Niklas Sigvardsson (S) svarade Fredrik Malm i en replik om Studiestöd i debatten ”Protokoll 2023/24:49 Torsdagen den 14 december” den 14 dec 2023.
Fredrik MalmL· i en replikVi har ett samhälle i dag som är polariserat på ett sätt som är mycket bekymmersamt. Det blir också alltmer tudelat. Vi har en stor grupp människor som står utanför arbetsmarknaden eller som inte har klarat skolan. Det…Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 15 i statsbudgeten. Det handlar om studiestöd, i huvudsak för högre utbildning.
För oss i Liberalerna och regeringsunderlaget handlar utbildning om att varje individ ska få makt över sitt liv och att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Arbetsmarknaden är i ständig förändring, inte bara här i Sverige utan även i resten av världen. Det gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs givetvis också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera sina studier. Det är ambitionen, inte pengar, som ska avgöra om man vill och kan studera vidare.
Studiemedel är grundläggande för en jämlik högskola som ger alla, oavsett bakgrund, möjligheten att studera vidare. Det är därför vi är stolta över det system vi har i Sverige. Det ger en grundtrygghet till den som har talang, inte bara till den som har pengar.
Fru talman! Studiestödet är en av de saker som möjliggör klassresor i vårt land. Både tjejen från Rinkeby och grabben från Djursholm kan plugga vidare på universitetet. Det ska vara din ansträngning, dina ambitioner och dina målsättningar som sätter gränserna, inte din bakgrund. Det är detta som är frihet på riktigt.
Av den anledningen, fru talman, är det väldigt bra att regeringen nu räknar upp både studiemedlet och fribeloppet. Efter årsskiftet kommer vi att se en höjning av studiemedlet med omkring 1 100 kronor. Och man kommer att få tjäna 110 000 kronor per halvår innan man slår i taket för fribeloppet.
Omställningsstudiestödet är också en väldigt viktig reform. Det är mycket bra att regeringen nu växlar upp detta till 2,8 miljarder kronor i år, och det kommer sedan att öka avsevärt nästkommande år. Detta kommer att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det kommer att innebära att fler kommer att kunna byta spår, byta arbete och byta karriär mitt i livet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
Självklart ska de som får omställningsstudiestöd ha rätt att få det skyndsamt. Därför tillförde regeringen extra medel till CSN både i höständringsbudgeten för detta år och i budgeten för nästa år. Totalt tror jag att det är 60 miljoner kronor, fru talman. Det är för administrationen av detta stöd.
Vi ser redan nu att det har fått effekt. CSN:s beslutstakt har ökat markant, vilket är väldigt viktigt. Detta tillsammans med kommande justeringar, som görs i samråd med parterna, kommer att göra omställningsstudiestödet till en av de viktigaste frihetsreformerna på svensk arbetsmarknad i modern tid, skulle jag säga.
Sverige ska vara en framstående kunskapsnation där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling. Det bidrar till konkurrenskraft. Våra förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad, där bildning, utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter, är också rätt bra i Sverige. Vi har en relativt välutbildad befolkning. Vi har en högteknologisk industri. Vi har ett högre utbildningsväsen som är både utbyggt och lättillgängligt, och vi är historiskt väldigt duktiga på innovation i Sverige.
Fru talman! Detta är resultatet av vår långa tradition av att satsa på både utbildning och bildning. Men vi står inför stora utmaningar när det kommer till kompetensförsörjningen, inte minst när det gäller den gröna omställningen, förstås. Det är bra att det med regeringens politik blir enklare att utbilda sig och att vi på detta sätt också kan fylla de hål som finns i dag.
Att fler kan byta bana mitt i livet är såklart inte bara positivt för ekonomin. Det är också väldigt viktigt för alla de människor som det berör. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden innebär också en ökad frihet för individen.
För att vi ska ha råd med vår välfärd krävs det en arbetslinje, där människor arbetar och betalar skatt. Och för att arbetslinjen ska fungera krävs det en utbildningslinje. Det är nämligen de som inte har klarat skolan som ofta hamnar i ett utanförskap.
Att vi satsar på högre utbildning är ett fundament i den nya utbildningslinje som regeringen har lagt fast. Att gränsen för fribeloppet nu räknas upp av regeringen är som sagt mycket bra. Det kommer att göra att fler får möjlighet att, om de vill, jobba samtidigt som de pluggar. Det ger studenter en möjlighet att dryga ut sin kassa. Det är positivt både för studenters valfrihet och för ekonomin.
Fru talman! Man måste se budgeten som en helhet. Utöver de stora satsningar och de förändringar som vi gör på detta utgiftsområde satsar vi väldigt stort på utbildning generellt. Vi gör inte minst en stor ingenjörssatsning, som kommer att innebära fler utbildningsplatser, fler platser på basårsutbildningar. Vi gör en rad reformer för grundskolan och gymnasieskolan. Detta är nödvändigt för att vända den mycket negativa utveckling som vi har sett i Sverige med sjunkande kunskapsresultat, inte minst i den senaste Pisaundersökningen.
Om inte grundskolan och gymnasieskolan fungerar bättre kommer färre ungdomar att klara studier på universitet och högskolor. På det sättet hör hela utbildningsväsendet ihop - från pedagogisk lek i förskolan till forskning på universitet, i näringslivet eller var man nu befinner sig som forskare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
Det handlar om kvalitet. Det handlar om progression. Det handlar om bildning, och inte minst handlar det om varje individs möjlighet att växa.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Fredrik Malm! Det spretade en hel del, så det är svårt att veta vilken del man ska attackera först. Men denna debatt har väl egentligen två områden som behöver debatteras och som Liberalerna och ordföranden i utskottet behöver stå till svars för.
Det ena handlar om att ledamoten i sitt anförande pratade om hur vi ska möjliggöra klassresor och att det är ambition och inte din bakgrund som ska styra din framtid. Att möjliggöra klassresor innebär för mig att vi ska bidra till ökad social rättvisa och att vi ska utjämna skillnader i samhället. Det är exakt det som ni väljer att ta bort i målet för studiestödssystemet.
Det är nog inte många av er som kommer att lyfta fram detta i dag, men det är de facto så att ni tar bort en väsentlig del av målformuleringen gällande studiestödssystemet - detta med att det ska utjämna skillnader mellan olika grupper och att det ska bidra till social rättvisa.
Det är då lite konstigt att stå i talarstolen och prata om att vi ska möjliggöra klassresor och att det är ambition som ska styra. Man tar ju bort målformuleringar som innebär att myndigheter som arbetar med detta ska jobba utifrån att minska sådana skillnader.
Jag tänker att Fredrik Malm behöver svara på detta i sin replik: Vad är det som gör att det är farligt att ha kvar målformuleringen? Varför är viljan så stor att ta bort meningen om att det ska utjämna skillnader mellan grupper?
(Applåder)
Fru talman! Vi har ett samhälle i dag som är polariserat på ett sätt som är mycket bekymmersamt. Det blir också alltmer tudelat. Vi har en stor grupp människor som står utanför arbetsmarknaden eller som inte har klarat skolan. Det bästa sättet att utjämna klasskillnader är att människor får en god utbildning och att människor får ett arbete.
Den stora klassklyftan i Sverige i dag finns mellan dem som har jobb och lön och dem som inte har ett jobb att gå till. Därför måste man egentligen på alla politikområden sträva efter att stärka möjligheten för människor att få jobb, stärka kvaliteten i utbildning och även hantera andra situationer som skapar stora klyftor i vårt land. Det handlar inte minst om att vi har bostadsområden med väldigt hög kriminalitet och stor social utsatthet - vi har andra bostadsområden som är väldigt trygga och där människor har ett väldigt gott liv.
Alla dessa saker är väldigt viktiga att hantera. Vi hade åtta år av socialdemokratiskt styre, och vi såg hur dessa skillnader bara växte och växte. Kriminaliteten, brottsligheten, bredde ut sig. Skolresultaten sjönk. Fler människor har inte ett jobb att gå till i dag. Företagsklimatet har försämrats och så vidare.
Sedan gäller det frågan om det specifika målet, fru talman. Studiestödet ska vara rekryterande för alla oavsett bakgrund. Det är mycket tydligt i målet. Det gäller unga, äldre, arbetslösa, om du är anställd, om du inte är anställd och så vidare och oavsett vilket kön du har. Detta ryms i målet, så jag ser inte riktigt problematiken. Därtill får studenterna 1 100 kronor mer i månaden efter årsskiftet. Det är jättebra för dem som har lite pengar. Jag ser alltså inte riktigt den problematik som Niklas Sigvardsson ger uttryck för här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
(Applåder)
Fru talman! Det var ju skönt att ledamoten ändå kom in på svaret efter en ganska lång utläggning som kanske inte hade med frågan att göra.
Det intressanta är att det ändå inte spelar så stor roll eftersom målet ändå ska verka rekryterande. Det är konstigt då att vi i 20 års tid har varit överens om målet och att det har varit viktigt att ha målet att det ska verka utjämnande och bidra till social rättvisa.
Det blir nästan ännu intressantare, för i både betänkandet och i budgetpropositionen hamnar det fantastiska, nya omställningsstudiestödet som ledamoten pratar om i sitt anförande i resultatredovisningen under det utjämnande målet. Det nya stödet som många av oss här i kammaren pratar om som ett fantastiskt, nytt stöd som är unikt för världen hamnar i resultatredovisningen som att det utjämnar och bidrar till social rättvisa.
Jag tycker att det är ganska slående. Det spelar inte så stor roll att ta bort ett mål, säger regeringen, och det säger även Fredrik Malm i talarstolen. Men det gör ju faktiskt det. Det har det gjort de senaste 20 åren, för ord och mål spelar roll.
Därför kommer det att vara fortsatt viktigt att vi ger myndigheter, de vi vill ska verkställa beslut som tas här i kammaren, den vägledning som vi vill att de ska ha. Därför kommer vi socialdemokrater att fortsätta att stå upp för att det ska verka utjämnande och bidra till social rättvisa. Detta vill vi att både studiemedelssystemet, utbildningssystemet och samhället överlag ska ha som övergripande mål.
Att sedan högern och Liberalerna inte verkar tycka det i akt och mening får regeringen svara för. Men hur ser ni på att ert fantastiska nya stöd som ni gärna slåss för hamnar under det utjämnande målet i resultatredovisningen?
(Applåder)
Fru talman! Jag vet inte om svenska folket nu går och hackar tänder av oro över på vilken sida och under vilken underrubrik en viss specificering i en resultatredovisning finns.
Däremot, fru talman, kan man konstatera att måluppfyllelsen är god på det här området. Det har varit så över tid. Det är konstant så, och det är för att vi har ett väldigt generöst studiestödssystem i Sverige. Vi ska vara stolta över det, och vi ska fortsätta att utveckla det. Det är precis det regeringen nu också gör när man ökar studiestödet nästa år med 1 100 kronor, varav ungefär en tredjedel på bidragsdelen och två tredjedelar på lånedelen.
Jag ser inte riktigt de farhågor som Socialdemokraterna ger uttryck för, utan det mål vi har och kommer att ha framöver innebär att studiestödssystemet ska verka rekryterande för alla, oavsett bakgrund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
(Applåder)
Fru talman! Det var härligt att höra Fredrik Malm prata om innovation, omställning etcetera kopplat till studiestöden. Jag är lite osäker på de precisa orden, men det var i den riktningen i alla fall. Det är bra! Centerpartiet har ju varit extremt drivande i att få till ett omställningsstudiestöd som ger människor möjlighet att ställa om, utveckla sig, utbilda sig och få nya jobbmöjligheter och bidra till svensk tillväxt. Det är gott!
Problemet är bara att regeringen har gett för lite pengar till det, och det har CSN varit väldigt tydliga med. Jag skulle därför gärna vilja höra lite hur Fredrik Malm ser på att regeringen inte riktigt följer upp på de fina orden.
Jag är även intresserad av en annan bra sak som Fredrik Malm sa - det kan ledamoten ta med sig - och det är att det blir bättre förutsättningar gällande fribeloppet. Under pandemin avskaffades fribeloppet helt. Det tyckte Centerpartiet var en bra idé, fru talman, och Centerpartiet vill gärna att det fortsätter så. Det var ju inte så att världen gick under när fribeloppet slopades under pandemin. Det gick faktiskt rätt så bra. Varför ska vi hindra studenter från att jobba medan de studerar när de på så sätt kan få arbetslivserfarenhet, inkomst och bättre förutsättningar för att faktiskt komma in på arbetsmarknaden?
Dessa två frågor skulle jag jättegärna vilja höra lite mer om: Är Fredrik Malm intresserad av att öka pengarna till omställningsstudiestödet? Skulle Fredrik Malm vara intresserad av att även slopa inkomstprövningen?
Fru talman! Det är mycket riktigt så att Centerpartiet, Liberalerna och även andra partier har verkat för att en sådan här modell ska komma till stånd. Men framför allt är det fack och arbetsgivare som har förhandlat fram detta. Både Niels Paarup-Petersen och jag träffar många arbetstagarorganisationer och företrädare även på arbetsgivarsidan som vittnar om att det här är väldigt viktigt.
Det här omställningsstudiestödet trädde i kraft den 1 januari i år. Det har alltså funnits i snart ett års tid. Det är klart att när man sjösätter en sådan reform kommer inte allting att fungera optimalt från början. Det finns alltid barnsjukdomar, och det finns saker man behöver rätta till under resans gång. Redan på hösten, inför starten av det här, såg man att söktrycket var väldigt stort. Det är fantastiskt; det är jättebra. Ju fler som vill och kan omskola sig eller byta bana, vidareutbilda sig och så vidare, desto bättre - det är ju en del av det livslånga lärandet.
CSN fick ett uppdrag i april, eller möjligen i maj, att se över hur man kunde snabba på handläggningen av ärendena. Vi har nu ökat på förvaltningsanslaget till CSN, först med 10 miljoner i höständringsbudgeten och så med 50 miljoner inför kommande år. Det är klart att det hela tiden måste balanseras mot alla andra kostnader, utgifter och besparingar i budget, så det är där vi har landat.
När det gäller fribeloppet, fru talman, kan man väldigt kort säga att om man avskaffar det helt finns det en risk för att genomströmningen påverkas negativt, det vill säga att folk jobbar mer än pluggar och går längre på universitet och högskola än de egentligen behöver. Det är inte heller bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
(Applåder)
Fru talman! Som ledamoten säger pratar vi alla med fack och arbetsgivare. Vi pratar också med myndigheter. Det är korrekt att det inte funkade optimalt till en början, och det är väl ingenting som någonsin funkar optimalt i denna värld, känns det som. Men jag undrar fortfarande: Systemet funkar inte optimalt, och då tänker ledamoten att det blir bättre av att inte ge myndigheten de pengar som de säger att de behöver för att göra det bättre. Det har jag lite svårt att förstå.
CSN bad om 250 miljoner, och ni har gett dem 60 miljoner, tror jag. Det är ändå ett spann. Om man inte tycker att det fungerar optimalt men vill att det ska bli bättre kan man ju lyssna på myndigheten och ge dem det som de anser att de behöver. Det är en möjlighet; det gjorde Centerpartiet i alla fall.
Den andra delen gällde fribeloppet. Det är ingen hemlighet att jag ursprungligen kommer från ett litet grannland. Där har vi något som heter studentmedarbetare, det vill säga studenter som jobbar medan de pluggar, och de som jobbar medan de pluggar har den bästa genomströmningen av alla.
Jag har undersökt det. En undersökning som jag själv har gjort och fått betalt för har visat detta. Om du jobbar med någonting som är relevant ökar det förståelsen för ditt blivande yrke, för dina kurser etcetera och därmed genomströmningen. Om man bara jobbar på Ica finns det en risk, absolut. Då kan det bli så att det kan förlänga. Men det ger också ett bidrag till ekonomin.
Jag tror inte, återigen, att Sverige gick sönder under pandemin när vi öppnade upp för att slopa inkomstprövningen, så jag skulle än en gång vilja uppmana till att göra det även framgent.
Fru talman! Niels Paarup-Petersen tar upp väldigt angelägna frågor. Jag uppskattar också att han gör det på ett sakligt och inte så överdrivet hårdretoriskt sätt.
Vi står inför en krass realitet. Om vi skulle summera alla äskanden från Sveriges alla hundratals myndigheter och leverera fullt ut vad alla myndigheter begär skulle man nog behöva en ganska avsevärd skattehöjning, vilket jag inte heller riktigt har sett i Centerpartiets ekonomiska politik.
Vi måste, som regering och även ansvarsfull opposition, hela tiden balansera mellan olika viljor och olika anslag. Nu har man till slut landat i budgetförstärkningen till CSN.
Vi ser att det finns en risk i detta. Om pengarna inte kommer riskerar det att gå ut över handläggningen av alla "vanliga" ansökningar till CSN om studiemedel, som givetvis är avsevärt fler än för omställningsstudiestödet, som utgör en betydligt mindre del. Vi vet att telefonköerna är långa redan nu för dem som vill få service, information och så vidare.
Pengarna kommer att göra stor nytta, men det är klart att vi i den bästa av världar hade kunnat tillgodose allt och alla betydligt mer än vad vi kan. Vi har den situation vi har.
Det är positivt att fribeloppet höjs. Det innebär att man på årsbasis kan tjäna en bit över 200 000, vilket är bättre än tidigare. Att ta bort det helt vore dock inte bra. De utvärderingar som gjordes under pandemin visade på problematiken när det gäller att få ökad genomströmning. Det är bättre att studenterna blir klara och går ut i arbetslivet och tjänar mer pengar än vad de gjorde när de studerade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd
(Applåder)
