Klimatpolitiken är en av vår tids viktigaste frågor. Men vi kommer inte att lyckas genom att ställa miljö mot ekonomi eller genom att göra människor fattigare och företag svagare. Tvärtom måste klimatpolitiken bygga på tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Det är när företag investerar, ny teknik utvecklas och jobb skapas som utsläppen kan minska på riktigt och på ett hållbart sätt.

Sverige visar redan att detta är möjligt. Vi har i dag lägst utsläpp per capita i EU, och det är något att vara stolt över. Vi har lyckats förena höga klimatambitioner med tillväxt och ökat välstånd. Det betyder att Sverige inte bara är ett land som ställer krav; vi är ett land som går före och visar att omställningen fungerar i praktiken.

Just därför har Sverige en särskild roll att spela. När vi går före med fossilfri elproduktion, klimatsmarta industrier och tekniska lösningar samtidigt som vi bibehåller en god tillväxt visar vi vägen för andra länder. Vi visar att klimatomställningen inte behöver innebära minskat välstånd utan tvärtom kan skapa nya jobb och nya möjligheter.

Fru talman! EU är vår viktigaste klimatpolitiska plattform. Det är genom Europa vi kan skala upp de lösningar som fungerar. När Sverige driver på för ambitiösa och effektiva styrmedel, gemensamma spelregler och stärkt konkurrenskraft i EU får våra idéer genomslag på riktigt. Då kan europeiska företag växa, investeringar öka och utsläppen minska i hela vår union.

Det är också så vi stärker Europas position i världen. I en tid när USA och Kina konkurrerar hårt måste EU vara ledande i den gröna omställningen. Sverige ska vara den kraft som visar att klimatansvar och ekonomisk styrka går hand i hand.

Nu debatterar vi Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket. Det är en viktig granskning. Klimatpolitiken måste vila på kunskap, fakta och gedigna analyser. Ska vi fatta rätt beslut krävs tillförlitliga underlag, tydliga uppföljningar och en redovisning som gör det möjligt att utvärdera vilka åtgärder som faktiskt fungerar.

Varje spenderad skattekrona för klimatet ska göra största möjliga nytta. Därför är det avgörande att vi vet vilka reformer som ger mest utsläppsminskning, vilka styrmedel som är mest kostnadseffektiva och hur olika beslut påverkar hushåll, företag och samhällsekonomi. Utan bra underlag riskerar resurser att användas fel, åtgärder att bli ineffektiva och förtroendet för politiken att minska.

Riksrevisionens granskning är viktig och bidrar till att vi kan fortsätta att utveckla arbetet med underlag och uppföljning inom klimatpolitiken. En seriös politik måste tåla att granskas, och som politiker bör vi hela tiden vara beredda att förbättra det som kan göras bättre. Det är trots allt det som är jobbet.

Arbetet med de årliga klimatredovisningarna behöver också fortsätta att utvecklas. Det handlar i grunden om öppenhet och tydlighet. Medborgare, företag och vi här i riksdagen ska kunna följa utvecklingen och förstå varför olika beslut fattas. Samtidigt måste vi vara ärliga med att prognoser och scenarier alltid innehåller osäkerheter. Framtida utsläpp påverkas av sådant som teknikutveckling, energipriser, konjunkturer, internationella beslut och hur människor trots allt väljer att agera. Därför finns det inga exakta facit.

Just därför är det viktigt att vara tydlig med vilka antaganden som görs, vilka osäkerheter som finns och hur resultaten kan förändras om förutsättningarna ändras. Det stärker kvaliteten i besluten, förbättrar uppföljningen och ökar förtroendet för klimatpolitiken.

Fru talman! Det här är kärnan i en moderat klimatpolitik: höga ambitioner men också ordning och reda, resultat före symboler, effektivitet före slöseri. Vi ska använda skattebetalarnas pengar ansvarsfullt och fokusera på de åtgärder som ger verklig effekt.

Det är exakt det vi gör. Utsläppen beräknas i år ligga på ungefär samma nivå som 2022, trots att vi har sänkt drivmedelsskatterna och reduktionsplikten. Det visar att vår politik funkar. Utsläppen minskar och kommer att fortsätta minska tack vare en politik som gått från symbolik till praktik. Det är så vi lyckas långsiktigt. Vi ligger redan först. Nu är det dags att vi drar med oss resten av Europa.

(Applåder)

Fru talman! Som en tidigare talare sa här är det en ganska torr produkt vi debatterar. Jag tänkte fatta mig kort och fokusera på just den produkten, utan några större utsvävningar.

Som mångårig statstjänsteman välkomnar jag Riksrevisionens granskning av statens arbete. Den är en viktig pusselbit i maskineriet. Det är viktigt med granskning av statens arbete med underlag och utvärdering. Det är lätt att instämma i delar av Riksrevisionens problembeskrivning. Granskning är en viktig del i arbetet med att utveckla styrningen och effektiviteten i statens insatser, och det är ett ständigt pågående arbete.

Av granskningen framgår att regeringen i stor utsträckning har sett till att myndigheternas uppgifter i instruktioner och regleringsbrev, särskilda uppdrag och liknande, där syftet är att ta fram underlag inom det klimatpolitiska ramverket, är tydliga. Det är bra.

Samtidigt pekar man på att myndigheternas underlag har en del brister, bland annat när det gäller myndigheternas arbete med att ta fram underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Man bedömer till exempel att det finns en risk för att regeringen underskattar behovet av åtgärder och så vidare.

De slutsatser som ändå kan dras är att granskningen är en viktig del i vårt arbete framåt. Det bedrivs ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket. Syftet är ju faktiskt, precis som tidigare talare har sagt, att förbättra kvaliteten och tydligheten. Det är ett ständigt pågående arbete.

Ett bra exempel på att man har funderat på det här finns i budgeten för 2026, där Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analysera hur transparens, tydlighet och träffsäkerhet i utsläppsscenarierna kan förbättras.

Naturvårdsverket har även fått i uppdrag att genomföra förbättringar när det gäller till exempel att redovisa antaganden och osäkerheter i underlaget. Det är viktigt och något som myndigheten själv ser positivt på. Det finns alltid utrymme för förbättringar. Det här är viktigt för regeringen och för oss här i riksdagen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 april.)