är överrepresenterade bland personer som fastnar i långtidsarbetslöshet. Att åstadkomma bättre förutsättningar för dessa individer är därför en viktig del av en mer effektiv arbetsmarknadspolitik. Här fyller Samhall, som vi just har diskuterat, en viktig funktion.

Samhall har dock i dagsläget ekonomiska utmaningar, bland annat till följd av ökade lönekostnader i kombination med minskad efterfrågan på bolagets tjänster. För att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för Samhalls verksamhet föreslår regeringen en höjning av den statliga merkostnadsersättningen till Samhall i budgetpropositionen för 2024. Regeringen har i budgetpropositionen också aviserat en översyn av bolagets uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

För att få ned arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning behövs arbetsmarknadspolitiska insatser och stöd som kan anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Arbetsförmedlingen är i sammanhanget en viktig aktör med sin verktygslåda av insatser för arbetssökande, däribland insatser som är riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning såsom lönebidrag och SIUS.

Tillskottet till Samhall möjliggörs i huvudsak genom en omfördelning av medel för lönebidrag. Trots minskningen av medel för lönebidrag beräknas det finnas ett utrymme för ett ökat antal lönebidrag jämfört med nuvarande nivåer. Utrymmet för SIUS bedöms inte påverkas av den föreslagna omfördelningen inom anslaget. Det beräknas även fortsättningsvis finnas ett utrymme för att öka stödet för SIUS.

Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2024 en förstärkning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag på 200 miljoner kronor 2024 för att möta en ökad arbetslöshet och stärka kontrollarbetet.

För att få ned arbetslösheten och ge fler med funktionsnedsättning möjlighet till arbete eller utbildning krävs också ett proaktivt och effektivt arbetsgivararbete. Under innevarande år har myndigheten ett uppdrag att bland annat fortsätta att stärka och utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter.

Det är av stor vikt att alla som kan arbeta gör det. Möjligheten till arbete är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att kunna bryta utanförskap och stärka välfärden. Jag fortsätter såklart att noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden samt Arbetsförmedlingens viktiga arbete för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! Den här interpellationsdebatten handlar om två saker. Jag börjar där Jim Svensk Larm slutade, med Arbetsförmedlingen. Det är klart att det digitala är viktigt. Jag brukar säga att det är viktigt för alla utom barn på förskolan. De ska helst lära sig på annat sätt för att öka sin fantasi och sin kreativa förmåga. Tids nog kommer alla barn i Sverige att kunna fastna i skärmar. Samma sak gäller den ordinarie skolan. Men på Arbetsförmedlingen är det speciellt. Många människor är väldigt skickliga och har inte några problem att använda digitala verktyg. Det kan man göra på distans, vilket innebär effektivitet. Det leder till att resurserna används på bästa sätt till fördel för Arbetsförmedlingen, skattebetalarna och individen.

Sedan finns det människor som har svårt med det av olika skäl. Arbetsförmedlingen jobbar intensivt med att snabbt försöka identifiera vilka personer som måste ha hjälp fysiskt eftersom de inte har kapacitet att använda de digitala verktygen för att komma in på en reguljär utbildning, få en subventionerad anställning eller få ett reguljärt arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det är viktigt.

Fru talman! Jag har budgetpropositionen med mig här. Inom detta utgiftsområde använder vi oss av 92 miljarder. Jag såg att Socialdemokraterna hade en liten ökning i sitt budgetförslag, och det välkomnar jag. Det är bra att man vill satsa ännu mer på detta viktiga område. Det har gjorts en del omfördelningar, som det brukar vara när politiska partier lägger fram förslag. En del är genomförbart, annat inte. Regeringen har här lagt fram förslag som är genomförbara. Det är ett starkt fokus på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar som gör att de behöver stöd. Det är Arbetsförmedlingens uppgift att ge det stödet.

Jag vänder mig nu till er som är juridikintresserade. Jag vet inte hur många av er som lyssnar just nu som läser konstitutionell rätt eller statsvetenskap - det kanske finns någon. Ni ger mig säkert stöd i påståendet att budgeten är ett styrdokument, liksom instruktionen och de återkommande regleringsbreven. Dessutom ändrar man ju massor av förordningar.

Det här området är allt annat än underreglerat. Ibland hör jag att det önskas nya enormt stora lagstiftningsärenden från Socialdemokraterna. Det är väldigt bra om man pekar på vad det är i så fall. Om man pratar med andra som agerar för en stark arbetsmarknad, ökad egenmakt för individer, reallöneökningar och så vidare säger de snarare att det finns mycket överreglering som vi ska titta på.

Det är viktigt att det klarläggs här i kammaren att det är tydligt i instruktionen att funktionshindrade personer ska kunna prioriteras. Jag vet att man har haft synpunkter på Arbetsförmedlingen. De kämpar med hur de ska hantera alla medel. Man tycker att det är bra att låta de här pengarna komma till användning. Den förändring och överflyttning som diskuteras i interpellationen är välkommen. Det är som sagt mycket bättre att de pengarna används.

Steg till arbete, som sent omsider kom igång förra månaden, är ett sätt att särskilt rikta in sig på att hjälpa och stödja funktionshindrade ännu bättre. Vi får väl utvärdera det om ett litet tag. Men jag vet att den tillförordnade generaldirektören är väldigt förhoppningsfull om att det här kan ge gott resultat för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete.

Fru talman! Det är glädjande att den tillförordnade generaldirektören för myndigheten vi nu pratar om besökte utskottet i dag på förmiddagen. Då måste även Jim Svensk Larm, för att tala klartext, göra kopplingen till det han säger om att det blir fler lönebidrag och att man ser positivt på att det är chans att det blir fler lönebidrag också nästa år, till exempel. Man har med sig ett helt nytt program som nu äntligen är sjösatt.

Det är beroende på, hör och häpna, regeringens vilja att så ska ske. Det ska göras bättre, effektivare och mer samlade insatser för människor med funktionsnedsättning. Det är en beställning. Det är en beställning som jag förutsätter att Socialdemokraterna håller med om. Annars får ni gärna här i kammaren när vi debatterar säga: Vi vill ha en annan insats än det som Arbetsförmedlingen nu berättade om i dag på utskottsmötet. Kom och berätta om det!

Sedan måste man väl ändå vara lite försiktig. Socialdemokraterna börjar svavelosande tala om de förändringar som görs för att både skapa möjligheter och öka det personliga ansvaret för integration. Det handlar till exempel om hur det alltid ska löna sig att arbeta i stället för att få offentliga ersättningar. Det brukar talas om bidragstak. Det är någonting som Jim Svensk Larm tycker är helt häpnadsväckande.

Det är väldigt viktigt att du berättar om det när du knackar dörr i din hemstad eller i ditt län, Jim Svensk Larm. Du tycker att det inte är så viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta.

Vi sänker skatten för alla som arbetar. Vi sänker skatten också för dem som har en funktionsnedsättning och som går till jobbet, sliter och bidrar och blir samhällsbyggare, kanske med ett visst stöd. Det är en väldigt viktig insats.

Jag har noterat att också Socialdemokraterna står upp och säger: sänkt skatt på arbete. När jag hörde det, fru talman, kände jag att efter alla dessa år som jag har haft förmånen att vara i riksdagen har polletten trillat ned även hos Socialdemokraterna. Skatt på arbete, de välståndsskapande krafterna, har inget egenvärde.

Det är jag mycket glad att höra. Jag blir förvånad om Socialdemokraterna nu vill frångå detta. Det verkar som att det är ett problem att vi ska sänka skatten på arbete oavsett om du har ett stöd eller inte.

Fru talman! Jag vill tacka Jim Svensk Larm. Du är beredd att ta ansvar, Jim. Du går in och tjänstgör. Du tar ett uppdrag att företräda medborgarna i en tid när polarisering, vanföreställningar och ganska grov retorik präglar det politiska samtalet som är så viktigt.

Vi vet några saker som är grundläggande för svenskt välstånd och medborgarnas frihet och möjlighet att leva anständiga liv. Det är demokrati, fungerande institutioner, tillit och marknadsekonomi. Det nickas här framme, och det gläder mig.

Allt det är viktigt. Men då krävs det människor som Jim Svensk Larm och flera härinne, ingen nämnd och ingen glömd. Det är ändå några här som innan läslovet i riksdagen kämpar på här. Tack för det du har gjort, Jim! Vi har inte alltid tyckt lika. Jag kan konstatera att även min retorik ibland kan vara hård. Jag tycker att Jim Svensk Larms retorik ibland är väldigt hård.

Jag har redovisat 92 miljarder till den breda arbetsmarknadspolitiken. Det är skattebetalarnas pengar. Det finns några som sitter här uppe på läktaren. Det är deras pengar som vi försöker att använda klokt och effektivt och se till att de inte går ut i onödan. Man ska vara varsam med andras pengar.

Det finns andra förslag från Socialdemokraterna. Vi tycker inte lika om alla dessa. Men jag vill än en gång tacka Jim Svensk Larm för hans insatser i Sveriges riksdag och för svensk arbetsmarknadspolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.