Nima Gholam Ali Pour

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansministern.

I kommuner som Malmö finns det en omfattande organiserad kriminalitet som främjas av att de kriminella har tillgång till falska identiteter och adresser. Detta beror på förekomsten av felaktig folkbokföring och att man inte riktigt vet vilka som vistas i Sverige. Problemet förvärras när falska identiteter används för att ta ut bidrag och begå annan välfärdsbrottslighet.

Tidöpartierna gör ett viktigt arbete för att försöka komma till rätta med problemen. Bland annat är arbetet med nationell folkräkning på gång. Nästa steg i detta är att invänta Skatteverkets lägesbilder över befolkningen, som väntas komma i juni 2024. Hur avser finansministern att agera efter det att Skatteverkets lägesbild har presenterats i sommar, och hur avser hon att säkerställa intentionerna när det gäller att se till att Tidöpartiernas nationella folkräkning genomförs?

Fru talman! Jag vill gärna sammanfatta. En svensk myndighet, Skatteverket, har underkänt Taiwans självständighet från kommunistregimen i Peking genom att börja benämna Taiwan som en provins i Kina. Detta skedde efter att myndigheten förde samtal med Utrikesdepartementet 2018. Under dessa samtal uppfattade Skatteverket att praxis är att benämna Taiwan som en provins i Kina.

Jag menar att om utrikesministern anser att detta inte är praxis borde han rätta till detta misstag som den föregående regeringen begick. Detta är egentligen inte svårt. I utrikesdeklarationen i år nämnde utrikesministern Taiwan en gång, och då sa han Taiwan, inte Taiwan, provins i Kina.

Skatteverket borde inte föra en egen utrikespolitik. Om vi har en utrikesminister som kallar Taiwan för Taiwan borde Skatteverket göra samma sak i stället för att gå i Pekings ledband. Vår allierade USA har byggt upp en stark militär förmåga för att försvara Taiwan och hindra Taiwan från att bli en provins i Kina. Skatteverket borde då inte benämna Taiwan som en provins i Kina.

Skatteverket är en oberoende myndighet. Men relationerna till Taiwan och Sveriges hållning till Taiwan i relation till Folkrepubliken Kina ligger inom utrikesministerns ansvarsområde. Detta ansvar kan inte överlåtas till andra. Därför måste utrikesministern agera för att förtydliga för svenska myndigheter vad praxis är vid benämningen av Taiwan.

Taiwan kommer inte att underordna sig kommunistregimen i Kina trots alla hot och påtryckningar från Peking, så det minsta vi kan göra är att erkänna deras frihet och sluta kalla Taiwan för en provins i Kina.

Fru talman! Taiwan är ett fritt och demokratiskt land i dag. Om Taiwan skulle ha varit en provins i Kina, så som Skatteverket benämner Taiwan, skulle taiwaneserna ha varit förtryckta precis som befolkningen i Folkrepubliken Kina. Det är därför detta är en viktig fråga. Skatteverket förnekar det taiwanesiska folkets frihet från kommunistregimen i Kina och föregriper en invasion som vi alla hoppas aldrig kommer att ske.

Sverige är nu med i Nato och har ett större ansvar för västvärldens frihet. Taiwan är inte med i Nato men är allierat med väst och är hotat av en antagonist - Folkrepubliken Kina - som bedriver omfattande spionage i Sverige och som har hotat flera svenska politiker.

Det är uppenbart att Skatteverkets sätt att benämna Taiwan som en provins i Kina försämrar relationerna mellan Taiwan och Sverige. Dessutom stöder det Folkrepubliken Kinas narrativ om att man med våld ska expandera sina gränser.

Här måste utrikesministern visa ledarskap. Här måste utrikesministern sätta ned foten och helt enkelt säga att Taiwan inte är någon provins i Kina och att det är högst olämpligt att benämna Taiwan som en provins i Kina. Detta måste utrikesministern kunna göra trots att vi har oberoende myndigheter.

Visst har vi oberoende myndigheter, men vi har även en relation med Taiwan som måste vårdas. Om det är så att Skatteverket omedvetet försämrar våra relationer med Taiwan, eftersom man benämner Taiwan som en provins i Kina, behöver man ju vägledning från behörig instans. Behörig instans när det gäller våra relationer med omvärlden är utrikesministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Utrikesministern kan inte mena att han ska vara passiv när en enskild myndighets handlingar, som den själv inte tar ansvar för, försämrar Sveriges relationer med ett land som har vänskapliga relationer med Sverige. Frågan handlar om att Skatteverket benämner Taiwan så som Folkrepubliken Kina ser Taiwan, nämligen som en provins i Kina. Folkrepubliken Kina befinner sig i ett kallt krig med västvärlden. Varför skulle svenska myndigheter över huvud taget stödja Folkrepubliken Kinas narrativ gällande Taiwan?

Skulle utrikesministern vara lika passiv om svenska myndigheter ifrågasatte Ukrainas suveränitet och benämnde Ukraina som en provins i Ryssland? Det skulle bli ramaskri; det skulle aldrig accepteras. Varför skulle svenska myndigheter föra en sådan fientlig kampanj mot Ukraina? Men det är precis vad som händer när Skatteverket benämner Taiwan som en provins i Kina. Här måste utrikesministern träda in, visa ledarskap och vägledning och se till att relationerna med Taiwan inte försämras på grund av detta.

Vad har Skatteverket för anledning att benämna Taiwan som en provins i Kina? Det finns ingen anledning. De enda som ser Taiwan som en provins i Kina är kommunistregimen i Peking.

Återigen: Detta är något utrikesministern lätt kan lösa genom att här och nu stå upp för det taiwanesiska folkets frihet och säga att benämningen Taiwan, provins i Kina, inte är något han stöder utan något han ogillar. Det är inte svårare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den 28 februari 2018 meddelade Skatteverket att de ändrar namnform på Taiwan från Republiken Kina (Taiwan) till Taiwan, provins i Kina. I den geopolitiska kontext vi befinner oss i är detta en stor och viktig förändring och markering. Kommunistregimen i Kina har som mål att göra Taiwan till en provins i Kina. Därför är det olämpligt att en svensk myndighet stöder kommunistregimens narrativ att Taiwan är en provins i Kina.

Med tanke på att Folkrepubliken Kinas militära styrkor ständigt genomför övningar för att invadera Taiwan blir det problematiskt att Skatteverket beskriver Taiwan som en provins i Kina. Om man ska göra en jämförelse vore det som att en myndighet i ett annat land började benämna Sverige "Sverige, provins i Ryssland". Det vore kränkande, förnedrande och förolämpande.

Fru talman! Jag är säker på att utrikesministern förstår detta. Det är en självklarhet vad syftet med ett sådant namnbyte är. Det är att underminera taiwanesisk suveränitet och stödja det narrativ som kommunistregimen i Kina driver om att Taiwan inte är något mer än en provins i Kina. Frågan är varför detta namnbyte ägde rum.

Det intressanta här är att ingen vill ta ansvar för namnbytet. Skatteverket vill inte ta ansvar för det utan menar att det har funnits kontakter med Utrikesdepartementet omkring namnbytet och vad praxis är och att namnbytet har skett därefter. Skatteverkets namnbyte för Taiwan har alltså skett på basis av vägledning från Utrikesdepartementet.

Detta skedde som sagt 2018, så utrikesminister Billström är inte ansvarig för den vägledning som det dåvarande Utrikesdepartementet gav. Men om namnändringen har sitt ursprung i Utrikesdepartementet kan utrikesministern agera för att Utrikesdepartementet ska ge en annan vägledning till Skatteverket, så att Taiwan kan benämnas på ett sätt som inte framstår som förnedrande.

Vad som är uppenbart är att Skatteverket inte ägnar sig åt utrikespolitik och inte för sin egen utrikespolitik, utan denna myndighet söker vägledning hos Utrikesdepartementet. Det innebär faktiskt att det räcker med att utrikesministern i dag på något sätt uttalar sig och uttrycker ett ogillande av benämningen Taiwan, provins i Kina för att Skatteverket ska förstå att denna benämning är olämplig.

Detta mycket onödiga problem började med en vägledning från Utrikesdepartementet, och det kan rätt enkelt avslutas med en vägledning från Utrikesdepartementet och ett eventuellt uttalande från utrikesministern i dag där han rent allmänt uttrycker sitt ogillande av benämningen Taiwan, provins i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skatteverket är en oberoende myndighet, men utrikesministern får allmänt kommentera hur Taiwan bör benämnas med tanke på att benämningen generellt är en utrikespolitisk fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hederskultur är lika skadligt för barn som pedofili. Det finns en viktig skillnad mellan hederskultur och pedofili som påverkar hur politiker debatterar dessa frågor. Pedofili kan drabba alla barn, medan hederskultur endast drabbar invandrarbarn.

Hur hade allmänheten reagerat om etniskt svenska barn hade utsatts för det förtryck som hederskulturen innebär? Det hade varit oacceptabelt - helt oacceptabelt. Men att invandrarbarn drabbas har politiker på vänsterkanten accepterat i decennier. På grund av det mångkulturella narrativet, där vi tror att vissa barn ska ha en viss kultur och andra barn en annan kultur som är mer förtryckande, har man accepterat hedersförtryck i vissa kretsar.

Generationer har gått förlorade på grund av mångkulturens budskap om att även förtryckande kulturer ska respekteras, men generationer återstår att rädda om vi har modet att förkasta mångkulturen och allt vad den innebär. Om vi vågar tro på individers rättigheter framför utländska kulturers rättigheter finns det en möjlighet för dem som förtrycks i dag att en dag befria sig från hederskulturens bojor.

Men det är en konflikt. Det är en konflikt mellan svenska värderingar och utländska värderingar. Det är en konflikt mellan dem som står upp för individen och dem som vill förtrycka individen. Det är viktigt att se detta som en konflikt eftersom det i denna konflikt finns en utländsk part, som upprätthåller hedersförtrycket, som måste besegras för att frihet och jämställdhet ska segra.

Fru talman! Redan 2021 publicerade förskoleförvaltningen i Malmö en rapport där det framkom att barnen sinsemellan hade reglerat klädkoder som var påverkade av hedersnormer. Flickor skulle inte visa sina armar och fötter. Det framkom även i rapporten att hedersnormer präglade barnen. Flickor fick inte leka med pojkar. De fick inte sitta bredvid varandra, inte hålla handen och inte ens vara i samma rum på vilan. Pojkar lyssnade inte på kvinnlig personal.

I rapporten framkom även att en anledning till att vårdnadshavarna ville ha könssegregation var att pojkarna inte skulle bli homosexuella. För de flesta svenskar är det här helt främmande normer. Dessa idéer, där vuxna människor tror att pojkar blir homosexuella för att de umgås med flickor, är ju inte vare sig vanliga eller normala i Sverige. Men på grund av den massinvandring som vi har haft har dessa hedersnormer normaliserats i vissa delar av Sverige till den grad att personalen har svårt att stå emot.

Personal i förskolor och skolor har svårt att stå upp för evidens, humanism och jämställdhet gentemot dessa hedersnormer. Delvis beror detta på att de som ska stå upp för svenska värderingar rent numerärt är i minoritet. Det finns områden i Sverige där de som tror på svenska värderingar är i minoritet i dag. Nu ser vi vilka konsekvenser det får när det är utländska värderingar som har företräde framför svenska värderingar.

En annan anledning är politisk. Har vi politiker som förespråkar mångkultur - idén att alla kulturer är lika värda - blir det svårt för personal och skolledare att förkasta vissa kulturer som förtrycker.

Fru talman! Jag förstår att det finns många handlingsplaner och strategier för att motverka hedersförtryck, och dessa initiativ från regeringen förtjänar att berömmas. Men det är även dags att skapa en ideologisk grund för kampen mot hedersförtryck. Den ideologiska grunden är att förkasta mångkulturen och poängtera att i Sverige har svensk kultur företräde framför andra, utländska kulturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Politiker måste signalera att man är beredd att aktivt motverka kulturer som förtrycker folk och underminerar de värderingar som det svenska samhället vilar på. Våra statsråd i regeringen måste våga säga att det finns sämre kulturer. Det finns kulturer som skadar barn och som inte har någon plats i Sverige. Detta måste sägas och upprepas av makthavare gång på gång tills ingen förskollärare eller lärare längre får intrycket att det ingår i deras uppgift att implementera slöjtvång i skolan.

Det har begåtts misstag. Politiker i Sverige har varit alltför otydliga. Vi har ju till och med haft en integrationsminister, Mona Sahlin, som förnekade att hederskultur över huvud taget fanns. Signaler har skickats ut som har fått många att tro att kritik mot hederskultur är rasism.

Nu måste makthavare skicka ut helt andra signaler. Vi måste uppmuntra personal i alla verksamheter att vara vaksamma mot skadliga kulturer som inte hör hemma i detta land.

Fru talman! Det finns behöriga rättsvårdande myndigheter som har tagit beslut om att konstatera att Islamiska revolutionsgardet har begått terrordåd men också att delar av Irans regering gjort detta.

Vi vet att Iran årligen satsar miljarder på att stödja terroristorganisationer, och den operativa verksamheten i detta stöd till terrorister sköts av Islamiska revolutionsgardet. Detta är fakta som ingen skulle förneka.

När vi även har en dom från en domstol i Kanada som tydligt pekar ut Islamiska revolutionsgardet som ansvarigt för ett terrordåd undrar man vad det är som hindrar Sveriges regering från att påbörja en process för att terrorlista Islamiska revolutionsgardet.

Om man misstror tyska och kanadensiska rättsvårdande myndigheter var det inte länge sedan Säpo för första gången pekade ut Islamiska revolutionsgardet som den organisation som planerade att mörda flera svenska judar.

Vad är det som krävs för att regeringen ska bedöma att en behörig myndighet har tagit ett beslut som pekar ut Islamiska revolutionsgardet som terrorister?

Jag uppfattar det som att regeringen tolkar reglerna om terrorlistning inom EU mycket restriktivt när det gäller just Islamiska revolutionsgardet.

Samtidigt vet vi att det här är en farlig organisation som är beredd att mörda civila, och vi vet att judar och exiliranier och egentligen alla som opponerar sig mot mullorna skulle få en tryggare tillvaro om Islamiska revolutionsgardet terrorlistades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är: Vad väntar regeringen på?

Fru talman! Att Islamiska revolutionsgardet utför terroristaktioner råder det ingen tvekan om. Dessutom har de aktivt samarbete med organisationer som är terrorlistade, som Hizbollah och Hamas. Även Sveriges riksdag har genom sitt beslut i maj förra året konstaterat att man anser att Islamiska revolutionsgardet är en terroristorganisation.

Däremot har det inom EU funnits svårigheter att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation på grund av att det finns ett krav på att en rättsvårdande myndighet måste ha fattat ett beslut om att en viss organisation är åtalad eller har fällts för ett terrordåd innan man kan terrorlista den organisationen. Så är reglerna.

Frågan är om en rättsvårdande myndighet har tagit ett sådant beslut när det gäller Irans islamiska revolutionsgarde. I en dom från EU-domstolens tribunal den 30 november 2022, där PKK bestred EU:s terrorlistning av PKK, slår tribunalen fast att behörig myndighet enligt artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931 inte är begränsat till medlemsstaternas myndigheter utan i princip även kan omfatta myndigheter i tredjeland.

Med andra ord kan en organisation terrorlistas inom EU om ett tredjeland genom sin rättsvårdande myndighet slagit fast att organisationen i fråga har begått terrordåd. Även andra dokument från EU-organ slår fast att ett beslut från en rättsvårdande myndighet i tredjeland kan fungera som underlag för att en medlemsstat inom EU ska inleda en process för att terrorlista en organisation.

Då blir frågan plötsligt om det finns rättsvårdande myndigheter i ett rättssäkert land som har tagit beslut om att Islamiska revolutionsgardet begått ett terrordåd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns det. I en dom från den 20 maj 2021 slås det fast i Superior Court of Justice i Ontario att Islamiska revolutionsgardets nedskjutning av ett ukrainskt passagerarflygplan den 8 januari 2020 var ett terroristdåd och utgör terroristaktivitet enligt kanadensisk lagstiftning. Värt att nämna är också att 17 svenskar dog när det flygplanet sköts ned. Sammanlagt omkom 176 personer. Detta var ett av Islamiska revolutionsgardets många terrordåd.

I det här fallet beslutade en kanadensisk rättsvårdande myndighet att peka ut Islamiska revolutionsgardet som förövare samt bedömde att deras handling var ett terrordåd. Såvitt jag vet är Kanada ett rättssäkert land, och därmed har Sverige en grund att inleda en process för att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Frågan är om man vill göra det.

Det är också en tolkningsfråga. Det finns tydliga fall likt det i Kanada, där en rättsvårdande myndighet pekar ut just Islamiska revolutionsgardet som en organisation som begått ett visst terrordåd. Men långt innan dess, i april 1997, beslutade en tysk domstol att Irans underrättelseminister Ali Fallahian var ansvarig för morden på medlemmar av den iransk-kurdiska oppositionen. Dessa mord skedde på tyskt territorium.

Det finns alltså rätt mycket underlag för Sverige för att starta en process inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation. Frågan är om regeringen har en vilja att genomföra detta.

Herr talman! Även om vissa har intalat sig att vuxna kvinnor frivilligt har tagit på sig slöjan, hur kan man intala sig att ett tioårigt barn i grundskolan eller ett barn i förskolan frivilligt har tagit på sig slöjan? Det är ju bisarrt att ens tänka sig det. Vilket förskolebarn väljer att ta på sig slöjan och täcka sitt hår?

Det är intressant att alla talar om barnkonventionen men att vi inte kan komma överens om att förbjuda slöjan i förskolan och grundskolan för att barn inte ska utsättas för hedersförtryck. I mina ögon ser det ut som om politisk korrekthet väger tyngre än det som ligger i barnets intresse.

De barn som tvingas bära slöja behöver ett andrum från förtrycket. Förskolor och skolor behöver bli en plats där hedersförtryck inte kan utövas. Därför måste slöjan förbjudas åtminstone på dessa platser. Det är märkligt att politiker inte ens kan vara överens om detta. Jag häpnar när jag ser att en lärare i den svenska skolan kan säga till en elev att ta av sig kepsen men att varken den läraren eller landets politiker vågar säga till eleven att hon ska ta av sig slöjan, trots att slöjan fungerar som ett verktyg för förtryck. Det är fegt och ett svek mot alla barn som växer upp under detta förtryck.

Vi vet vad slöjan representerar. Den är en av alla markörer som har funnits genom historien för att visa att kvinnan är underordnad mannen. Dessa markörer har tidigare motverkats i Sverige, men när det kommer till slöjan förblir alltför många svenska politiker passiva. Denna passivitet är feg och oacceptabel.

Herr talman! Varje symbol bär med sig sina värderingar. Varje symbol har sitt syfte. Frågan är vilka värderingar slöjan symboliserar. Vad är den muslimska slöjans syfte?

Tittar man på hur slöjan eller liknande plagg används i länderna i Mellanöstern är det uppenbart att slöjan symboliserar att kvinnans sexualitet ska kontrolleras av andra. Det kan vara familjen, klanen eller staten. Det är någon annan som bestämmer över kvinnan, och kvinnan tvingas att bära slöja för att markera denna kontroll.

Den muslimska slöjans syfte i dessa länder är att kontrollera kvinnan. I Iran kan man hamna i fängelse om man inte bär slöjan, och i fängelserna utsätts kvinnorna för olika former av övergrepp. I andra länder i Mellanöstern är det familjen eller samhället som genom påtryckningar tvingar kvinnan att bära slöja eller något annat islamiskt plagg.

Tänk om alla kvinnor i Sverige skulle tvingas av sina familjer eller av staten att bära långa kjolar för att bevisa sin anständighet! Det är precis vad den muslimska slöjan innebär. Det är ett plagg som tvingas på kvinnor för att de ska bevisa sin anständighet.

Ändå tror vissa människor i det här landet att slöjan vid Sveriges gränser skulle ändra sitt syfte och sin ideologiska grund och plötsligt ändras till något annat. Det är inte så det fungerar. Slöjan är i Sverige precis vad den är och har varit i Mellanöstern - ingenting annat.

Trots att kvinnor fortfarande mördas i Mellanöstern i sin kamp för att göra sig fria från slöjan kommer Malmö stad i år att ha utställningen Modest Fashion, där man framställer den muslimska slöjan som ett hippt modeplagg. Samtidigt som Malmö har stora problem med hederskulturen anordnar alltså staden en utställning där man framställer den muslimska slöjan som endast ett modeplagg, trots att det är ett verktyg för att upprätthålla hederskulturen och kontrollera kvinnans sexualitet.

Att makthavarna i Malmö stad inte skäms är märkligt. Ser man den muslimska slöjan endast som ett modeplagg är det inte konstigt att Malmö har så stora problem med hederskulturen.

Den muslimska slöjan representerar varken någon kultur eller religion som ska respekteras. Det är vad det är: könsapartheid, sexualisering av barn och kvinnoförtryck.

De som dagligen arbetar mot hedersvåld vet vad slöjan representerar. Maria Rashidi och Sara Mohammad skriver i en debattartikel från 2019 att "slöjan signalerar kyskhetsetiken som kan kopplas till döttrars ansvar för familjens heder".

Underlagen för att slöjan används som ett verktyg för att utöva hedersförtryck är omfattande. Ändå har man kvar denna myt om att den bara är ett klädesplagg. En strumpa är ett klädesplagg. Ingen blir bortförd från Sverige och utsatt för tvångsgifte i ett land i Mellanöstern för att man tagit av sig strumporna. Men det är precis vad man kan bli utsatt för om man vägrar att ta på sig slöjan.

Fru talman! I februari redovisades utredningsbetänkandet Mål och mening med integration. Där framgår det att integration även kommer att handla om "samhällets vilja och förmåga att inkludera nya invånare i formella och informella sammanhang" och om att "respektera människors olikhet". I betänkandet nämns även attitydundersökningar som mäter svenskarnas inställning till invandring och integration samt frågor om rasism och diskriminering. Det antyds att den misslyckade integrationen på något sätt skulle ha varit de etniska svenskarnas fel och att en mer välkomnande attityd bland etniska svenskar skulle leda till en bättre integration av invandrare.

Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsministern är följande: Vem är det som ska anpassa sig till vem egentligen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Fler och fler länder i Europa har börjat inse graden av de problem som följer i asylinvandringens spår. Fler tunga röster talar nu öppet om stora förändringar, exempelvis att utlokalisera delar av eller hela asylprocessen till tredjeländer, vilket är den lösning som vi sverigedemokrater förordar.

Traditionellt har den europeiska partigrupp som Moderaterna tillhör valt att samarbeta med vänstergrupperna för att få igenom sina förslag, vilket påverkar förslagens kvalitet. Om opinionsundersökningarna stämmer kommer de konservativa grupperna dock att gå starkt framåt i EU-valet. Anser migrationsministern att hennes europeiska partigrupp bör söka samarbete med de konservativa grupperna för att forma framtidens migrationspolitik?

Fru talman! Tanken är inte att religionsfriheten ska vara någon form av skydd för dem som vill skada andra människor, men i moskéernas fall är detta precis vad det har blivit. Moskéerna agerar på ett samhällsskadligt sätt och hänvisar sedan till religionsfriheten när man ska ställa dem till svars. Detta kommer inte att accepteras av den breda allmänheten länge till.

Det finns ett narrativ om att den svenska staten är och har varit intolerant mot nya religiösa rörelser. Det finns ju belägg för detta, speciellt när det gäller hur frikyrkorna behandlades. Jag är medveten om detta narrativ, men det gäller inte moskéer som har finansiering från rätt mäktiga stater i Mellanöstern eller moskéer som är kopplade till Muslimska brödraskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta handlar om politiska frågor och i vissa fall om geopolitiska frågor. Det handlar inte om religiösa frågor eller om religionsfrihet. När det gäller dessa moskéer måste den svenska staten visa intolerans precis som staten visar intolerans mot kriminalitet eller andra samhällsskadliga verksamheter. Alternativet är att vi låter dessa moskéer fortsätta skada människor på olika sätt här i Sverige och begränsa svenska medborgares friheter.

Nästa gång rekrytering till Islamiska staten äger rum i någon moské här i Sverige, borde inte staten då ha verktyg för att avveckla moskéer som rekryterar terrorister och mördare? Det borde de väl ha? Att ett terrorcenter kallar sig moské innebär inte att det ska skyddas av religionsfriheten.

Fru talman! Att det tyvärr finns rätt många moskéer som bedriver olika typer av samhällsskadlig verksamhet är ett pågående problem, och exemplen är många. Den här veckan avslöjade Uppdrag granskning att flera företrädare för olika moskéer har uppmanat föräldrar att inte berätta sanningen för socialtjänsten. De menade att det skulle leda till att socialtjänsten tog barnen. Här har vi alltså flera moskéer som sprider misstro mot socialtjänsten, vars uppgift är att stödja föräldrarna och barnen.

Elva moskéer i granskningen uppmanade till att inte säga sanningen till socialtjänsten. Jag är inte överraskad, för detta följer ett mönster av att moskéer motverkar integration. Och det är en ideologisk fråga - en av Muslimska brödraskapets tyngsta uppmaningar till muslimer är att muslimer inte ska beblanda sig med judar och kristna. Det är alltså inte konstigt att vi har moskéer som aktivt motverkar integration.

Frågan är om detta är moskéer eller om de är politiska centrum för att förverkliga en islamistisk agenda. Jag skulle hävda att många moskéer i dag arbetar för att förverkliga en islamistisk agenda. När det gäller incidenten med socialtjänsten, det vill säga att moskéer har uppmanat föräldrar att inte säga sanningen till socialtjänsten, är det någonting som främst drabbar muslimska barn, som inte får det stöd från socialtjänsten som de har rätt till. Det är viktigt att påpeka detta: Stänger man inte ned dessa moskéer har man inte gjort muslimerna en tjänst. Muslimer drabbas på olika sätt av dessa moskéer.

Detta är varken den första eller den sista skandalen som ett flertal moskéer har varit inblandade i. Det kommer att komma fler skandaler så länge dessa moskéer med kopplingar till extrema rörelser och muslimska diktaturer får bedriva sin verksamhet. Dessa moskéer kommer aldrig att bedriva en sund verksamhet, för de har i grund och botten en politisk agenda med tydligt världsliga intressen - inte en religiös agenda.

I sammanhanget är det också viktigt att se att det fanns moskéer i Sverige som rekryterade terrorister som skulle delta i ett av de mest fruktansvärda folkmorden som ägt rum under min livstid. I rapporten Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq, som publicerades av Försvarshögskolan, ges exempel på hur ledare inom olika moskéer både här i Sverige och runt om i Europa har rekryterat terrorister till Islamiska staten. Dessa har sedan åkt till Syrien och Irak och stridit och förmodligen även deltagit i övergreppen. Sådana moskéer borde absolut stängas med tanke på vilket lidande de bidragit till. Därmed behöver vi en ordning för att kunna stänga moskéer om de bedriver samhällsskadlig verksamhet.

Fru talman! Om det är tolerans för olika religioner och ett allmänt stöd för religionsfrihet man är ute efter kan jag säga att den verksamhet som många av dessa moskéer bedriver inte stärker toleransen för islam. Det är alltså inte så att man gynnar toleransen genom att inte stänga ned dessa moskéer. Genom att inte stänga ned moskéerna urholkar man förtroendet och stödet för religionsfriheten.

Fru talman! Det råder religionsfrihet i Sverige, och islam är en religion. Men det är inte det vi ska diskutera här i dag, utan vi ska diskutera det faktum att nästan alla moskéer i Sverige har någon koppling till en främmande makt eller till Muslimska brödraskapet.

Man behöver inte vara kritisk till islam för att förstå att detta är ett problem. Det är ett problem för att de länder som sponsrar dessa moskéer försöker påverka det svenska samhället på olika sätt genom moskéerna. Det är till och med så att det ofta är muslimer som drabbas av denna påverkan.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter från 2017 driver den turkiska myndigheten Diyanet nio moskéer i Sverige som har statsavlönade imamer från Turkiet. I samma artikel från Dagens Nyheter säger en expert inom Mellanösternstudier att Diyanet används i Europa för att kontrollera den turkiska diasporan och för att föra ut den turkiska regeringens budskap.

Det är viktigt att vi börjar skilja mellan dem som använder religionen som ett maktmedel och dem som omfattas av religionsfriheten. Moskéer som fungerar som spioncentraler och de imamer som är ansvariga för den sortens verksamhet omfattas inte av religionsfriheten, utan det är just dessa moskéer och dessa imamer som begränsar andra människors religionsfrihet och i förlängningen hotar deras säkerhet.

När det gäller sådana moskéer måste man från statens håll agera på något sätt. En av statens mest grundläggande uppgifter är att skydda sina medborgare. Om vi då vet att rätt många av dessa moskéer på olika sätt hotar svenska medborgare har ju staten en skyldighet att agera mot dessa moskéer.

Diyanetmoskéerna har redan stängts ned i Österrike som en del av en större kampanj mot extremism. Tanken på att stänga ned moskéer som sprider extremism och annan samhällsskadlig verksamhet är inte något nytt. Det finns redan europeiska länder som väljer att skydda sina medborgare mot sådana moskéer. I Frankrike har man också stängt över 20 moskéer, vilket jag nämner i min interpellation, och även där stänger man moskéerna på grund av att staten vill motverka extremism och utländskt inflytande från vissa muslimska diktaturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länder med en stark tradition av religionsfrihet har alltså kunnat skilja mellan å ena sidan moskéer som fungerar som ett vapen mot demokratin och å andra sidan muslimer i allmänhet. De förstnämnda omfattas inte av religionsfriheten, och här måste regeringen prioritera svenska medborgares säkerhet och friheter framför utländska moskéers rätt att bedriva antagonistisk verksamhet.

Det är just därför jag har frågat socialminister Jakob Forssmed om han avser att agera för att möjliggöra för Sverige att stänga moskéer som riskerar att skada samhället. Om vi inte inför en sådan ordning fortsätter extrema rörelser och muslimska diktaturer att använda moskéer som ett verktyg för att skada svenska medborgare på olika sätt, och det är inte någonting som Sverigedemokraterna kan tolerera.

Fru talman! År 1864 förlorade män i Sverige sin lagliga rätt att slå sina fruar. Fram till dess hade man haft något som kallades för hustruaga.

Kulturer är inte statiska. Tanken är att vi ska agera när vi ser en viss orättvisa inom en kultur eller en religion. Det finns ingen kultur eller religion som kan heligförklara förtryck. De enda som möjliggör förtryck är vi människor - antingen när vi tillåter förtryck i religionens namn, som med skilda badtider för män och kvinnor, eller när vi förhåller oss passiva.

Vi måste också vara beredda att kränka för att kämpa mot orättvisor. Jag är säker på att vissa män blev kränkta när man avskaffade hustruagan 1864. Men man gjorde det ändå, för det var det rätta att göra. Nu lever vi i en tid då vissa personer som kommer från andra länder blir kränkta när man vill ta bort deras rätt att förtrycka i religionens namn. Men vi måste göra det, för det är det enda rätta att göra.

Det finns olika tolkningar av islam, och jag är säker på att de är rätt många. Men det är inte någon gud eller Allah som vill förtrycka. Det är människor som förtrycker andra människor. De gör det oftast av egoistiska skäl. De gör det för att känna makt. Vi politiker har ett ansvar att hindra detta även om vissa skulle känna sig kränkta.

För den som anser att ens kultur eller religion påbjuder en att förtrycka finns det andra länder än Sverige, länder som legitimerar detta. Åk till dessa länder om ni vill hålla fast vid ert förtryck! I Sverige kränker vi förtryckarna.

Fru talman! Många som har kommit till Sverige från Mellanöstern kom till detta land för att de ville slippa islamisternas bojor, som bland annat yttrar sig i skilda badtider för män och kvinnor liksom i den muslimska slöjan. Dessa människor som sökte sig till Sverige för att undkomma islamisterna har blivit svikna, eftersom den ideologi som de flydde ifrån har vunnit gehör bland alltför många beslutsfattare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de första saker som islamisterna gjorde efter revolutionen i Iran 1979 var att dela upp stränderna i en manlig del och en kvinnlig del. Detta är ingen oskyldig åtgärd där man respekterar en viss religion, utan det handlar om att upprätthålla en könsapartheid. Det handlar om att kontrollera kvinnor från barndom till ålderdom. De politiker och beslutsfattare som möjliggör en sådan ordning, där kvinnor isoleras i vissa utrymmen för att kontrolleras i religionens namn, är lika ansvariga som islamisterna.

Att kontrollera kvinnor på detta sätt är inget som kännetecknar Mellanöstern. Länder som Iran, Afghanistan och Egypten har haft perioder då kvinnor har haft en rätt stark ställning i samhället. Dagens Mellanöstern, där kvinnor är förtryckta i nästan alla muslimska länder, är en produkt av den islamistiska ideologin. Detta har inget med religionsfrihet att göra, för islamister använder religionen för att utöva politisk makt.

Skilda badtider för män och kvinnor eller att normalisera den muslimska slöjan har ingenting med religion eller Gud att göra. Det handlar om en ideologi där målet är att det ena könet ska vara förtryckt. Den idén är inte särskilt helig. Det är en sjuk idé.

Det går absolut att ha en diskussion om islam och hur det påverkar Sverige. Men den diskussionen är separat från diskussionen om politisk islam, där en ideologi som söker politisk makt har intalat rätt många svenska politiker att islamisterna representerar alla muslimer. Det gör de inte. Den auktoritet som islamisterna får i Sverige kommer främst från politiska partier som Socialdemokraterna, som år efter år har lyft upp dessa grupper och gett dem en auktoritet som de egentligen saknar.

Om islamisterna får en plattform och lyckas påverka politiken vinner de också legitimitet bland Sveriges muslimer, vilket är mycket farligt eftersom det leder till en radikalisering av islam. Det finns ingen anledning för politiker och beslutsfattare att beblanda sig med islamistiska grupper som saknar respekt för demokrati och jämställdhet. Ändå har detta skett.

Jag hoppas att det blir denna regering som en gång för alla distanserar sig från dessa islamistiska lobbygrupper. De har olika namn, som Ibn Rushd, Islamiska Förbundet eller Islamic Relief, men alla representerar egentligen den islamistiska rörelsen.

Fru talman! Vi har religionsfrihet i Sverige, men religionsfriheten är inte friheten att förtrycka kvinnor i religionens namn. Förtrycker man kvinnor i islams namn har man ingenting i Sverige att göra. Då borde man åka till ett av de många länder som styrs av islamister, och tyvärr finns det många sådana länder.

Fru talman! Det finns kommuner i Skåne i dag där många inte känner igen sina samhällen. Dessa kommuner har tagit emot så många migranter att de äldre som har levt hela sina liv i dessa kommuner inte känner igen sina samhällen längre.

Ledamoten Magnusson står här i dag och argumenterar för att vi ska tvinga dessa kommuner att ta emot ännu fler migranter även om kommunborna är övertygade om att de inte klarar av fler migranter.

Jag undrar hur ledamoten Magnusson rättfärdigar ett sådant tvång. Är det rätt att beröva människor deras samhällen genom massinvandring?

I sin interpellation är ledamoten Magnusson upprörd över att man öppnat ett återvändarcenter i Burlöv. Jag har besökt ett återvändarcenter. Dessa center hjälper migranter som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd att återvända till sina hemländer. Varför är ledamoten Magnusson upprörd över att ett återvändarcenter har öppnats i Burlöv? Vill inte ledamoten Magnusson att de migranter som inte har rätt att vistas i Sverige och Burlöv faktiskt ska lämna Sverige? Är det så att ledamoten Magnusson står här och öppet stöder illegal migration?

Är även Socialdemokraterna som parti kritiska till att återvändarcenter öppnas? Man hör Socialdemokraterna säga att de vill ha en stram migrationspolitik. Nu står en socialdemokratisk ledamot i denna kammare och beklagar sig över att Migrationsverket öppnar återvändarcenter. Vad vill egentligen Socialdemokraterna?

Fru talman! Interpellanten Adrian Magnusson, som representerar Socialdemokraterna, beklagar sig över att Migrationsverket har placerat ett återvändandecenter i Burlövs kommun. Ett återvändandecenter ska se till att de som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska lämna Sverige, vilket jag trodde var någonting som Socialdemokraterna förordade.

Interpellanten beklagar sig också över att det står i Tidöavtalet att bosättningslagen på sikt bör avskaffas och ersättas med en modell med större kommunalt inflytande. Bosättningslagen är den lag som sedan den 1 mars 2016 tvingar kommuner runt om i landet att ordna boenden för nyanlända vare sig kommunerna vill det eller inte. Den är en lag som skapar kostnader genom att kommunen tvingas att stödja nyanlända under flera år genom att dessa nyanlända helt enkelt får ett boende utan att stå i bostadskö en enda dag, vilket självklart är mycket orättvist mot studenter och ungdomar som har svårt att skaffa bostäder. Denna lag har tvingat vissa kommuner att köpa in bostadsrätter och villor för att kunna erbjuda nyanlända de bostäder som kommunerna enligt bosättningslagen är ålagda att erbjuda nyanlända.

Lagstiftningen arbetades fram efter att Socialdemokraternas migrationspolitik hade fört Sverige på randen till kollaps. Den dåvarande regeringen behövde i ren desperation trolla fram bostäder för alla migranter som Sverige hade tagit emot. Då valde man att genom bosättningslagen begränsa kommunernas självstyre och tvinga alla att ta emot nyanlända vare sig de lokala politikerna ville det eller inte.

Nu oroar sig alltså interpellanten Adrian Magnusson för att denna lagstiftning enligt Tidöavtalet på sikt ska ersättas av en modell som ger kommunerna mer inflytande.

Fru talman! Interpellantens oro är inte befogad.

För det första är jag helt säker på att de som bäst kan bedöma hur många migranter Burlöv kan ta emot är Burlövsborna själva och deras lokala representanter. Det är inte statliga byråkrater i Stockholm som ska sitta och bestämma hur många nyanlända migranter som Burlöv kan ta emot. Det är en självklarhet att det är det samhälle som tar emot migranterna som bäst kan göra en bedömning av hur många migranter man kan ta emot.

För det andra: Framöver kommer Sverige att ta emot färre migranter, punkt. Integrationen kommer därmed att underlättas, även om det i vissa städer, som min hemstad Malmö, redan kan vara för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Magnusson kan vara förvissad om att den massinvandring som förekom under Socialdemokraterna inte kommer att förekomma under den här regeringen. Det innebär även att staten på sikt inte ska behöva tvinga kommuner att ta emot migranter. Det kommer att komma färre migranter, och de kommer att behöva kvalificera sig in i välfärden. Då kommer kommunerna också att ha lägre kostnader för de migranter som kommer till Sverige. Mycket av det som ledamoten Magnusson oroar sig för kommer denna regering att lösa genom en stram migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det är intressant att ledamoten Hirvonen inte berättar var nivån ska ligga.

Spårbyte innebär att en utlänning som har fått avslag på sin asylansökan under vissa förutsättningar kan beviljas uppehållstillstånd för arbete. Efter att man har fått avslag på en asylansökan lämnar man inte landet, utan då är man helt plötsligt arbetskraftsinvandrare. Ingen av våra nordiska grannar har ett sådant system.

Regeringen har för avsikt att avveckla spårbyte. Det är inget märkligt med det. Har man fått avslag på sin asylansökan ska man lämna landet. Men Miljöpartiet skriver i sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring att spårbyte borde behållas eftersom de asylsökande som får avslag ska ha ett "bra alternativ".

En granskning från Riksrevisionen år 2022 visade att var fjärde spårbytare kommer från något av fem länder, som tillsammans står för endast 6 procent av alla asylsökande. Var sjätte spårbytare kommer dessutom från länder som sedan 2021 finns med på Migrationsverkets lista över så kallade säkra ursprungsländer. Med andra ord är det rätt många som utnyttjar det här systemet för att komma till Sverige och arbeta.

Min fråga till ledamoten Hirvonen är följande: Varför vill Miljöpartiet behålla ett system som ger migranter möjligheten att fuska och ger migranter som fått avslag på sin asylansökan möjlighet att stanna kvar?