Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att studieförbunden fortsatt kan erbjuda stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främja kompetensutveckling samt bidra till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att cirka 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att cirka 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det statliga stödet till folkbildningen föreslås därmed även framöver vara omfattande.

Fru talman! Det är Folkbildningsrådet som beslutar om de specifika villkoren för statsbidraget till folkbildningen. Det finns inget i regeringens styrning av statsbidraget som hindrar att studieförbunden fortsatt erbjuder stöd till asylsökande och utrikes födda kvinnor och därigenom främjar kompetensutveckling och bidrar till en mer hållbar och effektiv integration i det svenska samhället.

Vid sidan av statsbidraget till folkbildning arrangerar civilsamhället och andra aktörer många andra insatser för att ge bland annat asylsökande meningsfull sysselsättning i väntan på beslut om uppehållstillstånd. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen till exempel en förstärkning av medlen för tidiga insatser som riktar sig till bland andra asylsökande och personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Anslaget föreslås öka med 20 miljoner kronor 2024 och beräknas öka med 10 miljoner kronor 2025. Insatserna kan exempelvis handla om språkträning, nätverk och kunskaper om det svenska samhället. Länsstyrelsen samordnar arbetet och beslutar om statsbidrag för insatserna, som vanligen utförs av civilsamhället.

Fru talman! Jag förstår att det minskade bidraget kommer att få konsekvenser och kräva omprioriteringar inom studieförbunden. Regeringen föreslår just därför en stegvis neddragning av det allmänna statsbidraget till studieförbunden för att ge dem tid att anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Men jag vill här framhålla att det statliga stödet till studieförbunden även framöver kommer att vara omfattande och möjliggöra mycket viktig verksamhet runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När kulturministern i förra veckan redogjorde för budgeten på kulturutskottets sammanträde kunde man läsa i ministerns presentation att bildning är en borgerlig kärnuppgift.

Fru talman! Jag är uppväxt med den bildade borgerligheten. Jag har alltid sett upp till den. Den har varit något eftersträvansvärt för mig. Även om jag som vuxen inte alltid delat samhällsanalysen eller uppfattningen om vilka politiska reformer som behöver ske har respekten för borgerlighetens bildningsideal ändå varit stor hos mig - djupa och breda kunskaper inom språk, humaniora och kultur för att förädla människan och göra henne till en bättre samhällsvarelse, och ansvar, respekt och eftertänksamhet som kontrast till det snabba, vulgära och populistiska. Genom bildning vidgas perspektiven och förmågan att analysera.

Men var finns den bildade borgerligheten i dag? Jag kan i alla fall inte se den i Sveriges riksdag. Den här regeringen visar ingenting av det bildningsideal som dess företrädare höll så högt.

Vet den här regeringen ens vad bildning innebär? Att vara bildad är inte samma sak som att vara utbildad. Bildning står på många sätt i motsats till utbildning. Utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens medan bildning syftar till att omvandla människan och hennes inre förmåga, tankefrihet och moraliska och etiska uppfattningar.

I en tid när arbetsmarknaden många gånger kräver mer än formell kunskap, ja, till och med särskilt efterfrågar det, tar den här regeringen ytterligare steg mot en materiell syn på kunskap. I en tid då demokratin hotas på många platser i världen och i Europa, när tilliten till vårt gemensamma minskar, när sprickan mellan stad och land ökar och när sammanhållningen blir allt viktigare, då slaktar regeringen en tredjedel av det som bär bildningen i stora delar av det här landet.

Jag är fullt medveten om att politikens uppgift handlar om att prioritera och att man inte kan lova allt åt alla, som det ofta uttrycks även om ingen någonsin vare sig tror eller har hävdat det. Men detta handlar om något helt annat.

Slakten har föregåtts av flera års kritik mot studieförbunden. Det är med Sverigedemokraterna i spetsen som neddragningar har drivits fram. Kritiken sägs utgå från att fusk med anslagen har förekommit. Vi socialdemokrater är de första att säga att fusk inte får förekomma, och vi välkomnar de krav som ställs på uppföljning och kontroll.

Men detta, fru talman, handlar om någonting helt annat. Neddragningarna i stödet till studieförbunden bottnar främst i Sverigedemokraternas ideologi och politiska strategi. Det märks inte minst i min grannkommun Uddevalla, där SD-styret tar bort all kommunal finansiering till studieförbund.

Om regeringen menar allvar med att fler människor ska få ett jobb och en egen försörjning rimmar det illa med att man tar bort en stor del av det som möjliggör för dem som står längst från arbetsmarknaden att få en chans. Det behövs fler vägar, inte färre, för att gå från utanförskap till livsglädje, arbete, studier och en egen försörjning.

Därför undrar jag: Vad menar egentligen regeringen med att bildning är en borgerlig kärnuppgift?

Fru talman! Målet är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Det är på detta sätt målet för folkbildningspolitiken är stipulerat och nedskrivet i regeringens egen budget. Det låter ju som en verksamhet som skulle vara ganska bra för integrationen, för personlig utveckling och för delaktighet i samhället.

Det är ingen slump att det främst var studieförbunden som under flyktingkrisen 2015 fick uppgiften att genomföra svenska från dag ett, alltså att ge nyanlända möjlighet att lära sig svenska och samhällsorientering från första dagen som asylsökande i Sverige.

I budgetpropositionen 2023 halverar regeringen stödet till verksamheten med svenska från dag ett, och planen för 2024 var att det skulle försvinna. Och döm om min förvåning när detta inte finns med i budgeten för 2024. Ändå hör jag ministern säga att det finns ett anslag som föreslås öka med 20 miljoner för 2024 och 10 miljoner 2025, men det är inte ett anslag till folkbildningen. Jag skulle vilja att ministern förtydligar vad det är han avser när han säger detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det då för verksamhet som studieförbunden har kunnat ordna? Studieförbunden jobbar för kunskap, bildning, personlig utveckling och delaktighet i samhället. Det är till exempel svenska och samhällskunskap i Norrköping, verksamheten Språngbrädan i Sandviken, verksamhet för ukrainska flyktingar i Uppsala, textilhantverk av och med romska kvinnor i Stockholm, mötesplatsen Starka kvinnor i Boden, verksamheten Hand i hand i Sandviken och så vidare. Det är platser där människor förkovrar sig tillsammans och lär sig färdigheter som är viktiga för etableringen i det svenska samhället, inte minst utrikesfödda kvinnor.

Med kirurgisk precision skär regeringen ned möjligheterna för dessa verksamheter att existera. Man plockar bort det riktade stödet till svenska från dag ett, och nu tar man också bort en tredjedel av studieförbundens generella stöd. Hur tänker Mats Persson att detta ska stödja integrationen?

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Låt oss konstatera att vi lever i en tid av global osäkerhet med utmaningar som sträcker sig över nationsgränser. I dessa tider blir frågan om integration, sammanhållning och förståelse för varandra alltmer central. Sverige med sin långa tradition av öppenhet och inkludering har alltid sett folkbildning som en nyckelaktör när det gäller att bygga broar mellan kulturer, traditioner och erfarenheter.

Herr talman! Sedan 2015 har studieförbunden med sitt initiativ Svenska från dag ett visat att de är redo att ta ansvar, vilket också Linus Sköld redogjorde för. Studieförbunden har stått som en bastion och ett stöd för de många som har flytt undan krig och konflikt och har erbjudit mer än bara språkundervisning. Studieförbunden har genom sitt arbete lyckats nå dem som ofta glöms bort i de större institutionernas verksamheter.

Herr talman! Med Rysslands illegala invasion av Ukraina 2022 förändrades spelplanen återigen. Återigen stod studieförbunden redo att ta emot, stödja och integrera. Men detta arbete kommer inte utan kostnad. Trots tidigare ekonomiskt stöd stod det snart klart att medlen inte räckte till. Ändå kan man konstatera att Liberalerna i sitt budgetförslag för 2024 kraftigt minskar stödet till studieförbunden.

Herr talman! Folkbildningen är inte bara en institution. Den är en del av vårt lands dna. Den spelar en avgörande roll i integrationsprocessen, erbjuder ovärderliga utbildningsmöjligheter - till exempel svenskundervisning och yrkesförberedande kurser - och fungerar som en brobyggare mellan individer och arbetsmarknaden. Det är det vi diskuterar i denna interpellationsdebatt.

Enligt forskning har deltagande i studiecirklar och andra folkbildningsaktiviteter visat sig vara effektivt. Det ökar sannolikheten att arbetslösa får arbete, särskilt bland utrikes födda.

Herr talman! Att minska stödet till denna verksamhet är inte bara ett slag mot de individer som drar nytta av dessa tjänster. Det är också ett självskadebeteende.

Med anledning av detta vill jag återigen fråga statsrådet: Hur avser statsrådet och Liberalerna att säkerställa att studieförbunden fortsätter att erbjuda detta ovärderliga stöd till asylsökande och utrikes födda, vilket också statsrådet hyllar, att främja kompetensutveckling och att bidra till en mer hållbar integration i vårt samhälle?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för den mycket fina beskrivningen i det senaste inlägget av vad folkbildningen och studieförbunden gör och deras betydelse. Jag ställer helt upp på den. Men därför är det ännu mer beklagligt att se att man drar bort 250 miljoner kronor från den 1 januari. Det är att säga en sak och göra en annan.

Vi socialdemokrater vill ha fler berättelser - fler historier - som beskriver hur människor har fått en andra chans, en tredje chans och till och med en fjärde chans att bryta utanförskapet, komma in i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden och vara med i den frigörelse som behövs och som människor har rätt till.

Vi socialdemokrater säger nej till denna nedskärning och nedmontering, och vi har kvar de 250 miljoner kronorna i vår budget. Vi vill nämligen ha 290 kommuner med skyltar som lyser och som skapar möjlighet för alla människor att berätta fler historier om att de haft möjlighet att stärkas och komma in i det svenska samhället.

(Applåder)

Herr talman! Linus Sköld och Socialdemokraterna är mycket upprörda och bekymrade över att regeringen inte lägger tillbaka pengar som fanns tidigare. Det är ett häpnadsväckande påstående eftersom Socialdemokraterna för ungefär en timme sedan presenterade sin skuggbudget, där det är exakt samma nivå på satsningarna på folkhögskolorna som i regeringens budget.

Linus Sköld har stått här och beklagat sig över att detta kommer att leda till att inflationen gröper ur pengarna. Jag har hävdat motsatsen och sagt att satsningen vi gör, vilket är en permanent satsning på folkhögskolan, är viktig för att ge människor en andra chans. Den är viktig för att se till att människor kan få utbilda sig mitt i livet och för att de som har haft det tufft i skolan ska kunna få en chans att exempelvis läsa upp allmän kurs. Jag har hävdat att det är en viktig satsning för att vi ska kunna ha höga ambitioner för folkhögskolornas verksamhet som en del av folkbildningen.

Jag har fått till svar att detta inte stämmer därför att inflationen kommer att gröpa ur alla pengarna. Notera att jag då blir något förvånad när jag sedan ser att det bara var ett tomt hot och tomt prat. När Socialdemokraterna lägger fram sin budget finns det nämligen ingen annan siffra än den regeringen har presenterat. Jag är förbluffad och väldigt förvånad.

Herr talman! När det gäller frågan om integration och möjligheten att använda den kraft som finns i folkbildningen och studieförbunden för att ge människor möjlighet att komma in i samhället - inte minst möjligheten att på ett snabbt och flexibelt sätt kunna erbjuda exempelvis ukrainare som nu kommer till Sverige en möjlighet att gå en studiecirkel och få en koppling till svenskan - spelar studieförbunden och folkbildningsaktörerna en väldigt stor roll. Det är därför regeringen nyligen beslutade om och gav ett uppdrag till ESF-rådet. På det sättet kommer vi att kunna hämta hem en del av de pengar som svenska skattebetalare har betalat till Bryssel.

Vi kan hämta hem en del av dessa pengar, närmare bestämt 150 miljoner kronor fram till juni 2024. På det sättet kommer vi att kunna förstärka verksamheten, och det kommer att vara ett mycket viktigt bidrag och en mycket viktig satsning på att studieförbunden ska kunna bedriva denna viktiga verksamhet. Jag tycker att detta visar på en styrka där vi använder kraften som finns i civilsamhället att erbjuda allt detta. Det är alltså totalt 300 miljoner till civilsamhället från och med nu fram till juni 2024. Och civilsamhället är ju större än studieförbunden; det finns fler aktörer än studieförbunden som är viktiga i detta. Det känns viktigt.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Jag uppfattar att debatten följer ett mönster vi känner igen, nämligen att retoriken är oerhört högt uppskruvad. Svansföringen är oerhört hög från Socialdemokraternas sida, och man använder sig av ord och tillmälen som skapar ett väldigt högt tonläge i debatten. Men när det väl kommer till kritan visar det sig att de egna förslagen inte är så värst annorlunda än de förslag regeringen har. När det exempelvis gäller de hundra miljoner kronorna till folkhögskolorna, som man under flera timmar här har ondgjort sig över, visar det sig när det väl kommer till kritan att man låg på samma nivå.

Det andra jag noterar är att Socialdemokraterna när argumenten tryter alltid landar i att följa talepunkten som Sveavägen 68 har skickat ut och som handlar om Sverigedemokraterna. Vartenda inlägg handlar därför om Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen gör en väldigt tydlig prioritering i budgeten: Vi prioriterar utbildning, utbildning och utbildning. En viktig del är folkbildningen, och där är en viktig del studieförbundens verksamhet. Men det handlar också om att göra tydliga prioriteringar, och regeringen prioriterar att 20 000 fler människor kommer att få möjligheten att gå någon form av yrkesutbildning nästa år. Utöver det ser vi till att våra skolor fylls med skolböcker. Vi ser också till att fler människor får möjlighet att gå på folkhögskola och få en andra chans att läsa upp sina betyg eller läsa en yrkesinriktad utbildning. Det är en tydlig prioritering vi gör.

Vi lovar inte allt till alla, utan vi måste göra tuffa prioriteringar. Precis som svenska folket hemma vid köksbordet behöver göra tuffa prioriteringar i sin hushållskassa gör också regeringen det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.