Herr talman! Anna Vikström har frågat mig om jag bedömer att de åtgärder som Nationella vårdkompetensrådet föreslår i sin plan är relevanta för kompetensförsörjningen i vården och vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra.

Anna Vikström har också frågat mig vilka åtgärder som Nationella vårdkompetensrådet har föreslagit i sin slutrapport till regeringen som jag och regeringen kommer att genomföra.

Anna Vikström har slutligen frågat mig vilka övriga åtgärder jag avser att vidta för att vårdplatserna ska öka i snabbare takt framöver än under de senaste åren avseende somatiska vårdplatser, psykiatriska vårdplatser och intensivvårdsplatser.

Inledningsvis, herr talman, vill jag understryka att personalen är hälso och sjukvårdens viktigaste resurs och den grund som hälso- och sjukvården vilar på. Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen är långsiktigt, och för att klara vårdens behov i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas.

Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Uppdraget redovisades den 31 maj 2024, och Nationella vårdkompetensrådet presenterade då 25 olika förslag till insatser för att förbättra kompetensförsörjningen i Sverige. Förslagen handlar bland annat om att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal. I maj 2024 ändrade regeringen uppdraget och Socialstyrelsen gavs därmed i uppdrag att genom Nationella vårdkompetensrådet inhämta synpunkter, anpassa, förankra och säkerställa att planen bidrar till att stärka vårdkapaciteten. Det ändrade uppdraget slutredovisades den 25 februari i år.

Regeringen anser att Nationella vårdkompetensrådets arbete och förslag till nationell plan med insatser bidrar till en positiv utveckling av kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Majoriteten av förslagen ligger inom ramen för det som i dag beslutas av respektive sjukvårdshuvudman, universitet och högskola, och jag har noterat att flera ändamålsenliga insatser redan pågår för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso och sjukvården. Flera av de förslag som lämnats har hanterats i tidigare utredningar på området, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen har vidare gett en särskild utredare i uppdrag att analysera möjliga förändringar som kan behövas i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården och tandvården för att möta de utmaningar som dessa verksamheter står inför. Det uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2025.

Regeringen genomför även en rad olika satsningar på hälso- och sjukvården för att antalet vårdplatser ska öka. Regeringen avsätter bland annat 7,5 miljarder kronor till regionerna för att stärka tillgängligheten, öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna.

Regeringen avsätter också 250 miljoner kronor 2025 för att inrätta en nationell vårdförmedling som ska ge patienter vård där det finns ledig kapacitet. Vidare har Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 500 miljoner kronor till regionerna för att öka antalet höftleds-, framfalls- och gråstarrsoperationer, där många patienter väntat allt för länge på en operation. Alla dessa insatser syftar till att säkerställa att vård ges på rätt nivå och att landets samlade vårdkapacitet används så effektivt som möjligt.

Med det vill jag tacka Anna Vikström för frågorna och ser fram emot debatten!

Herr talman! Jag tackar interpellanten Anna Vikström för att vi får chansen att debattera dessa viktiga frågor. Vi välkomnar Socialdemokraternas engagemang i de frågorna, men det går inte att bortse från att Socialdemokraterna har styrt Sverige under många år då problemen tillåtits växa.

Svensk sjukvård har i årtionden dragits med strukturella problem som lett till långa vårdköer, vårdplatsbrist och en alltmer pressad personal. Den situation vi ser i dag är alltså inte ny, även om Socialdemokraterna brukar försöka få det att framstå så.

Tidigare regeringar har misslyckats med att ta ett samlat grepp om sjukvården. Men Sverigedemokraterna och regeringen genomför nu en rad viktiga reformer för att stärka kompetensförsörjningen, förbättra vårdens tillgänglighet och öka antalet vårdplatser.

Herr talman! Sjukvårdspersonalen är sjukvårdens ryggrad. Utan tillräckligt med kompetent personal kan vi inte öka vårdkapaciteten eller korta vårdköerna. Därför har regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna bland annat beslutat att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjning som ska bygga på konkreta insatser för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen i sjukvården. Nationella vårdkompetensrådet har presenterat 25 förslag, bland annat om att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling så att vårdpersonalen kan utvecklas i yrket utan att tvingas lämna kliniskt arbete, skapa fler karriärvägar för vårdpersonal för att göra vårdyrket mer attraktivt och se över regelverket för specialistutbildningar och vidareutbildningar för att möta framtidens vårdbehov.

Herr talman! Dessutom har regeringen tillsatt en särskild utredning för att analysera förändringar som kan krävas i regelverk och strukturer för reglerade yrken, specialistkompetenser och vidareutbildningar. Detta arbete pågår och ska redovisas senast den 30 maj 2025.

Vi i Sverigedemokraterna står för denna linje. Vårdpersonalen ska ha bättre villkor, fler karriärmöjligheter och en arbetsmiljö som gör att de vill stanna i yrket. Det är det enda sättet att långsiktigt lösa vårdens problem. Det går inte att diskutera vårdplatsbristen utan att förstå varför den uppstått. Det handlar inte bara om fysiska sängar utan även om brist på personal och bemanning, vilket interpellanten också lyfter fram. Socialdemokraterna hade åtta år på sig att lösa detta, men de misslyckades.

Vi ser nu till att ta ansvar. Därför genomför regeringen och Sverigedemokraterna bland annat följande åtgärder, som statsrådet förtjänstfullt redogjorde för: 7,5 miljarder kronor går till regioner för att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna. 500 miljoner går till fler operationer, särskilt fler framfalls- och gråstarrsoperationer, som många patienter väntat alltför länge på. 250 miljoner går till att inrätta en nationell vårdförmedling. Patienter ska kunna få vård där det finns ledig kapacitet i stället för att fastna i vårdköer i sin region. Dessutom är det värt att nämna att det görs en historisk satsning på 1 miljard för att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Herr talman! Jag tackar åter statsrådet för svaret. Att de regionala vårdkompetensråden har kommit olika långt är bra information att få. Att de jobbar på är betryggande.

Jag skulle vilja nämna ett annat område också. Jag nämnde tidigare att det totalt endast tillkom 70 nya vårdplatser i regionerna under 2023. Med anledning av årsdagen för WHO:s klassning av covid-19 som global pandemi har medier rapporterat väldigt mycket om intensivvården och intensivvårdsplatser från olika delar av Sverige de senaste veckorna. När Socialstyrelsen gjorde en årlig uppföljning bedömdes det att det saknades omkring 50 vårdplatser inom intensivvården och att bristen på iva-platser var väsentligen oförändrad. Antalet platser hade alltså inte ökat.

Det ser ut som att den enda region som har lyckats vända trenden inom intensivvården är Stockholm. Glädjande nog ökar intensivvårdsplatserna med tre platser i Region Stockholm trots nationell vårdkris och inflationskris. Men det finns tyvärr exempel på att intensivvårdsplatser stängs ned permanent på andra orter. Det har vi kunnat läsa i medier på senare tid.

Herr talman! Intensivvårdssjuksköterskor och annan personal gjorde heroiska insatser i regioner som drabbades hårt av covid-19. En del har lämnat sina arbetsplatser och tyvärr även yrket. Det var en exceptionell situation. Naturligtvis vore det viktigt med åtgärder för att försöka få tillbaka intensivvårdssjuksköterskorna i vården.

Det finns förslag till åtgärder i den nationella plan för kompetensförsörjning som vi har pratat om. En del riktar sig till regionerna, men en del riktar sig också till staten.

Vårdplatsbristen visar varför den långsiktiga kompetensförsörjningen är så viktig. Då fungerar det inte med stängningar, varsel och neddragningar i sjukvårdskrisens spår. Detta förekommer tyvärr i flera regioner när vårdplatserna i stället skulle behöva byggas ut. Det pågår tyvärr fortfarande.

Herr talman! Tack, ledamöterna, för kompletterande inlägg!

Låt mig säga till ledamoten Anna Vikström att jag är väldigt glad över att ni i Socialdemokraterna har bytt fot. Under den förra mandatperioden tyckte ni inte att ökad vårdkapacitet behövdes. I dag är vi helt överens. Jag är glad över att det är så och att vi kan ta gemensamma steg framåt.

Jag är också glad över att Socialdemokraterna nu ser behovet av mer nationell styrning – jag tror till och med att ni uttrycker det som kontroll. Jag tycker att det är en god tanke. Min uppfattning är att vi borde ha statlig vård, men även om vi inte har det måste de pengar vi ger från staten få verkan. Det är därför vi har bytt styrform under det här året. Det är nu inte längre en förhoppning att vårdplatserna ska ökas, utan de närmare 6 miljarder kronor som har betalats ut måste leda till det – annars ska de betalas tillbaka. Det är en helt ny variant som inte har funnits tidigare på Socialdepartementets område.

Jag delar helt ledamotens uppfattning att det måste ge resultat och att det måste bli en ökning av antalet vårdplatser. För att det ska lyckas handlar det om förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning.