Fru talman! De återkommande rapporterna om att statliga stödpengar hamnar hos skurkföretag visar att kontrollerna inte är tillräckliga. De här medlen, som både det aktuella företaget och många andra företag fått utbetalda, skulle ju aldrig ha betalats ut om kontrollerna varit tillräckliga.

Kontrollsystemen måste vara tillräckliga hos ansvarig myndighet. Det är ju inte rimligt att myndighetssamverkan, som ministern lyfter upp i sitt svar, ska användas för att åtgärda fel som finns hos en av de egna myndigheterna i samverkan. Ni hör själva hur dumt det låter.

Kan man inte garantera att nystartsjobben eller andra anställningsstöd används som de ska borde man se över själva regelverken eller göra som vi i Socialdemokraterna föreslagit: helt stoppa utbetalningarna tills man fått ordning på kontrollerna av de företag som är aktuella. Företag som gång efter gång missköter sig borde aldrig bli aktuella för nya stödpengar. Vi borde svartlista kriminella företag och utestänga dem från statliga stöd.

Jag undrar om det finns någonting av det som både mina kollegor och jag nu har pratat om som man skulle kunna tänka sig att göra från arbetsmarknadsministerns sida – något ytterligare utöver det som man i dagsläget gör. Ministern talar om stärkta kontroller, men det är uppenbart att de inte är tillräckliga, eftersom det gång efter gång uppdagas att rent kriminella företag faktiskt får ta del av statliga medel.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Nej, det är väl ganska enkelt att konstatera att Arbetsförmedlingens rutiner just i det här fallet har fallerat ganska kraftigt – om det nu har funnits möjligheter. Det är det som man också blir fundersam över. Vilka möjligheter har Arbetsförmedlingen egentligen haft att följa upp företaget i fråga? Eftersom det har varit känt under en ganska lång tid att det har förekommit en del oegentligheter på just det företag som togs upp i den här granskningen kan man fundera över vilka möjligheter Arbetsförmedlingen har haft.

Man kan i alla fall konstatera något, och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men det här rapporterades i Sydsvenskan och i Helsingborgs Dagblad den 15 juni till den 20 juni ungefär. Den 28 juni skrev Sydsvenskan att Arbetsförmedlingen dragit i handbromsen. Det är väl i alla fall något slags ljus i mörkret att det ändå gick ganska fort när det väl hade uppdagats och att man avslutade de här nystartsjobbsutbetalningarna. Men det hade pågått under väldigt lång tid, och jag tycker inte att det ska åligga Sydsvenskan eller Helsingborgs Dagblad eller någon annan liknande institution att uppdaga sådant här.

I just det här fallet var det något som är vanligt förekommande inom arbetslivskriminaliteten. Statsrådet berörde utanförskap i slutet av sitt tal. Det är utomeuropeiska människor som utnyttjas väldigt grovt. Det framkommer också i den här granskningen att det är utomeuropeiska människor som far väldigt illa och som utnyttjas på olika sätt beroende på att de förmodligen inte känner sig som en del av det svenska samhället. De känner sig väldigt utsatta.

Det här är såklart också ett stort problem. Det är kanske något som Arbetsförmedlingen behöver titta särskilt på – när man ser den här typen av trender. Det får vi väl se i framtiden.

Ministern lyfte en rad saker som hade införts från den 1 februari 2025. Jag hoppas verkligen att den typen av åtgärder får effekt, för sådana här fall kan inte få lov att förekomma. Det här är bara ett fall. Jag är övertygad om att detta sker på många fler arbetsplatser runt om i Sverige.

Det som är oerhört upprörande och provocerande i just det här fallet är inte bara att människor har farit väldigt illa hos en oseriös arbetsgivare utan också att staten, vi här och andra människor i det här landet, har stött denna verksamhet genom att skattepengar under väldigt lång tid har gått till de människor som driver det här företaget.

Jag vill också passa på att säga något annat. Det pratas mycket om myndigheter, samverkan och så. Det är såklart jätteviktigt. A-krimcentren är en väldigt bra sak. Men det finns också all möjlighet att arbeta för att stärka fackförbundens roll på den här typen av arbetsplatser så att man tidigt kan slå larm om det är någonting som inte är rätt.

I det här fallet har det varit svårt när arbetsgivare inte samverkat med fackförbund. Men det kanske också kan vara ett skäl för ansvariga myndigheter att dra öronen åt sig när man ser att de här arbetsgivarna vägrar att samarbeta med fackförbund.

I flera av dagens interpellationsdebatter har vi talat väl om den svenska modellen. Arbetsgivares samverkan med fackförbund är ju en grundläggande del i den svenska modellen och i den samförståndsanda som i många delar har växt fram på svensk arbetsmarknad.

Det är min förhoppning att Arbetsförmedlingen i framtiden kommer att bli bättre på att följa upp den här typen av arbete, att vi slipper läsa om den här typen av utnyttjande som subventioneras med skattemedel och att vi i framtiden kan undvika att behöva ta del av den här typen av rapportering. Det är min absoluta förhoppning, och jag ser fram emot att ta del av regeringens arbete. Om vi upplever att det finns mer att göra får vi väl återkomma till kammaren.

Fru talman! Låt mig peka på några ytterligare åtgärder som vidtas.

I regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen för 2025 gav regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit eller planerar att vidta med anledning av de rekommendationer som lämnats till myndigheten i Riksrevisionens granskningsrapport. Det är ett pågående arbete som vi kommer att fortsätta med.

Arbetsförmedlingen ska även redovisa hur myndigheten har hanterat rekommendationerna i Ekonomistyrningsverkets rapport Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssystemen – förslag på åtgärder 2024.

Arbetsförmedlingen ska dessutom bidra till målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska.

Omfattningen av felaktiga utbetalningar av de ersättningar som Arbetsförmedlingen hanterar och den brottslighet som riktas mot dessa ersättningar och mot ersättningssystemet ska minska. Arbetsförmedlingen ska redovisa måluppfyllelsen och vidtagna åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna samt hur man minskar den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen. Man ska också göra en bedömning av de olika åtgärdernas effekter.

Jag vill i det här sammanhanget också peka på något som jag nämnde tidigare, nämligen att den här regeringen har börjat riva sekretesshinder. Det är helt centralt för att detta ska funka i praktiken. Vi kan ge vilka uppdrag vi vill till olika myndigheter, men om de inte kan snacka med varandra blir det väldigt svårt.

Vi har nu en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Den så kallade luffalagen innebär bland annat en skyldighet – inte en möjlighet utan en skyldighet – för vissa myndigheter att utbyta uppgifter som behövs för att utföra myndighetsgemensamma kontroller i arbetet mot arbetslivskriminalitet.

I återrapporteringen från de samverkande myndigheterna, inom det uppdrag de har, framgår att förutsättningarna för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet har förbättrats avsevärt sedan lagen trädde i kraft. I maj överlämnade regeringen propositionen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse till riksdagen. Den syftar till att riva ännu fler sekretesshinder mellan myndigheterna.

Fru talman! Vi verkar vara mycket överens om ambitionerna. Arbetslivskriminalitet är en del av en skuggekonomi som hotar välfärden och finansierar annan kriminalitet, inklusive gängen. Den måste bekämpas, och de samverkande myndigheter som arbetar mot arbetslivskriminalitet har en avgörande roll i det här arbetet.

Jag vill stanna upp lite vid det som flera av ledamöterna, inte minst Sofia Amloh, har tagit upp rörande att vissa grupper och vissa individer är särskilt utsatta. Så är det – de utnyttjas och utsätts för undermåliga arbetsvillkor, osäkra anställningar och bristande arbetsmiljö. Som kom upp här utsätts de även för exploatering och människohandel. Jag vill peka på att människohandel och människoexploatering ska bekämpas inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Det är säkert bra om vi får fler fällande domar, men det är ännu bättre om vi inte har några fall alls.

Med detta vill jag tacka så mycket för den här diskussionen och debatten – det har varit en trevlig stund tillsammans – och önska alla en fortsatt trevlig kväll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.