Fru talman! Mikael Dahlqvist har frågat mig om regeringen kommer att garantera att kommunerna får ökade statsbidrag för att klara äldreomsorgen framöver och på vilket sätt jag och regeringen avser att förbättra arbetsvillkoren för personalen inom äldreomsorgen. Mikael Dahlqvist har även frågat mig hur jag och regeringen tänker säkra att samtliga äldre i hela landet får likvärdig och högkvalitativ äldreomsorg i alla landets kommuner.

Nadja Awad har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen.

Fru talman! I Sverige har vi en ordning med kommunal självstyrelse. Äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet. Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten både ett långtgående ansvar för och en stor möjlighet att påverka finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är därför, liksom för övrig offentlig sektor, starkt kopplade till skatteunderlagets utveckling och den ekonomiska tillväxten. För att långsiktigt stärka kommunernas ekonomi och förutsättningar att finansiera äldreomsorgen har därför ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje stor betydelse.

Regeringen har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken. Alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en ny arbetsmiljöstrategi för åren 2026–2030 (dir. 2024:56). Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.

Arbetsmiljön är en viktig del i att stärka äldreomsorgens kompetensförsörjning. Enligt arbetsmiljölagstiftningen är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Av arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall samt systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tecknar kollektivavtal om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor samt samverkar om arbetsmiljön. Kommunerna har ansvar för att vidta åtgärder för att säkerställa personal- och kompetensförsörjningen. Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet stärkas under 2025, jämfört med de två senaste åren, till följd av den framgångsrika kampen mot inflationen. Regeringen genomför även åtgärder för att minska sjukskrivningar och stärka rehabilitering, något som har betydelse för kompetensförsörjningen i äldreomsorgen, där rapporter visar på höga sjuktal.

Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som också har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. Kommunerna får även fortsatt statsbidrag specifikt för äldreomsorgen, dels sektorsbidraget som kommunerna kan använda fritt för att säkerställa en god vård och omsorg om äldre personer och som även kan användas för insatser som förbättrar personalens arbetsmiljö, dels Äldreomsorgslyftet som har förlängts till 2026.

I budgetpropositionen för 2025 lämnas flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg, exempelvis fast omsorgskontakt i särskilt boende, stärkt anhörigstöd samt fortsatt stöd till kunskapsspridning om och kvalitetsregister för personer med demenssjukdom. För regeringen är det angeläget att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka kompetensen hos personalen inom äldreområdet. Regleringen av yrket undersköterska och Äldreomsorgslyftet kan bidra till en tryggare och säkrare äldreomsorg, till att det blir mer attraktivt att arbeta i äldreomsorgen och till att arbetet kan organiseras mer effektivt. För 2025 vidgar regeringen Äldreomsorgslyftet för att stärka kompetensen i det svenska språket inom äldreomsorgen.

Regeringen tillsatte tidigt under mandatperioden flera utredningar för att stärka såväl den medicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården som kunskaper i svenska språket i äldreomsorgen. Betänkandena bereds i sedvanlig ordning i Regeringskansliet. En annan viktig aspekt av äldreomsorgen är ledarskapet, som kan påverka äldreomsorgens organisering och kvalitet, och regeringen bedömer att ledarskapet har en stor betydelse för äldreomsorgens arbetsmiljö. Regeringen bedömer därför också att det är angeläget att chefer tar del av de möjligheter att höja kompetensen som finns inom ramen för Äldreomsorgslyftet.

Utöver detta finns personal- och kompetensförsörjningen, som givetvis inte bara kan lösas med fler händer i vården. Där måste kompletteringar ske med hjälp av välfärdsteknik. Därutöver finns den nya viktiga socialtjänstlagen, som kommer att komplettera och höja kvaliteten.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Fru talmannen får ursäkta min bristande vandel. Den här regeringen verkar nämligen tycka att man ska vakta sin tunga när man inte alls delar deras politik eller ideologier, och vi i Vänsterpartiet delar varken deras politik eller deras ideologier. De innebär nämligen att man prioriterar skattesänkningar för miljonärer och miljardärer före undersköterskan och ensamstående tvåbarnsmamman Sandra Gunnarsson, 39 år, i Malung. Hon jobbar heltid inom äldreomsorgen men tvingas jaga mat på extrapris. Hon hoppar över måltider för att klara månaden och oroar sig för att bli sjuk eller behöva vabba. Då spricker budgeten.

Regeringen prioriterar bidrag för kakelläggning i köket och städhjälp för miljarder och åter miljarder kronor före Roland Bergendal, som nu tyvärr är död. Men enligt sonen Niklas hade han kunnat leva i tio år till ifall han hade fått det sällskap och den vård som ett äldreboende kan ge.

Regeringens ministrar gav sig själva skattesänkningar på flera tusenlappar varje månad i stället för att stötta undersköterskan Anna Brandenberg. Hon har jobbat inom hemtjänsten i 20 år men har förstört sin kropp totalt. Hon jobbar när ingen annan jobbar och har ytterst sällan firat en hel storhelg med sina barn eller haft kafferast på jobbet.

Hur kan regeringen behandla välfärdsarbetare på det här sättet? Hur kan regeringen behandla äldre på det här sättet? De här dåliga prioriteringarna är fullkomligt oacceptabla, fru talman. Politiken måste prioritera annorlunda och ta större ansvar för äldreomsorgen.

Digitalisering och effektivisering, som äldreministern har nämnt här, kommer inte att lyckas skapa den omvälvande förändring som krävs inom äldreomsorgen. Ska digitalisering och effektivisering förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för personalen och ge god omsorg och vård till äldre? Ska de lösningarna leda till att man kan anställa de 130 000 personer som behövs till 2033, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR?

Fru talman! Det kommer de inte att göra. Därför vill jag fråga äldreminister Anna Tenje: Kommer digitalisering och effektivisering att ge Sandra bättre arbetsvillkor? Hade det gett Roland den vård och omsorg han behövde? Kommer det att ge Anna den kafferast som hon aldrig har haft?

Fru talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret.

Statsrådet säger att hon känner sig ensam om att tala om äldreomsorgen i vårt land. Jag ska ge några förklaringar. Jag tycker personligen att regeringen och statsrådet ska få tid på sig att visa handlingskraft. Nu har det gått drygt två år av mandatperioden. Att statsrådet inte blir kallad till socialutskottet i den mån hon önskar kanske beror på att vi inte ser några skarpa reformer från statsrådets sida.

Det är intressant, fru talman, att statsrådet i sitt svar både skriftligt och muntligt hänvisar till de flesta reformer som den socialdemokratiska regeringen var med och tog fram: skyddad yrkestitel – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna, Äldreomsorgslyftet – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna, fast omsorgskontakt – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna.

Fru talman! Det är klart att det råder brist på reformer och brist på handling. Men fortfarande kvarstår den viktigaste frågan här i dag: ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen här och nu. Redan i dag går kommunerna på knäna och har svårt att klara sitt uppdrag. När jag möter kommunföreträdare får jag många gånger berättat för mig att man har oerhört svårt att få pengarna att räcka.

Det andra stora problemet är kompetensbristen. Arbete inom äldreomsorg och omsorg över huvud taget utgör inga högstatusyrken. Det är många som använder det som genomgångsjobb. Många saknar adekvat utbildning. Många är människor med utländsk bakgrund. Jag kan hålla med statsrådet om att språket är en utmaning. Men för att kunna ge skäliga arbetsvillkor, skäliga lönevillkor och så vidare krävs det att kommunen som arbetsgivare har goda ekonomiska förutsättningar.

Jag håller med statsrådet om en sak: Pengar löser inte alla utmaningar vi ser nu och framöver inom äldreomsorgen. Men det behövs en grundplåt för att klara att ge värdiga villkor. Får vi personal som höjer sin kompetens, får bättre villkor och känner att yrkets status ökar kommer det naturligtvis också de boende till gagn. Vi får då automatiskt högre kvalitet.

Min fråga till ministern är om hon själv är nöjd med hur svensk äldreomsorg ser ut i dag i landet. Det kommer fler och fler rapporter om oegentligheter: att man är ensam på natten som personal, att man inte får komma ut tillräckligt mycket i hemtjänsten och annan vanvård. Det var därför vi socialdemokrater föreslog en nationell äldreomsorgslag. Det var framför allt för att vi ville säkra en kvalitet oavsett var man bor i landet. Precis som ministern själv sa är det ett postnummerlotteri. Vilka förutsättningar man får beror på i vilken kommun man hamnar.

Fru talman! När det gäller grundplåten och ekonomin är jag fortsatt intresserad av att statsrådet svarar, för det är grunden för att kunna utveckla äldreomsorgen här och nu.

Fru talman! Låt mig börja med att påpeka att ingen skugga ska falla på vare sig ledamoten Awad eller ledamoten Dahlqvist. Vi står här i kväll för att diskutera just äldreomsorgen. Det är också mycket riktigt så att jag vid två tillfällen har varit i utskottet tack vare att ledamoten Awad bjudit in mig. Ingen skugga ska falla på dessa ledamöter. Jag kan bara konstatera att det initialt i den här diskussionen inte kändes som att vi skulle diskutera äldreomsorg. Nu tycks vi ändå vara på spåret igen, och det är jag väldigt glad över.

Låt oss då diskutera de höga sjukskrivningstalen inom offentlig sektor, som på ena sidan av min portfölj berör mig väldigt mycket, och hur vi ska förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen.

Det är precis som ledamöterna har varit inne på. Socialstyrelsen kom nyligen med en rapport som är en lägesbeskrivning. I den gjordes en beskrivning av hur det ser ut i dagsläget för arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Man konstaterar att det ser likadant ut nu som det gjorde för 20 år sedan. Det kan göra mig väldigt provocerad.

Det gäller alldeles oavsett vilka färger de olika regeringarna har haft däremellan, eller för den delen vilken påverkan de kommunala och regionala styrena har haft på den delen. Det lämnar jag därhän. Jag kan bara konstatera att det är provocerande att vi har låtit saker och ting pågå i 20 år, och att vi ändå har låtit det vara som det är.

Det tycker inte jag att vi kan göra. Just därför var jag väldigt snabb med att bjuda in regionala och kommunala företrädare och också SKR för att diskutera situationen med höga sjukskrivningstal inom offentlig sektor och påpeka vikten av att det nu är dags att vi gör någonting.

Vi har ett rejält batteri i budgeten för 2025 med olika åtgärder för återgång till arbete. Det handlar om arbetsgivarens skyldighet att de facto upprätta en åtgärdsplan när man har någon som riskerar att vara borta längre än 30 dagar.

Givet att våra kommuner och regioner, SKR, är de största arbetsgivarna för många av de kvinnor som i dagsläget är sjukskrivna var detta en minst sagt angelägen fråga att adressera och diskutera med dem.

Där har vi nu kommit igång ordentligt. Nu gäller det att vi tar på oss den politiska ledartröjan och i nämnder och styrelser frågar: Är det så här vi ska ha det med de höga sjukskrivningstalen?

Det gäller att inte bara ha målsättningen att sänka sjukskrivningstalen utan att de facto koppla en ordentlig handlingsplan till de målen så att vi kan flytta fram positionerna.

Fru talman! Jag är oerhört angelägen om att förbättra arbetsmiljön inte minst för de anställda i äldreomsorgen och för många hårt arbetande kvinnor inom offentlig sektor.

Det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för att fler ska kunna orka och vilja arbeta längre. Det är viktigt utifrån ett pensionsperspektiv men också viktigt utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv för äldreomsorgen.

Det är viktigt att fler kan gå från deltid till heltid och kan leva på sin lön. Det är viktigt att fler kan gå från deltid till heltid, så att vi får fler arbetade timmar. Där är ledarskapet otroligt viktigt. Jag nämnde särskilt i mitt inledningsanförande att vi har öppnat för Äldreomsorgslyftet just för att säkra och stärka ledarskapet.

I dagsläget har en enhetschef eller en mellanchef inom äldreomsorgen 48 medarbetare under sig som de ska hjälpa, stötta och utveckla samtidigt som man ska bedriva en verksamhet av god kvalitet. Det säger sig självt att det blir väldigt tufft om man inte ens har fått med sig en fullgod ledarskapsutbildning i bagaget.

Här jobbar vi febrilt för att stärka äldreomsorgen även när det gäller arbetsmiljön. Det handlar inte bara om kvalitativa insatser för att höja kvaliteten.