Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig hur jag och regeringen ser på utfallet av Boverkets regler och om jag överväger att ta några generella initiativ utifrån min ståndpunkt. Leif Nysmed har också frågat mig om jag tänker agera på den kritik som förts fram från en stor andel intressenter mot Boverkets nya byggregler.

Jag vill börja med att säga att det är ett omfattande arbete som Boverket har gjort och som fortfarande pågår. Det påbörjades redan 2019 genom ett uppdrag från den dåvarande regeringen.

I grunden handlar arbetet om att modernisera byggreglerna. Boverkets byggregler får en ny struktur, och rollfördelningen blir tydligare. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Med Boverkets nya byggregler blir det dessutom mindre detaljreglering. Boverkets bedömning är att dess nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd.

För att ge samhällsbyggnadssektorn och byggnadsnämnderna mer tid att förbereda sig inför övergången till de nya byggreglerna har Boverket valt att flytta fram ikraftträdandet till den 1 juli 2025. Boverket kommer före ikraftträdandet även att ta fram vägledning samt genomföra utbildningsinsatser. Därtill kommer det att vara en övergångsperiod på ett år. Under det året får byggherren välja att använda antingen de gamla eller de nya byggreglerna.

För att regeringens ambitioner om ökad effektivitet i planering och byggande ska kunna förverkligas behöver kommunerna ha kompetens och vägledning på detta område. Kommande ändringar i regelverket kring bygglov och Boverkets nya byggregler kan innebära stora förändringar i kommunernas arbetssätt. Det är därför viktigt att kommunerna har rätt kunskap och verktyg för genomförandet. Regeringen har av den anledningen i budgetpropositionen för 2025 aviserat att Boverket ska genomföra en ny kompetenssatsning riktad mot kommunerna. Det kan exempelvis handla om informations- och utbildningsinsatser. För satsningen har regeringen föreslagit att 10 miljoner kronor avsätts per år under perioden 2025-2030.

När det gäller den kritik som förts fram av intressenter har en stor del av den handlat om risken för oförutsägbara prövningar till följd av mindre detaljreglering och funktionskrav som lämnar utrymme för tolkning. Denna oro vill vi bemöta genom den kompetenssatsning riktad mot kommunerna som jag nyss redogjorde för.

Sedan har det framförts kritik som är vidare och omfattar mer än byggreglerna - kritik mot långsamma processer, krångliga regelverk och felställda krav. För att komma till rätta med detta krävs inte bara nya byggregler utan även ny lagstiftning. Regeringen har redan vidtagit ett flertal åtgärder för att regelverket för bygglov ska bli enklare, effektivare och mer ändamålsenligt. Men fler är på gång, och jag ser fram emot att få återkomma och presentera dem närmare.

Fru talman! Jag vill börja med att berömma bostadsministern för morgonens presentation av två utredningar som jag faktiskt tror kommer att styra i rätt riktning. Det var roligt att se. Men nu ska vi prata byggregler.

Det har funnits väldigt få tillfällen att diskutera den här riktigt stora reformen, som kommer att träda i kraft nästa år. Det är en reform som, trots goda intentioner i grunden, enligt många riskerar att leda till sämre bostäder och sämre boendemiljöer.

Över 500 remissvar kom in när Boverket skickade ut sitt första förslag till nya byggregler, och väldigt många av dem var kritiska. Det allmänna omdömet från många verkar vara att man befarar att reglerna som är tänkta att förenkla och spara pengar med bibehållen boendekvalitet inte kommer att leda till vare sig några förenklingar eller några besparingar och i stället leda till sämre boendekvalitet.

Olika remissinstanser flaggar för risken för försämrad boendemiljö med ökade bullernivåer, försämrad inomhusluft, små och mörka rum och helt enkelt sämre byggda bostäder.

Bland de kritiska remissinstanserna finns allt från byggföretag och myndigheter till forskningsinstitut som till exempel Institutet för miljömedicin, kommuner och olika expertorgan. Det är väldigt oroande i en tid då det är extra viktigt att det som vi bygger är långsiktigt hållbart och därmed behöver vara av högsta kvalitet.

Någonting som många remissinstanser också reagerat på är att byggreglerna ska införas relativt snabbt samtidigt som det nu blir byggsektorn som själv ansvarar för att visa att man uppfyllt funktionskraven när man frångått de tidigare kraven.

Just det här är också vad de flesta som kontaktat mig i frågan har lyft fram - den stora oklarheten i hur verifieringen av funktionskraven ska gå till i verkligheten och hur man ska kunna säkra både hållbarhet och kvalitet för att kunna nå målen för en god bebyggd miljö.

Jag vill därför fråga statsrådet om han tror att det nya regelverket kommer att förenkla processen som det är tänkt, om det kommer att leda till kostnadsbesparingar och om han verkligen kan garantera att reformen inte kommer att leda till ett sämre bostadsbyggande och sämre bostäder i stort.

Fru talman! Tack igen, statsrådet, för svaret! Inför denna debatt hittade jag en rubrik i Altinget från den 27 juni 2023: Regeringen följer frågan om nya byggregler noga. Vad är det som statsrådet följt så noga? Det framgår inte riktigt av svaret, tycker jag.

En kompetenssatsning på kommunerna? Ja, det är viktigt. Men det kanske inte riktigt motsvarar all den kritik som har lyfts fram av olika parter. Jag kommer att gå igenom ytterligare några punkter. Eftersom det är så pass omfattande och minuterna tickar på snabbt har jag delat upp det i två delar.

Utifrån de nya reglerna ska, enligt uppgift i tidningen Arkitekten, Boverkets gd ha sagt följande: "Under panelsamtalet på Business arena förklarade han att de nya reglerna innebär att byggbranschen själv ska ha kompetens att bestämma när funktionskraven i en paragraf är uppfyllda. Kravnivån sänks inte, men tolkningen får byggbranschen i fortsättningen göra utan myndighetens vägledande allmänna råd." Vidare: "Det är byggherren som ansvarar för att föreskrifterna följs . . Han sa att det finns en kraftig missuppfattning i branschen att kommunen ska godkänna lösningar, men att det är fel. Det enda kommunen ska göra är att bedöma om byggherren har förmågan att uppfylla samhällets krav."

Utifrån dessa citat undrar jag återigen hur en kompetenssatsning på kommunerna ska lösa bristerna i de nya byggreglerna. Det är ju branschen som ska lösa dem.

För att gå vidare till en av branschföreträdarna, ett av Sveriges största byggbolag, pekar de i sitt remissvar på att "Boverket anger att branschen ska utforma riktlinjer och standarder men det är oklart vad som avses med 'branschen'". Vidare: "Det finns ett flertal olika intresse- och branschorganisationer som driver frågor utifrån sina respektive perspektiv."

Det finns alltså en uppenbar otydlighet i detta. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg: Otydlighet och osäkerhet är ingenting branschen behöver nu!

Byggföretagen lyfter i sin kritik fram att den som är ansvarig för att ta fram regelverk också måste ta ansvar för att det går att verifiera att kravet är uppfyllt på ett objektivt sätt. Det kan man inte avhända sig och säga att branschen ska lösa. Byggföretagen menar vidare att byggbranschen, särskilt i det ekonomiska läge som just nu råder, behöver ha ökad förutsägbarhet och minskad risk för att över huvud taget kunna komma igång med projekt.

Detta går ju helt emot det!

Jag uppfattar en stor frustration och oro inför införandet av Boverkets nya byggregler. Detta visar sig också i flera intresseorganisationers intensiva uppvaktning av oss. Det kan inte ha gått något parti förbi att denna oro finns.

Fru talman! När statsrådet nu följt frågan så noga hade nog många med mig förväntat sig en mer aktiv bostadsminister. Tycker verkligen statsrådet att alla dessa kritiska röster har fel?

Fru talman! Låt mig börja med en fråga eller i alla fall något som nämndes av Leif Nysmed i ett tidigare inlägg: hur bostadsministern definierar rum. Hela poängen är ju att gå ifrån väldigt tydliga detaljkrav. Jag tror att det vore ännu mer olyckligt att gå i andra riktningen så att man från politisk nivå detaljreglerar väldigt mycket. Detta syftar tvärtom till att ta bort flera detaljkrav, ska-krav, som har varit mycket kritiserade för att hämma innovation, nya sätt att bygga och nya sätt att få fullgoda bostäder till ett bättre pris, så att man sänker trösklarna in på bostadsmarknaden, får mer innovation och därmed stärker produktiviteten i byggsektorn. Det påverkar inte bara bostadsbyggandet i Sverige utan även hela den svenska ekonomin att vi har så låg produktivitet i byggsektorn.

Det är självklart viktigt att räta ut frågetecken för att det inte ska vara någon oro, men ingångsvärdet - att få mer av funktionskrav i stället för detaljerade ska-krav - tror jag att vi är rätt överens om.

Att stå i kammaren och närmast raljera om takhöjd är inte heller riktigt ändamålsenligt. Det är ett funktionskrav som fortsatt ska vara uppfyllt. Det är inte fri höjd, utan det är en funktion som man ska klara av. Då handlar det om att det inte behöver vara exakt 240 centimeter, utan det är okej att det kan vara lite lägre. Det blir ett funktionssätt som är mer flexibelt, inte minst vid omvandling. Det var också detta som Katarina Luhr tog upp och som vi presenterade på morgonen i dag, ett uppdrag till Boverket att se över de mycket skarpa krav som många gånger hindrar omvandling. Detta kan man, som jag bedömer det, klara av utan att det leder till en sänkt boendestandard, eftersom det finns mycket tydliga funktionskrav.

Samtidigt ger de nya reglerna enligt Boverkets förslag mer utrymme för byggföretagen att själva ta fram innovativa lösningar. Det är de allmänna råden som ibland kritiseras för att ha blivit styrande för hur alla bostäder byggs. Nu har det kommit in omfattande remissynpunkter på underlaget som jag förutsätter att Boverket behandlar i beredningen av förslaget. Det är också därför man har avsatt mer tid för införandet, så att man hinner göra detta på ett så klokt sätt som möjligt.

När det gäller kompetenssatsningen vill jag säga att det inte är utdraget - det börjar redan 2025 - men vi tror att det är viktigt att ha en uthållighet i detta. Det är något som kommer att förändra mycket. Man behöver vara ihållig i kompetens- och vägledningsarbetet över tid från Boverkets sida, så att det inte bara blir en punktinsats i början men att det sedan saknas medel eller tid. Det är därför vi har en så lång tidsplan för de 10 miljoner kronor som ska gå just till att stärka kompetens och vägledning, men det är inget som skalas upp, så att säga, utan det finns 10 miljoner redan för nästa år.

Jag vill upprepa att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 med en övergångsperiod på ett år. Det är saker som har beaktats till följd av att det har funnits synpunkter hos remissinstanserna om att det ska finnas tid och att det ska bli en så bra övergång till de nya reglerna som möjligt.

Fru talman! Jag vill tacka debattörerna för engagemanget. Vi får säkert återkomma till frågan. Jag ska till civilutskottet snart, och vi kan säkert också tillfälle att fördjupa diskussionerna här i kammaren framöver.

Jag skulle vilja vidga frågan lite grann genom att ta ett exempel från ett besök jag har gjort. Jag vet inte om ledamöterna har varit på Stadsmissionens byggprojekt i Farsta. De bjöd med mig in i den så kallade stora trean. Det är alltså en trerummare där man genom att tänja på regelverket för att få det så flexibelt som möjligt har kunnat göra två väldigt små rum i förrådsutrymmen med fönster. Detta, menade Stadsmissionen på plats, är idealiskt för små barnrum i hushåll som består av en ensamstående kvinna med flera barn som kanske har behövt fly från sin förövare och snabbt behöver få en bostad som ger trygghet. Jag tror inte att de barnen bryr sig så jättemycket om att det egentligen är ett förråd. Det är ett eget rum med en dörr som kan stängas, så att man kan gå undan och göra sina läxor. Det finns ljusinsläpp, fönster.

Detta är ett sätt där jag ser möjlighet till flexibilitet. Man uppnår en funktion men frångår tydliga detaljkrav.

Jag tror inte att någon i kammaren är emot att vi ska kunna bygga fler bostäder som blir tillgängliga för dem som bäst behöver det. Skulle man tolka regelverket väldigt byråkratiskt och fyrkantigt skulle den lägenhet som jag nämnde som exempel bara ha tre rum. Nu har man kunnat använda två förrådsutrymmen med fönster som mindre barnrum, så att en kvinna med barn kan få tak över huvudet för sina barn.

Jag vill inte raljera, men detta är ett exempel där regelverket i dag kanske är för fyrkantigt och man behöver titta på funktionskrav. Jag vill förstås fortsätta diskussionen om hur implementeringen blir så bra som möjligt, men man behöver ibland fokusera på vad som blir nyttan med det.

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.