Fru talman! Peder Björk har frågat mig hur jag bedömer den samlade utvecklingen av den statliga närvaron och servicen i landet sedan 2022 och om jag är beredd att vidta åtgärder för att åter stärka den fysiska statliga servicen i hela Sverige.

Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen anser att statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. En statlig närvaro upprätthåller statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Regeringen ser därmed att det är angeläget att följa fördelningen av de statliga arbetstillfällena i landet.

Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva – utifrån de mål och uppgifter som riksdag och regering har fastställt – avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose verksamhetens mål. Det innebär att det i stor utsträckning är myndigheterna själva som ansvarar för sin organisation.

Myndigheternas lokaliseringsbeslut och hur dessa påverkar den statliga närvaron är något som regeringen löpande följer upp. Regeringen har vid flera tillfällen gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa hur den statliga närvaron och servicen utvecklas i länen. Den senaste redovisningen inkom i juni 2024, och den visade att det fanns myndigheter och arbetsställen i samtliga 21 län och i 270 av de 290 kommunerna. Under tidsperioden 2019–2023 skedde en ökning av antalet myndigheter i sju län medan det skedde en minskning i lika många län. I övriga län var antalet myndigheter oförändrat. Nästa redovisning av fördelningen av de statliga arbetstillfällena ska redovisas senast den 15 oktober 2026.

Vad gäller Statens servicecenter anser regeringen att servicekontoren är viktiga för att erbjuda statlig myndighetsservice. Samtidigt behöver verksamheten effektiviseras. Vissa kontor har avvecklats, och ytterligare kontor kan komma att avvecklas för att säkerställa en effektiv verksamhet. Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att ta fram en plan för organiseringen av servicekontorsnätet. Av uppdraget framgår att servicekontor på sikt ska finnas i samtliga funktionella arbetsmarknadsregioner – detta för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt geografiskt avstånd.

I de två delredovisningar som Statens servicecenter inkommit med framgår dels myndighetens utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen av servicekontoren i hela landet, dels att fyra till fem servicekontor planeras att etableras under 2026 i FA-regioner som i dag saknar lokal statlig service och servicekontor. Kontor i de resterande FA-regioner som saknar lokal statlig service förväntas etableras under 2027.

Regeringen arbetar kontinuerligt med statlig närvaro i hela landet och bedömer att det finns goda förutsättningar att göra avvägningar när sådana frågor aktualiseras.

Fru talman! Den 11 februari 2025 deltog jag i en interpellationsdebatt med civilministern om en eventuell nedläggning av servicekontoret i Mariestad. Jag frågade vilka konsekvenser nedläggningen av servicekontoret skulle få samt hur ministern skulle agera för att säkerställa medborgares tillgång till statlig service i hela landet.

Nu har vi facit. Servicekontoret i Mariestad är nedlagt, och övriga kontor i Skaraborg har fått ändrade öppettider. Det är tydligt att tillgången till statlig service har försämrats. Det är extra sorgligt att de som gått miste om servicen är den grupp i samhället som kanske är i störst behov av den.

En anställd som jag har pratat med säger att invånare från norra Skaraborg knappt kommer in till kontoret. Det gäller personer som man ofta såg på kontoret i Mariestad. Det var framför allt äldre pensionärer som de ofta träffade där. Det är en grupp som de tidigare hjälpte att få rätt ersättning, exempelvis när deras hyreskostnader förändrats. Det handlar om äldre som arbetat ett helt liv och gjort sitt för Sverige som nu har förlorat möjligheten till statlig service på ålderns höst och kanske inte får den ersättning som de har rätt till.

Den anställde menar att unga med funktionshinder är en annan utsatt grupp och beskriver att han befarar att individer som tidigare kom in för att få hjälp med att söka rätt ersättningar nu behöver vända sig till kommunen för att få försörjningsstöd. Han nämnde en individ som deklarerat noll kronor i inkomst, alltså en person som man vet skulle ha rätt till andra typer av ersättning.

Det här blir sämre för individer, men det blir också sämre och dyrare för landets kommuner. Jag skulle vilja upprepa mina frågor från i februari förra året med en lite annan ingång. Håller ministern med om att nedläggningen av servicekontoren har fått negativa konsekvenser för många runt om i Sverige? Hur har egentligen ministern agerat för att säkerställa statlig service i hela landet efter det att många servicekontor fått lägga ned?

Fru talman! Jag har deltagit i ett antal interpellationsdebatter med ministern om statlig närvaro, statlig service, statens servicekontor och så vidare. Inför dagens debatt funderade jag på om jag skulle låta bli att delta igen, men sedan kom jag ihåg att under den senaste deklarationsperioden hörde många väljare hemma i Skåne av sig till mig. Det beror på att servicekontoret i Ystad just nu visserligen inte är stängt – men de har inga lokaler. Det finns alltså ingen närvaro, och det kan ju bli så att det stängs. Vi får se. Jag hoppas verkligen inte det. Jag tycker att detta visar på hur viktig den här verksamheten är för många människor.

En väljare som hörde av sig hade utgått från att han skulle kunna få hjälp med några knepiga deklarationsärenden. Men det gick helt enkelt inte, för servicekontoret var stängt i Ystad – liksom på en rad andra platser i Skåne sedan regeringen börjat dra ned på Statens servicecenter. Eslöv, till exempel, stängde den 29 maj. Trelleborg har stängt. Landskrona har stängt.

Några av de kommunerna har ganska hög arbetslöshet. Arbetslösheten är ju hög i Skåne. Landskrona är en sådan kommun. Stängningarna gör att den personliga service man kan få som arbetslös som behöver stöd av någon har minskat betydligt.

Jag tänkte göra några reflektioner kring statsrådets svar. Jag vill bara förtydliga för dem som lyssnar och tittar i dag och kanske i efterhand att statsrådet säger att regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva fastställer sin struktur, om jag uttrycker det så, alltså var de ska finnas och så vidare. Jag vill bara att alla ska förstå att det är ett politiskt beslut. Det är ju inte något som kommer av en gudomlig kraft, även om vi debatterar med en kristdemokrat. Det är ett högst medvetet politiskt beslut att så ska ske.

Det här har vi också sett inom andra myndigheter. Skatteverket avvecklar just nu en rad kontor. Det sker för att regeringen aktivt har valt att inte säga åt Skatteverket att de ska finnas närvarande på fler ställen i landet. Det ska nog tvärtom uppfattas som en uppmuntran till neddragningar av statlig närvaro runt om i landet. Det gäller till exempel Skatteverket och Statens servicecenter.

Det är viktigt att påpeka att man hade kunnat fatta andra beslut. Men regeringens politik är att myndigheterna tillåts att dra ned på sin verksamhet. I en del fall minskar man också anslagen, och då blir det så här.

I många delar verkar det vara ett drag från regeringens sida, vilket behöver påtalas. Man talar ibland om att statens närvaro ska öka, men jag är lite osäker på vad det är man bygger ut. Försvaret? Då blir det lite fler militärer på sina ställen. Det kan vara ett sätt att öka statlig närvaro. I övrigt har regeringens aktiva politik inneburit att man inte behöver se så mycket statlig närvaro ute i landet, utan man låter myndigheter avveckla sin verksamhet.

Det finns som sagt statliga aktörer som man gärna ger andra uppdrag. Systembolaget är kanske det bästa exemplet. De har ett tydligt uppdrag att finnas närvarande i landets alla 290 kommuner.

Nu säger jag inte att Statens servicecenter ska finnas i landets alla 290 kommuner, men man skulle kunna ge ett annat uppdrag till Statens servicecenter om man tycker att verksamheten är viktig. Det har man valt att inte göra, vilket är ett aktivt politiskt beslut. Det tycker jag behöver upprepas, särskilt då vi snart står inför ett val.

Fru talman! Man kan även i den här debatten få en känsla av att Statens servicecenter som myndighet är nedlagd och att alla servicekontor är borta. Så är det inte. Vi hörde här att det finns 125 kontor runt om i landet. Det är fler än när Stefan Löfven var statsminister, som drog igång det hela.

Det ruskas på huvudet. Jo, det är det visst.

Han drog igång den här reformen, och jag tror att det fanns 119 kontor när han slutade som statsminister. Det finns alltså fler kontor i dag än vad som fanns när Stefan Löfven avgick som statsminister. Vi kan väl lugna ned oss lite grann om var vi befinner oss i frågan.

Vi fokuserar nu på de så kallade FAregionerna, där vi har arbetsmarknadsregioner. Det gör att Statens servicecenter under hösten kommer att öppna fyra nya kontor i Dorotea, Pajala, Övertorneå och Hällefors. Grattis! De här fyra kommunerna kommer att få nya kontor, och det blev väldigt glada miner när detta rapporterades. Det var roligt att kunna ge det beskedet.

Därutöver har regeringen gett ett uppdrag till Statens servicecenter att jobba mer med mobila lösningar för att kunna finnas på fler platser och på tidpunkter när behovet är som störst. På så vis kan man använda resurserna så effektivt och bra som möjligt.

Regeringen har naturligtvis ett ständigt pågående arbete för att se var man kan använda pengarna bättre. Kan vi få loss pengar någonstans, bland annat för att bygga ut rättsväsendet och försvaret, som vi har varit väldigt fokuserade på?

Den statliga närvaron ökar med full kraft i stora delar av landet, inte minst i och med rättsväsendets utbyggnad. Människor ser nu poliser på gator och torg i en helt annan omfattning än vad man tidigare gjorde.

På en av mina kommunresor, som jag gör som civilminister, var jag i Luleå. Där träffade jag polisen. Områdespoliserna är betydligt fler nu i Luleå och kan jobba mycket mer kontaktskapande med medborgarna. Snacka om att den statliga närvaron ökar i delar av landet med en av de viktigaste statliga institutioner vi har, nämligen polisen!

Kriminalvården byggs ut i rask takt. Det skapar också nya arbetstillfällen runt om i Sverige. För att inte tala om försvaret!

Riksrevisionen kom i en rapport med en del kritik för att uppbyggnaden av Statens servicecenter hade gått väldigt snabbt och att vi kanske inte hade använt pengarna på ett så effektivt sätt som vi skulle kunna ha gjort. Vi tog kritiken på allvar. Vi gav också Statens servicecenter friare mandat att avgöra var i Sverige kontoren gör bäst nytta.

Regeringen har dessutom gett ett antal riktlinjer till FA-regionerna. Men besöksantal ska också vara vägledande liksom var kontoren gör som störst nytta. Därmed kan de jobba med mobila lösningar.

Myndigheten har gett mig besked om att de jobbar på för fullt med de flexibla mobila kontorslösningarna och ser framför sig att de kommer att kunna etablera flera sådana framöver. De kommer att kunna göra stor nytta runt om i Sverige. Som jag sa i interpellationssvaret beräknar de att det kommer att finnas ett kontor i samtliga 71 FA-områden.

Jag har därför ganska stor tillförsikt till dessa kontor. De har en väldigt viktig verksamhet. De finns som sagt på 125 platser i dag och kommer förmodligen att finnas på fler platser framöver. Många orter som tidigare saknat ett kontor kommer att få ett, tack vare de mobila lösningarna.

Hur mycket Peder Björk än sitter här och skakar på huvudet är jag full av tillförsikt vad gäller statlig närvaro runt om i landet.

Fru talman! En medarbetare på ett servicekontor i Skaraborg sa till mig att servicekontor sprider demokrati och hjälper till att skapa en förståelse för samhällskontraktet. Man kan bland mycket annat få svar på frågor om varför vi betalar skatt i Sverige och vem som kan få bostadsbidrag.

När Socialdemokraterna satt i regering var ett stort fokus att staten skulle bli mer synlig i vårt avlånga land. Detta har den nuvarande regeringen förstört i en handvändning. Statlig närvaro i hela landet ökar allmänhetens förtroende och ger legitimitet åt myndighetsutövning. Men den här regeringen tog sin hand från statlig närvaro i hela landet, inte bara i form av statliga arbetstillfällen utan även när det gäller tillgängligheten till de medborgarnära myndigheternas service.

För en person som befinner sig i ett digitalt utanförskap och inte kan använda bankid finns inget alternativ till servicekontoren. Men denna möjlighet har regeringen nu kraftigt begränsat för hundratusentals människor runt om i landet.

Statsrådet lät oroväckande nöjd i sina svar här, och jag vill därför tacka min kollega Peder Björk för att han har initierat denna interpellationsdebatt så att vi tydligt kan visa hur staten har dragit sig tillbaka under Tidöregeringen. Jag ser fram emot höstens val när denna negativa politik kan få ett slut.

Fru talman! Jag ska göra några korta reflektioner över det statsrådet sa.

Statsrådet har även tidigare pratat om de mobila lösningarna, men än så länge är en sådan lokal närvaro statens motsvarighet till enhörningen – alla har hört talas om den, men ingen har sett den. Men vi får väl hoppas att de mobila lösningarna kommer.

Statsrådet tog även upp polisstationerna. Men som ledamoten Backeskog redogjorde för har många polisstationer stängt under mandatperioden, och det är ju knappast ett tecken på ökad lokal närvaro.

Anstalter lyftes också upp. Det byggs inte så många anstalter överlag; det tar väldigt lång tid att bygga dem. Jag har räknat på det, och jag tror till exempel att det tog längre tid att bygga en anstalt i Trelleborg än vad det tog att bygga Öresundsbron. Det är därför intressant att statsrådet lyfter fram just det som ett exempel på ökad statlig närvaro.

Jag är ledamot av riksdagens arbetsmarknadsutskott. I vissa sammanhang befinner sig ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna här i kammaren och säger: Nu ska Arbetsförmedlingens lokala närvaro öka, nu vänder vi på Arbetsförmedlingen och nu ska den lokala närvaron öka.

Samtidigt ser vi att den myndighet som ska serva och hjälpa arbetslösa runt om i landet avvecklar sin närvaro. Det går inte ihop. Antingen vet den ena handen inte vad den andra gör, eller också slirar man lite på sanningen om Arbetsförmedlingens lokala närvaro och det skifte man påstår sig vilja göra. Jag vet vad jag tror är det rätta svaret på den frågan.

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för att hon ändå önskar mig en trevlig sommar. Detsamma, får jag verkligen säga.

Däremot kan man undra om Peder Björk har vaknat upp med Tourettes syndrom eller något, för det är väldigt mycket ”SD-regeringen” hit och dit. Han njuter verkligen när han får säga det, för han vet att jag inte gillar det. Det har att göra med att jag tycker att det är falsk marknadsföring och att fara med osanning. Eftersom SD inte sitter i regeringen kan det per definition inte bli en SD-regering.

Det är som om jag skulle hålla på och säga att den förra regeringen var en Vregering. Det sa jag aldrig, för det var ingen Vregering. Visst var man beroende av V för att få igenom sin politik i riksdagen, men det var ingen Vregering för det. Det var en SMP-regering, förutom under de sista månaderna då det var en ren Sregering.

Vi är en KDML-regering som har ett parlamentariskt samarbete med SD. Det är därför svårt för mig att svara på frågor som ställs till en minister i en SD-regering, för det existerar ingen sådan.

Jag kan dock påminna om de ekonomiska förutsättningarna. När man läser Socialdemokraternas skuggbudget kan man få bilden att de återställer hela anslaget till Statens servicecenter, men det gör de ju inte – hoppsansa! De återför en del miljoner, men de pengarna kommer inte att räcka till att återställa alla servicekontor som fanns när kontoren var som flest. Det vill jag påminna Socialdemokraterna om.

Återigen: Det finns alltså fler kontor i dag än när Stefan Löfven avgick som statsminister. Det ges en bild av att servicen är raderad för samtliga människor runt om i landet, trots att vi har fler kontor än när Löfven var statsminister. Då kan man undra hur det såg ut på hans tid.

Sedan målades det upp här att en massa statliga jobb försvinner runt om i landet, men statistiken visar inte det. Den visar inte att den statliga närvaron i landet minskar, utan den hålls faktiskt ganska intakt, med det undantaget att vi ökar den statliga närvaron genom att bygga ut kriminalvården, polisväsendet och försvaret. Det gör att den statliga närvaron ökar.

På många platser i landet där det inte finns statliga jobb får man nu sådana, och betydligt många fler invånare utanför Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att få se poliser som har tid att jobba förebyggande, för att upptäcka exempelvis barn och unga i riskzonen att hamna i grov kriminalitet. Detta har den här regeringen gjort, och det är en väldigt bra prioritering när det gäller statens skattepengar.

Fru talman! Under mandatperioden har en del servicekontor lagts ned, medan en del nya har öppnat och fler kommer att öppna framöver. Nu i höst får Pajala, Övertorneå, Dorotea och Hällefors nya servicekontor, och fler orter kommer också att få det genom de mobila och flexibla lösningar som arbetas fram. Myndigheten gör det här på ett mycket bra sätt. De är väldigt glada över att ha fått uppdraget, vill jag säga.

Vi kommer alltså att kunna erbjuda statlig närvaro genom statliga servicekontor på ännu fler orter – på tider och på platser där det behövs som allra mest och där det tidigare inte funnits. Det handlar också om att utveckla myndighetens arbetssätt, och det har den här regeringen gjort och bidragit till.

Sedan kan vi påminna Peder Björk om att hans parti har förlorat många väljare runt om i landet. I bruksorter där Socialdemokraterna tidigare var det starka partiet har väljare nu flytt från Socialdemokraterna därför att de såg hur han och hans Vregering under den förra mandatperioden drog isär Sverige. Besvikelsen var stor. Många blodröda orter har nu blivit borgerliga; man röstar på Tidöpartierna där. Många Sstyren har blivit Tidöledda styren runt om i landet. Man ville ha något nytt därför att man såg hur den förra regeringen drog isär Sverige.

Man såg våra vallöften om ökad trygghet, sänkta drivmedelspriser och en skogspolitik och en jordbrukspolitik som tar markägarna och jordbrukarna på allvar. Det uppfyller vi nu, och det har gett liv och kraft i många delar av Sverige. Det klarade den Vledda regeringen inte av under den förra mandatperioden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.