Fru talman! På riksdagens bord ligger i dag en proposition om lättnader i byggkrav för studentbostäder. Den här frågan har Sverigedemokraterna både drivit och jobbat med under väldigt många år. Det finns ett tillkännagivande från ungefär tio år tillbaka. Det gläder mig att vi nu har kommit till skott i den här frågan med en ny regering stödd av Sverigedemokraterna och vårt Tidöavtal och att vi har ett förslag på bordet med åtgärder på detta område.

Det förslag som ligger på bordet kan förbättra både de ekonomiska förutsättningarna och tillgången till bostäder för våra studenter. Enligt den mätning som CSN gjorde vid sin kartläggning 2021 hade 22 procent av alla studenter haft svårt att få tillgång till bostad. Det här är ingen nyhet, utan så har det varit under väldigt många år. Men vi ser trots allt en förbättring på området. Enligt den mätning som Boverket lämnade 2024 hade 14 av 38 högskolekommuner överskott på studentbostäder. Det är en fördubbling det senaste året. Vi ser alltså ändå positivt på åtgärderna på området.

Den brist på studentbostäder som råder är i alla fall viktig att ta tag i. Det gäller också frågan om de ekonomiska kostnader som det innebär att vara student. Det har visat sig att 36 procent av inkomsterna läggs på boendekostnader. Det är såklart inte speciellt lättande för en student att ha kostnader på den nivån för sin bostad.

Det finns en oro från funktionshindersorganisationerna för hur lättnaderna i byggkraven för studentbostäder kan påverka deras intressen. Jag kan förstå att den oron finns. Jag kan dock från min sida känna mig trygg med att det här inte ska påverka deras situation och deras intressen. Även fortsättningsvis ska man beakta tillgänglighet och användbarhet vid 20 procent av nyproduktionen av studentbostäder, och det är omkring 3 procent som har behov av en sådan bostad. Jag tycker alltså att man har tagit väldigt hög höjd för det intresset i det förslag som ligger på bordet i dag. 47 procent av de befintliga studentbostäderna i beståndet är också tillgänglighetsanpassade, vilket gör att tillgången klart överväger efterfrågan.

Det är viktigt att vi vidtar åtgärder på området för att främja studier och för att främja innovation i det här landet. Sverige är ett land rikt på innovation. Vi är i behov av utbildade och kompetenta studenter, som kan fylla näringslivets behov. Det handlar om hela Sveriges konkurrenskraft.

Därför är det viktigt att ta tag i denna fråga och att vidta fler åtgärder på området för att se till att de studenter som är i behov av en bostad på studieorten också får tillgång till en bostad. Annars blir det lätt så att man väljer en annan väg i livet eller en annan studieort, som inte är ens förstahandsval.

Den modell, om man uttrycker det så, som läggs fram på riksdagens bord innebär att 80 procent av de bostäder som byggs i nyproduktion inte behöver tillgänglighetsanpassas medan 20 procent ska tillgänglighetsanpassas. Detta gäller även vid ombyggnation av befintliga lokaler och bostäder.

Det här möjliggör just det som jag har varit inne på i mitt anförande, att få fram fler bostäder och skapa bättre förutsättningar för alla våra studenter. Effekten av detta blir att fler bostäder kan byggas på samma yta, och det innebär såklart att man kan ha fler studentbostäder i en fastighet eller på en markyta. Det möjliggör också att en studentbostad kan vara färre kvadratmeter, och en konsekvens av det blir i förlängningen billigare hyror.

I förlängningen, fru talman, innebär detta också miljö- och klimateffekter tack vare en ökad resurseffektivitet. Det är ett plus i kanten när det gäller det här lagförslaget.

En ökad flexibilitet i utformningen och möjliggörande av ett industriellt byggande på detta område är oerhört viktigt för att få fram fler bostäder men också för att åstadkomma billigare byggproduktion vid framtagandet av dessa bostäder – och i förlängningen lägre hyror. På så vis kan vi, fru talman, främja de framtida studier som Sverige – detta innovationsrika land – är i behov av och ge näringslivet och samhället den utbildning och kompetens som verkligen behövs för att vi ska kunna konkurrera med omvärlden.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för anförandet! Jag skrev upp några saker som ledamoten nämnde: kortsiktiga lösningar, medveten exkludering, borttagna möjligheter, decennier av borgerlig politik och utförsäljning.

Jag skulle vilja påstå att alla dessa saker är felaktiga. Att bygga nya studentbostäder är ingen kortsiktig lösning. Det tar år av planering och byggande att få nya studentbostäder. Det är högst relevant att detta är en långsiktig del för att man ska kunna få nya studentbostäder.

Handlar det om medveten exkludering? Nej. Om man säger att 20 procent ska vara tillgänglighetsanpassade är det ingen medveten exkludering, menar jag. Det är i dag ungefär 1,5–2 procent som behöver en tillgänglighetsanpassad lägenhet, och då är 20 procent väldigt högt räknat.

I Finland undantar man 95 procent medan vi undantar 80 procent. Jag tycker att vi ändå har varit väldigt gentila och tagit höjd för att ingen ska exkluderas.

Tar man bort möjligheter? Nej, det tycker jag inte att man gör. Det finns möjligheter för alla typer av människor att studera, och vi ska uppmuntra människor att studera.

Ledamoten talar om decennier av borgerlig politik. Men såvitt jag vet har Socialdemokraterna och vänstersidan styrt under i minst 50 av de senaste 70 åren. Då är väl utförsäljningen något som vänstersidan har gjort.

Birger Lahti sa att han ville ha billigare studentbostäder, men han sa inte hur han ville bygga dem, annat än att han ville skyffla in mer pengar i investeringsstöd. Problemet för Birger Lahti är att han säger nej till det förslag som ligger här. Där finns en definition på studentbostäder som skulle möjliggöra ett riktat stöd, men det säger Birger Lahti nej till eftersom han säger nej till hela propositionen.

Fru talman! Man kan konstatera att Vänsterpartiet inte hade något förslag på hur man ska minska kostnaderna för studentbostäder. Det förslag som finns är att man ska skyffla in mer pengar från någon annan i stället för att minska kostnaderna för studentbostäder.

Vi har ett förslag som faktiskt gör att man använder kvadratmetrarna på annat sätt och gör det billigare för den enskilde studenten. Jag tycker att det är ett bra förslag. Man tar hänsyn till hur många som skulle behöva tillgänglighetsanpassade lägenheter, och man tar väldigt hög höjd för det när man säger 20 procent.

Kristdemokraterna som parti har som ambition att minska kostnaderna för att bygga nya bostäder. Det gäller även studentbostäder. Men för oss betyder detta inte att någon annan ska betala, utan kostnaderna för att bygga bostäder måste bli lägre. För den som hyr en studentbostad måste det också bli billigare.

Jag kan inte se att Vänsterpartiet i sitt anförande eller i sin reservationstext på något sätt har visat hur man vill minska kostnaden, annat än att man vill ha ett investeringsstöd. Problemet är bara att Vänsterpartiet tar bort den möjligheten genom att inte gå med på att ha en definition av studentbostäder, vilket finns i propositionen.

Att detta finns med i propositionen är jag väldigt glad för, för det möjliggör att man riktar stöd till just studentbostäder. I dag kan man inte det, utan då blir det till alla hyreslägenheter.

Kan Birger Lahti på något sätt tala om hur han vill få ned kostnaderna för studentbostäder utan att använda andras pengar?

Fru talman! Jag har en fundering som gäller de uttalanden som Birger Lahti kommer med i sitt anförande och det som går att läsa i Vänsterpartiets reservation. Där står det att ekonomin är en försumbar effekt av förslaget. Jag ifrågasätter verkligen den skrivningen i er reservation. Jag har åtminstone fått intrycket av att Vänsterpartiet menar att man jobbar för människors möjligheter att utbilda sig. Och där är ju inte ekonomin en försumbar parameter, utan tvärtom är ekonomin helt avgörande för att man ska kunna välja att studera.

Om antalet kvadratmeter i studentbostaden minskas genom att man gör toaletten mindre blir det såklart lägre hyra. Färre kvadratmeter ger lägre hyra. Det är en naturlig effekt av det hela.

Det är klart att vi får effekt av förslaget. Jag begriper faktiskt inte resonemanget kring detta.

Ledamoten menar att även om byggkostnaderna blir lägre ger det inte någon nytta i form av lägre hyra. Då frågar jag mig: Hur kan då subventionerande av byggande, som ledamoten föreslår, ge en lägre hyra? Ledamoten menar jag att lägre byggkostnader inte ger lägre hyra.

Fru talman! Byggkostnader är oväsentliga, får vi höra från Birger Lahti. Jag begriper fortfarande inte det resonemanget. Det innebär att vi inte behöver jobba på att sänka materialkostnader eller arbetskostnader när bostäder byggs. Vi behöver alltså inte jobba för att öka konkurrensen och möjliggöra för fler mindre byggbolag att vara med i upphandlingarna. Vi behöver inte jobba på alla områdena eftersom produktionskostnaden inte påverkar hyran i slutändan.

Det här är ett helt orimligt resonemang, men det är ett tydligt resonemang från Vänsterpartiet att allt kopplat till kostnader för bostadsproduktion är helt ointressant. Det enda som är intressant är ett stort, kostsamt investeringsstöd, som vi alla vet inte har gett den effekt man efterfrågar. Effekten har blivit stora kostnader för staten och minskade möjligheter att göra insatser på andra viktiga områden.

Vi skapar alltså inte förutsättningar för att fler ska få en lägre hyra eller tillgång till de bostäder som byggs. Det viktigaste från Sverigedemokraternas sida är att få tillgång till de bostäder som faktiskt byggs genom att hålla nere byggkostnaderna. Det är en oerhört viktig del för att göra det möjligt för fler att efterfråga det som byggs.