Jimmy Ståhl

Fru talman! År 2022 hade vi en socialdemokratisk regering med Miljöpartiet i. Där fick vi en nationell plan presenterad för oss. Av den nationella planen kunde man enkelt utläsa att underhållsskulden skulle öka från 70 miljarder till närmare 140 miljarder. Vi har alltså vanskött våra vägar och våra järnvägar.

När jag hade läst interpellationen från Daniel Helldén blev jag glad över svaret från infrastrukturministern - att man för över pengar från väg till järnväg.

Men det är inte det enda man har gjort, utan man har valt att stoppa höghastighetsjärnvägen, vilket gör att man förhoppningsvis kan få pengar från det nationella planet och förbättra befintlig järnväg och göra den mer effektiv.

Fru talman! Man skulle kunna jämföra vägen med ett hus. Om man inte sköter underhållet på huset, alltså toppskiktet på vägen, kommer det att börja läcka in vatten så att fastigheten förstörs. Detsamma gäller vägen, att vägkroppen förstörs. Om man inte åtgärdar detta i tid måste man riva huset, alternativt bygga en helt ny väg. Det är slöseri med resurser och skattemedel. Att man försöker underhålla vägarna ser jag som en stor glädje. Självfallet måste vi laga det som är trasigt innan det går för långt.

När det gäller transporteffektivitet får man en effektivitet när man kombinerar bil, tåg, flyg och lastbil på ett optimalt sätt. Jag har aldrig sett ett tågsätt som går in i en Icabutik, men det gör lastbilen. Den behövs. För att kunna transportera lastbilen behövs vägar, hela vägar. Det är precis vad jag kan utläsa från Andreas Carlsons svar, att vi värnar om all infrastruktur. Detta gör mig jätteglad.

Om vi inte hade vägar vore det hopplöst. Vi ska naturligtvis också satsa på cyklar. Väldigt många fler cyklar i dag, och det är en viktig del för att ta sig till och från arbetet. Men jag kan lova, fru talman, att en lådcykel aldrig kan ersätta en lastbil.

Kollektivtrafiken är också viktig, men den behöver vägar att transportera sig på, i alla fall bussar. Vi satsar enormt mycket på kollektivtrafik och olika kollektivtrafiktåg i form av bussar. Hur ska vi kunna transportera dem om vi inte har några vägar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja passa på att fråga infrastrukturminister Andreas Carlson om tågsatsningar: Har du något att säga om Göteborg-Borås eller Hässleholm-Lund? Det har tydligen blivit en stor missuppfattning, och folk tror att vi inte ska bygga järnväg över huvud taget. Vad har regeringen för planer?

Herr talman! Det är glädjande att höra att Carina Ödebrink pratar varmt om Jönköping och om företagarna. Vad finns i Jönköping, herr talman? Jo, en jäkla massa godsterminaler. Och då väljer Socialdemokraterna att satsa på persontrafik till Jönköping. Om man gör om och gör rätt ska man satsa på godstrafik till Jönköping, där godset finns och där man självfallet också kan köra persontrafik på samma spår.

Grejen är att om vi skulle bygga höghastighetsjärnväg innebär det att vi kommer att få världens nyaste, världens dyraste och världens mest omoderna höghastighetsjärnväg när den är klar. Det är ingenting som jag ser fram emot. Vi ska däremot bygga mer järnväg, men rätt järnväg.

Fru talman! Jag vill passa på att lyfta fram sjöfarten, ett trafikslag som länge har fått kämpa i skuggan av övrig infrastruktur. Sjöfarten, som är så viktig för Sverige, glöms bort, förutom när den tidigare S-regeringen i skrift ville få bort lastbilar från vägarna. Då fick sjöfarten vara med på ett hörn. Man skrev att det ska ske en överflyttning från väg till järnväg och sjöfart. Problemet är att det gjordes mycket lite för att få till en överflyttning. Man ska veta att närmare 90 procent av allt vi köper i butik kommer med båt till Sverige. Varför har det då satsats så lite på sjöfarten? Jag vet inte.

Vi behöver mer svenskflaggad sjöfart, och vi ska satsa på att stärka alla sjötransporter: inlandssjöfart, kustsjöfart, närsjöfart och oceansjöfart samt specialsjöfart som ofta glöms bort. För att nå dit kommer här ett batteri med förslag till vår nya regering som jag hoppas kan ge sjöfarten de förutsättningar som behövs:

Inför en långsiktig och förutsägbar nettomodell och säkerställ att modellen kan användas av alla typer av konkurrensutsatt internationell sjöfart.

Utveckla tonnageskatten för fler och växande rederier.

Underlätta för rederier att hyra in och ut fartyg genom att genomföra förslaget om bareboatregister för fler fartyg i Sverige.

Underlätta svenska fartygsinvesteringar, det vill säga avskaffa stämpelskatten.

Säkerställ tillgången till grön finansiering för fartyg som bidrar till omställningen.

Satsa på gröna korridorer för sjöfarten, exempelvis genom att utveckla infrastrukturen för användning av alternativa bränslen för att möjliggöra elektrifiering och förläng nedsättningen av skatt för landström av fartyg, även fartyg under 400 bruttoton.

Inför ett sjöfartskliv, statliga gröna transportkontrakt för transportköpare och transporttillhandahållare som långsiktigt bidrar till omställningen.

Säkerställ och främja produktion av alternativa drivmedel.

Genomför en sjöfarts- och industrisatsning för grön, säker och smart sjöfart.

Dubblera forskning och innovationsmedel till sjöfarten till 200 miljoner.

Satsa på att genomföra befintliga förslag och utveckla regelverk för sjöfarten med 15 miljoner kronor per år under fem år.

Säkerställ en långsiktigt hållbar finansiering för Sjöfartsverket via anslag, så att farledsavgifter och lotsavgifter kan minska.

Finansiera driften av isbrytare med statliga medel.

Verka för globala regler i IMO och ta bort svenska särregler.

Utöka, bredda och komplettera utbildningssystemet för sjömän och sjöbefäl hos befintliga utbildnings- och kursanordnare.

Fru talman! Detta lät som ett stort batteri av åtgärder. Grejen är att de nästan inte kostar någonting för skattebetalarna. Ändå är det bortglömt hos politikerna. Men nu sätter vi vår tilltro till den nya regeringen.

I detta anförande instämde Mats Arkhem, Thomas Morell och Robert Stenkvist (alla SD).

Fru talman! När jag satt och lyssnade på Daniel Helldén lät det som om höghastighetsjärnvägen var Sveriges frälsning. Det pratas om att kärnkraften är långt borta. Då kan jag berätta för Daniel Helldén att höghastighetsjärnvägen är långt borta. Är 2044 ett realistiskt mål? Nej, jag tror inte det - möjligtvis 2050, 2060 eller 2070. Däremellan behöver vi tåg som kan transportera Thomas Morell från Skövde så att han kan stå här och debattera i talarstolen.

Vi pratade med bland annat Trafikverket och SJ. Det är faktiskt tågoperatörerna som bestämmer var de ska stanna - inte var stationerna ligger. Där finns det stora problem. Godset måste fram.

Höghastighetståg? Ja, om vi vinner på lotto, men det gör vi inte i Sverige. Det är skattemedel. Vi måste värna dessa.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Fru talman! Det är jättebra att Socialdemokraterna har satsat historiskt mycket pengar på infrastruktur. Socialdemokraterna har suttit vid makten i åtta år. Var är dubbelspåren i Norrland som efterfrågas av ledamoten Peder Björk? Jag vet inte. Var är satsningarna på sjöfarten? Var är satsningarna på infrastruktur?

Vi har en nationell plan fram till 2033, där Socialdemokraterna har gett Trafikverket i uppdrag att utreda hur man kan fördela pengarna. Men 2033, ska jag tala om, kommer infrastrukturen att vara sämre än vad den är i dag.

Fru talman! Jag skulle därför vilja fråga Peder Björk var de historiskt stora satsningarna är.

I detta anförande instämde Mats Arkhem och Robert Stenkvist (båda SD).