Herr talman! Elisabeth Thand Ringqvist har frågat landsbygdsministern varför ministern inte har lagt fram några förslag baserat på de initiativ som hans parti under förra mandatperioden var med och beslutade om tillsammans med Centerpartiet för att få bort vantolkningarna av EU-direktivet om skydd för fåglar samt stärka skogsägarnas position i förhållande till nuvarande artskyddsregelverk och hur ministern kommer att agera för att ersättningsfrågor ska bli enklare att hantera när staten vill bestämma över privatpersoners egen mark.

Malin Larsson har frågat landsbygdsministern om han avser att ta något initiativ utifrån Skogsstyrelsens nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas och utifrån deras påverkan på svenskt skogs- och lantbruk samt varför regeringen dröjer med att ta itu med denna viktiga fråga - kommer artskyddsreglerna att ses över och i så fall när?

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Jag har valt att svara på interpellationerna samlat.

Regeringen delar bilden att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna.

Den dåvarande regeringen beslutade i maj 2020 om direktiv till en utredning för att se över artskyddet för att göra det mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Utredningen skulle bland annat ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås samt analysera och ta ställning till hur långtgående rådighetsinskränkningar som fridlysningsbestämmelserna bör kunna ge utrymme för. Artskyddsutredningen lämnade sitt betänkande sommaren 2021.

Efter att Artskyddsutredningen redovisade sitt betänkande har Högsta domstolen meddelat en dom i ett mål om ersättning på grund av avverkningsförbud. I domen uttalar Högsta domstolen att markägare under speciella omständigheter har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen som följer direkt av artskyddsförordningen. Domen analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. En viktig del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen anser att skyddet för äganderätten ska vara vägledande i fråga om ersättning vid inskränkning i pågående markanvändning vid artskyddsärenden. Det är inte rimligt att regelverket är otydligt och att det ska ta oskäligt lång tid för markägaren att få den ersättning han eller hon har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Artskyddsutredningens förslag att dela upp genomförandet av förbudsbestämmelserna i art- och habitatdirektivet respektive fågeldirektivet i separata bestämmelser har tagits om hand genom de ändringar i artskyddsförordningen som beslutades av regeringen i juni 2022. Dessutom har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tagit fram en gemensam vägledning om hur de tolkar förändringarna i artskyddsförordningen för fridlysning av fåglar i samband med skogsbruk.

Herr talman! Regeringen gav i april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att bland annat ta fram förebyggande strategier och arbetssätt för artskydd i skogen. Syftet med dessa strategier och arbetssätt är att underlätta för skogsbruket att genom planering och hänsyn förebygga att förbuden i artskyddslagstiftningen aktualiseras. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har nyligen redovisat uppdraget. Redovisningen innehåller flera åtgärder som syftar till att utveckla arbetet med artskydd i skogen så att situationen för markägare förbättras. Myndigheterna har åtagit sig att genomföra vissa åtgärder och har även lämnat förslag till åtgärder som regeringen har att ta ställning till. Myndigheternas redovisning analyseras nu inom Regeringskansliet för att bedöma om några åtgärder bör vidtas med anledning av redovisningen eller förslagen.

Herr talman! Regeringen bereder för närvarande frågorna om artskyddet och kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Regeringen menar att det är viktigt med ett regelverk som är tydligt för markägare och andra berörda och som samtidigt ger ett effektivt artskydd.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaren, även om jag tycker att det skulle ha varit landsbygdsminister Kullgren som besvarar denna interpellation eftersom det berör svenskt skogsbruk i allra högsta grad.

Jag fick först tid för debatt med landsbygdsministern, men dagen efter valde Kullgren att överlämna den till klimat- och miljöministern. Jag är ändå glad, herr talman, att statsrådet är här så att vi får debattera denna brådskande fråga. Antalet berörda skogsägare är många, och de blir fler.

Min första fråga är därför om det är statsrådet Pourmokhtari som kommer att handha frågorna kring artskyddet och skogen även framåt.

Det var den tidigare alliansregeringen som rakt av implementerade artskyddsförordningen i svensk lag. Det fungerade under flera år tills denna problematiska situation uppstod. Bakgrunden är alltså inte några förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall kring EU-reglerna om artskydd som gäller sedan länge i Sverige och hela EU.

Frågan om artskyddet aktualiserades redan under förra mandatperioden då de nya rättsfallen skapade en stor osäkerhet kring hur skogsbruk och naturvård ska kombineras för att Sverige inte ska bryta mot EU-regler om artskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är värt att påminna om att den tidigare socialdemokratiska regeringen vidtog proaktiva åtgärder när detta uppdagades. Även statsrådet hänvisar till allt som under kort tid genomfördes under vår ledning.

Först utsågs en särskild utredare att granska artskyddsförordningen. Men man presenterade också snabbt tre åtgärder för ett hållbart skogsbruk och för att åtgärda den osäkerhet och oro som spred sig i början av 2022 när allt fler skogsägare fick förbud att avverka sin skog på grund av artskydd. Från 2021 till 2022 fördubblades antalet avverkningsanmälningar som fick förelägganden med hänvisning till artskyddet.

Det gavs uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att ta fram vägledningar och strategier, och det gjordes en ändring av artskyddsförordningen. Det här var det man snabbt kunde åtgärda. Den socialdemokratiska regeringen aviserade också en översyn av miljöbalken och artskyddsförordningen men också regelverket som hanterar ersättning.

Sedan blev det val, och en ny regering tillträdde. Eftersom vi inte upplevt att det finns någon motsättning kring detta är vi förvånade över att den sittande regeringen ännu inte har lagt fram några förslag för att fortsätta arbetet gällande miljöbalken, artskyddsförordningen och ersättningen.

Oron är nu stor ute bland landets skogsägare, och många är det som jag möter som drabbats. Fler och fler markägare får efter avverkningsanmälningar brev från Skogsstyrelsen med information om fridlysta växter och fåglar som kan påverkas av skogliga åtgärder, och de kan inte avverka sin skog. De kan alltså inte avverka den skog som de skött och planerat för i årtionden, i generationer, den skog som är en investering och en tillgång. Det här skapar inte bara en oro utan också ekonomiska problem för många.

Utifrån detta vill jag fråga: Vad är statsrådets besked till alla dessa skogsägare? Hur ser regeringens plan ut framåt? När kan vi förvänta oss något resultat i frågan?

Herr talman! Jag förstår att det är svårt för statsrådet att svara på frågan när det mesta verkar vara under övervägande i Regeringskansliet. Men låt mig reda ut några fakta som jag tycker att det läggs ut lite väl många dimridåer om.

Först och främst var det till och med oktober förra året uttryckligen förbjudet att skada fåglars fortplantningsområden och viloplatser. Men genom det utskottsinitiativ som bland annat Centerpartiet var med och drev igenom i riksdagen blev det en förändring av en förordning så att just den bestämmelsen skulle tas bort. Det anges alltså inte längre i någon lag eller förordning att det är förbjudet att skada fåglars livsmiljöer. Däremot är det såklart förbjudet att störa fåglar på ett sätt som försvårar bevarande av en population på en tillfredsställande nivå.

Man kunde tro att problemet var löst. Men det ligger en gammal rest och skapar dålig stämning i form av en författningskommentar till just den förordningen. Den säger att skador på fåglars livsmiljöer kan vara en förbjuden störning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheterna, i det här fallet Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, anser därför att det fortfarande är förbjudet att skada fåglars livsmiljöer när det gäller sällsynta fåglar som är känsliga för skogsbruk. Eftersom alla fåglar är fridlysta gäller det alla fåglar - om man inte får ett undantag.

I Finland har man lyckats vara mycket mer pragmatisk. I Finland har man nämligen inte något automatiskt skydd för fåglars livsmiljöer. Det kan därför inte vara ett europeiskt lagstiftningsproblem, utan det är ett svenskt lagstiftningsproblem.

Det var aldrig tänkt att artskyddsförordningen skulle innebära förbud som medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras, utan sådana intrång skulle i stället regleras genom reservat, biotopskydd och frivilliga naturvårdsavtal. Låt mig därför omformulera frågan, eftersom statsrådet säger att regeringen är väl medveten om problemen. Kommer statsrådet att tillsätta en skogsutredning som en gång för alla gör upp med författningskommentaren så att den svenska tolkningen blir rimlig?

Herr talman! Låt mig börja i den ändan att återigen bekräfta att regeringen delar bilden av att det finns problem med dagens utformning och tillämpning av dessa artskyddsregler. Jag gillar inte heller att tala särskilt mycket om historia, men jag gillar inte heller historieförfalskning. Av den anledningen gillar jag att påpeka fullständiga fakta och information om allt som gjordes under tidigare mandatperioder, med tanke på att ledamoten så tydligt valde att fokusera på allt det som ska ha skett under den förra mandatperioden.

Faktum kvarstår att den här regeringen kom till ett dukat bord av problem som rör skogen och som inte har hanterats. Vi ser att den svenska skogspolitiken har saknat både uppmärksamhet och reform på ett tag. Det avser den här regeringen att ta tag i.

Vi bereder för närvarande frågor om artskyddet, och vi kommer inte att ta ställning till frågor om artskyddets tillämpning eller problem i implementeringen i dag - som jag tydligt har påpekat.

Vi menar att det är viktigt att det finns ett tydligt regelverk för markägarna och andra berörda, samtidigt som det finns ett effektivt artskydd. Huruvida detta kommer att hanteras i en ännu inte annonserad skogsutredning är självklart inte heller något jag kan redogöra för i dag, utan det är ett pågående arbete. Men jag ser fram emot att få presentera hur Sverige kommer att utreda utvecklingen av skogspolitiken framöver, inte minst genom utredningen av den nationella skogspolitiken.

Vi ser ju, herr talman, ett behov av att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart svenskt skogsbruk och en växande bioekonomi. Det är sådant som jag kan konstatera i dag som miljöminister och som jag vet att även landsbygdsministern skriver under på. Det är därför vi kommer att tillsätta en skogsutredning, som statsministern meddelade i regeringsförklaringen.

Regeringen har just nu ett omfattande underlag när det gäller frågan om artskyddet. Det är totalt 130 förslag och 147 remissvar som vi nu arbetar med, och det är som sagt ett arbete som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Thand Ringqvist valde att ställa en tydlig och relevant fråga rörande det här området, nämligen hur det kan komma sig att tillämpningen skiljer sig åt så kraftigt mellan Sverige och Finland.

Det är en högst relevant del av detta. Vi ser ju i många fall att regeringen har behövt hantera hur vi tillämpar lagstiftningen nationellt där man tidigare har lutat sig mot att det är EU och sedan lagt undan frågan. Det är någonting den här regeringen har börjat hantera på många olika fronter, inte minst gällande tillämpningar av miljöbalken. Jag har tillsatt en utredning för att titta på detta. Men när det gäller just det här ser vi att det finns bindande resultat som ska uppnås av varje medlemsstat.

Det finns också ett överlåtande till de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet, och då väljer myndigheter i olika länder att tillämpa det här på olika sätt. Det innebär helt enkelt att alla EU:s medlemsstater är skyldiga att skydda arter i enlighet med kraven som finns men också att införa nationella bestämmelser för att genomföra EU:s artskydd.

Utgångspunkten är att EU:s artskydd ska vara likvärdigt i alla medlemsstater men att det ska finnas utrymme för att utforma och genomföra de nationella regelverken olika. Det är det som föranleder den situation vi är i.

Som jag nämnt tittar vi på den här frågan, och vi ser fram emot att kunna ge besked när vi har analyserat vilken väg vi ska ta för att underlätta för markägare att förhålla sig till de regler som finns och uppmuntra till hållbart brukande av vår skog, för vi vill ju också bruka den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Återigen tack till statsrådet Pourmokhtari för en viktig interpellationsdebatt!

Jag hör att det analyseras, bereds och ses över. Jag kan tyvärr konstatera att regeringen får vara svaret skyldig till våra skogsägare om när vi kan förvänta oss resultat, men jag hoppas att regeringen snart återkommer om det.

Knärot, tretåig hackspett, bombmurkla, lavskrika och tjäderspel har samtliga lett till artskyddsförbud och till att skogsägare inte fått avverka sin skog. Ska vi inte skydda arter, då? tänker en del. Jo, det ska vi - inom rimliga gränser. Och om det ska skyddas måste markägaren få rättmätig ersättning. Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd, men de ska genomföras rättssäkert och effektivt.

En intressant diskussion som också är viktig är hur vi kan öka den biologiska mångfalden och hur vi kan ta hänsyn till skyddade arter i den brukade skogen. Kan vi både bruka och ta hänsyn samtidigt? Ja, det tror jag.

Skogen är Sveriges gröna guld och inte bara en del av ryggraden i vår ekonomi och välfärd. Den också avgörande i klimatomställningen.

Herr talman! Jag tycker ändå att jag hör en enighet i debatten i dag. Därför hoppas jag nu på att regeringen inte väntar ytterligare ett år innan man tar itu med denna fråga, för den måste få en lösning snarast möjligt.

Eftersom vi har sista debatten i kammaren denna fredag vill jag avslutningsvis önska talmannen, statsrådet och övriga en trevlig helg.