har frågat mig om jag och regeringen är beredda att vidta kraftiga och omedelbara åtgärder mot betygsfiffel genom att ge Skolinspektionen i uppdrag att specialgranska de skolor som avviker kraftigast i sin betygsättning gentemot de nationella proven. Åsa Westlund anger att konsekvenserna för skolor som sätter för höga betyg borde vara indragna tillstånd eller tvångsförvaltning och att detta ska gälla även om skolan i övrigt fungerar väl eftersom betygsättningen är en central myndighetsutövning.

Skolinspektionen har ett pågående uppdrag att inom ramen för sin tillsyn och kvalitetsgranskning arbeta för en mer likvärdig bedömning och betygsättning, bland annat med utgångspunkt i skillnader i betygsstatistik mellan olika ämnen och kurser i relation till nationell statistik och stora avvikelser mellan resultat på nationella prov och betyg. Skolinspektionen ska slutredovisa sina insatser inom uppdraget senast den 15 april 2024.

Det finns många rapporter som visar att elevers kunskapsnivåer inte alltid motsvarar de betyg som har satts och att betygsättningen varierar mellan och ibland även inom skolor och utbildningsanordnare. Betygsättningen är alltså inte alltid likvärdig, vilket regeringen ser mycket allvarligt på. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02). Utredaren ska lämna förslag på en systemförändring som innebär att resultat på nationella prov, examensprov eller liknande ska kunna användas för att öka likvärdigheten i betyg eller meritvärden. För att åtgärda betygsinflationen på systemnivå måste det finnas en starkare koppling mellan betyg och nationella prov. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag i februari 2025, och regeringen kommer att följa frågan noga.

Därutöver har Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) fått ett tillläggsdirektiv där utredaren bland annat ska utreda och föreslå hur krav på statlig tvångsförvaltning inklusive krav på byte av ledning av en fristående skola kan införas. Även den utredningen ska presentera sitt betänkande i februari 2025, och regeringen kommer noga att följa också denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan som Åsa Westlund lyfter är komplicerad, och Skolinspektionen kan bara agera utifrån gällande lagar och andra författningar. Regeringen tar problematiken med betygsinflation på största allvar och har vidtagit åtgärder genom att tillsätta nyss nämnda statliga utredningar.

Herr talman! Åsa Westlund från Socialdemokraterna har rest en otroligt viktig fråga i dag till statsrådet Edholm om betygsinflationen i svensk skola.

Vi har sett, och vi ser, att glädjebetyg eller fuskbetyg är otroligt vanligt förekommande. Jag har själv suttit i möte med rektorn för Handelshögskolan i Stockholm, Lars Strannegård, och sagt att jag välkomnar deras åtgärd - de behöver tydligen ta till en sådan metod som att ha en lägstanivå på högskoleprovet på 1,25 för att kunna välkomna sina studenter in på Handelshögskolan. Jag välkomnar det beskedet från honom, men samtidigt måste jag säga att det är en skam för svenskt skolsystem att det ska behöva vara så att vi har ett betygssystem som faktiskt inte är rättssäkert.

Jag vill här i kammaren lyfta ett annat perspektiv. Jag vill bredda debatten till att inte bara omfatta det som är i toppen - de som får glädjebetyg uppåt från kanske B till A. Jag vill prata om hur det ser ut i de nedre regionerna - de elever som har det svårast i skolan, som kämpar och fajtas med sig själva över om de ska få ett F eller möjligtvis klara ett E. Betyget F betyder som bekant att man är underkänd. Betyget E betyder att man är godkänd.

Jag har träffat lärare som med stor vånda har tvingats välja om de ska ge det rättmätiga betyget F till en elev och veta att den eleven kanske kommer att hamna i utanförskap eller psykisk ohälsa. Kanske väntar gängen på andra sidan och säger: Välkommen till oss, kom till oss; samhället säger att du inte är godkänd, att du är underkänd, men hos oss är du godkänd. Läraren har att välja på att ge betyget F eller kanske följa sitt samvete på något vis och se till elevens bästa och i stället ge det som i det här sammanhanget är glädjebetyget E.

Betygsproblematiken är alltså dubbel. Det handlar både om de elever som har det ganska väl förspänt men som ändå får glädjebetyg uppåt - kanske ett A i stället för ett B - och om de elever som kanske får ett E i stället för ett F för att betygssystemet inte heller i den änden fungerar.

Därför vill jag fråga statsrådet Edholm om regeringen också kommer att titta på betygen i de nedre regionerna - betyg E för godkänt och betyg F för underkänt - och på hur vi kan reformera detta så att lärarna kan få en mer rimlig situation i sitt betygsbedömande och så att samhället inte slår ut elever och lämnar dem med psykisk ohälsa och kanske rentav kastar dem åt gängen. Jag vill därmed bredda debatten till att omfatta även den frågan.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaren.

Detta är ett problem som ökar i takt med att konkurrensen på skolmarknaden ökar. Man kan väl konstatera att ett målrelaterat betygssystem i kombination med en konkurrensskola - där skolor ska konkurrera med varandra - är dömt att misslyckas. Det är som att varje skola har en sedelpress i källaren. Man kan öka attraktiviteten på ett sätt som inte kostar något genom att höja betygen på ett felaktigt sätt.

Detta är något som vi har uppmärksammat under lång tid. När det gäller betygen satt den förra socialdemokratiska regeringen inte på händerna, som Lotta Edholm antyder, utan vi skärpte reglerna så att skolorna ska ta större hänsyn till nationella prov. Vi ser dock att det inte har någon effekt eftersom incitamenten för skolorna att tjäna pengar är så otroligt starka att de fifflar med betygen. Statsrådet har själv konstaterat att fristående skolor är de värsta när det gäller detta. Det är de som avviker mest och som fifflar mest, men alla skolor påverkas i det här systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är det lite intressant att titta närmare på de utredningar som Lotta Edholm hänvisar till. När det gäller den första, om vinst i skolan, nämns inte betygen över huvud taget. Däremot är hela utredningen ett försvar för att ha kvar vinstjakten i skolan. Man motiverar det inte ens, utan man beskriver hur stora problem som skapas och vad man kan göra för att komma till rätta med en del av avarterna. Man vågar inte ifrågasätta själva incitamentsstrukturen som faktiskt leder till fusk.

Ännu tydligare blir det i utredningsdirektivet som regeringen har gett till betygsutredningen. Där står det så här: "Att en skola har goda resultat i form av höga betyg lockar elever och vårdnadshavare. I ett system där skolor konkurrerar om elever och när god genomströmning är viktigt även av ekonomiska skäl kan incitament för betygsinflation skapas." Jo, verkligen, är min kommentar till detta. Jag fortsätter att citera: "Det behövs därför åtgärder som motverkar incitament att sätta högre betyg än vad som motiveras av elevers kunskapsnivå." För att komma till rätta med detta måste det alltså skapas lite motargument. Ett annat sätt att hantera det är dock att ta bort incitamenten och att göra något åt dem i grunden, men det får utredningen inte heller göra.

Under de åtta år som Socialdemokraterna hade regeringsmakten lade vi fram otaliga förslag för kammaren som bland andra statsrådets parti röstade nej till och som fälldes av kammaren, och under januarisamarbetet fick vi inte heller göra något åt marknadsskolan. Det behöver göras, för med den marknadsskola vi har kommer vi att få se fortsatt betygsfiffel därför att drivkraften att tjäna pengar leder till det.

Allt som regeringen gör för att komma till rätta med det här är något som lärare, elever och skattebetalare kommer att få betala priset för i form av ökade kontroller, annan inriktning på undervisningen och mer byråkrati för lärarna, bara för att regeringen vill bevara de grundläggande incitamenten, det vill säga möjligheten för skolägarna att gå med vinst.

Det går att göra betydligt mer åt betygsfifflet.

(Applåder)

Herr talman! Den sittande utredningen har fått ett uppdrag, som är ganska öppet, att göra om det svenska betygssystemet i grunden så att det bättre speglar elevernas kunskaper. Detta kan till exempel ske genom ett starkare samband mellan resultaten på nationella prov och möjligheten att sätta ett högre betyg. Utredaren har ett stort och brett mandat att föreslå de förändringar som krävs, och jag ser fram emot utredningen.

Vad jag menar när jag säger att Socialdemokraterna inte gjorde något under åtta år är att de inte lyckades göra något som åstadkom någon som helst skillnad i detta avseende. Betygsinflation finns på väldigt många skolor. Jag tror att man gör det lite för enkelt för sig om man tror att det bara förekommer på vinstdrivande skolor, för det förekommer i kommunala skolor, i stiftelsedrivna skolor, i föreningsdrivna skolor och, inte minst, i vinstdrivande skolor.

Jag tror att vi måste få på plats ett helt nytt betygssystem som speglar kunskaperna, men det måste först utredas i form av en statlig utredning. Det går inte att göra det på ett snabbare sätt än vad som nu sker.

När det gäller betyget F är jag orolig om vi säger att oavsett hur lite kunskaper man har är alla kunskaper i skolan godkända. Det ska alltså inte spela någon roll vilka kunskaper man får med sig från grundskolan, utan allting är godkänt. Man ska kunna gå på elprogrammet, till exempel, utan att kunna läsa, utan att kunna skriva, utan att kunna engelska och utan att kunna matte. Jag tycker att detta är en helt orimlig tanke.

Det finns många nationella program, och jag skulle säga att de allra flesta kräver att man kan läsa när man går där. Vi måste se till att de barn och ungdomar som har dåliga kunskaper får den hjälp och det stöd de behöver redan i grundskolan. Sanningen är att när åtgärder sätts in i högstadiet är det ofta redan för sent. Vi måste göra det mycket tidigare, för tidiga insatser är viktiga.

Sanningen är också att risken för att en elev ska få ett F i betyg ger den eleven rätt till hjälp och stöd. Sedan kan man säga att allt detta inte fungerar tillräckligt bra. Det är jag den första att erkänna, men att säga att alla kunskaper alltid är godkända när de faktiskt inte är det tror jag skulle skapa ett stort problem för eleverna, om de kommer in på gymnasieutbildningar som de saknar kunskaper för att klara av.

Herr talman! Jag har försökt säga under denna debatt att betygsinflationen är ett stort problem och att vi nu har tillsatt en utredning för att få till stånd ett helt nytt betygssystem. Detta hade Socialdemokraterna kunnat göra under något av de åtta år man styrde senast. I stället har man försökt plåstra på ett system som faktiskt inte fungerar.

Nu ser vi till att det blir ett nytt betygssystem. Jag ser verkligen fram emot att ha en diskussion med Socialdemokraterna när förslaget kommer om huruvida det är något som vi i många partier så småningom kan ställa oss bakom, för jag tror att det är viktigt att få en bred enighet om ett nytt betygssystem.

Skolinspektionen har redan ett uppdrag i dag. Det var den förra regeringen som gav det, och det kommer snart att slutredovisas. Detta ser jag också fram emot.

Sedan tror jag att själva denna diskussion är bra. Fler och fler ser att det finns ett stort problem. Det gör inte bara regeringen, som nu faktiskt agerar och har tillsatt en betygsutredning. Som sagt blir det spännande att se vad den kommer fram till, och det blir spännande att se om vi kan nå enighet om hur vi ska agera i denna stora och viktiga fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.