Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

10 juni 2024 • ärendedebatt

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juni
4 anföranden0 replikerÄrendet
Anförande 38

Herr talman! Jag får väl börja med att yrka bifall till förslaget att lägga regeringens skrivelse och Riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna. Nu ska vi nämligen debattera konstitutionsutskottets betänkande KU21 Behandlingen av riksdagens skrivelser.

Precis som förra året kommer detta ärende direkt efter granskningsdebatten. Då tror jag att det här var det enda ärende som kvarstod, men nu har ju KU abonnerat kammaren för ytterligare en stund framöver. Vilket som är huvudnumret bland våra debatter får vi alltså tvista om efteråt.

Detta handlar också om förhållandet mellan riksdag och regering. Regeringens skrivelse 75 fyller en viktig funktion som redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden.

I likhet med tidigare år framhåller KU i sitt ställningstagande vikten av att redogörelsen från regeri…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag får väl börja med att yrka bifall till förslaget att lägga regeringens skrivelse och Riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna. Nu ska vi nämligen debattera konstitutionsutskottets betänkande KU21 Behandlingen av riksdagens skrivelser.

Precis som förra året kommer detta ärende direkt efter granskningsdebatten. Då tror jag att det här var det enda ärende som kvarstod, men nu har ju KU abonnerat kammaren för ytterligare en stund framöver. Vilket som är huvudnumret bland våra debatter får vi alltså tvista om efteråt.

Detta handlar också om förhållandet mellan riksdag och regering. Regeringens skrivelse 75 fyller en viktig funktion som redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden.

I likhet med tidigare år framhåller KU i sitt ställningstagande vikten av att redogörelsen från regeringen ger en korrekt bild och en utförlig redovisning av hur regeringen arbetar utifrån riksdagsbesluten. Utskottet konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen på ett övergripande plan ger en korrekt bild.

Vidare, herr talman, invänder inte utskottet mot regeringens redovisning av slutbehandlade riksdagsskrivelser på konstitutionsutskottets område. Däremot finner utskottet anledning att återigen påminna om några saker som tidigare uttalats vad gäller de ej slutbehandlade riksdagsskrivelserna.

I KU:s ställningstagande betonas återigen att regeringens hantering av tillkännagivanden bör ske skyndsamt och att det exempelvis inte är acceptabelt att vissa tillkännagivanden inte kan anses vara slutbehandlade efter elva år. Detta, menar utskottet, är en generell påminnelse till regeringen som gäller tillkännagivanden i samtliga utskott.

Vad gäller tillkännagivanden på KU:s område som ej anses slutbehandlade är det värt att notera att det äldsta är åtta är gammalt och från riksmötet 2015/16. Det var alltså under den socialdemokratiskt ledda regeringens andra år.

Fru talman! Detta leder mig in på att kort kommentera Socialdemokraternas särskilda yttrande i detta ärende. Vad gäller tillkännagivandet från 2015/16 om bestämmelser vid ändring i regionindelning noterar vi att den nuvarande regeringen gör samma bedömning som den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde under riksmötet 2018/19. Vi noterar vidare att flera av de partier som stod bakom det tillkännagivande som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot nu ingår i regeringen eller regeringsunderlaget. Det bör väl tjäna som en påminnelse om effekten av utskottsinitiativ och tillkännagivanden. När man hamnar i regeringsställning kan man behöva hantera konsekvenserna av det man själv har varit med och tillkännagivit under tidigare mandatperioder.

Jag tror inte att jag återkommer till denna talarstol före sommaruppehållet, så jag önskar talmannen, kammarkansliet, utskottskollegorna och utskottets eget kansli en trevlig och skön sommar.

Anförande 39

Fru talman! I dag debatterar vi, precis som vid samma tid förra året, konstitutionsutskottets betänkande gällande behandlingen av riksdagens skrivelser. Detta är ett återkommande betänkande. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det var i slutet av 1990-talet som vi började redovisa behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen även för riksdagen. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre skrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.

I betänkandet finns gott om statistik för den intresserade, och det är enkelt att följa utvecklingen från riksmöte till riksmöte när det gäller regeringens redogörelser för tillkännagivanden och slutbehandlade tillkännagivanden. De 810 tillkännagivandena under rekordåret 2022/23 kan jämföras med…

Visa hela anförandet

Fru talman! I dag debatterar vi, precis som vid samma tid förra året, konstitutionsutskottets betänkande gällande behandlingen av riksdagens skrivelser. Detta är ett återkommande betänkande. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det var i slutet av 1990-talet som vi började redovisa behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen även för riksdagen. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre skrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.

I betänkandet finns gott om statistik för den intresserade, och det är enkelt att följa utvecklingen från riksmöte till riksmöte när det gäller regeringens redogörelser för tillkännagivanden och slutbehandlade tillkännagivanden. De 810 tillkännagivandena under rekordåret 2022/23 kan jämföras med endast 98 stycken under riksmötet 2010/11. För innevarande riksmöte redovisas totalt 35 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet.

Fru talman! När det gäller regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden har konstitutionsutskottet framhållit att utgångspunkten, i enlighet med den konstitutionella praxis som vuxit fram, bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns - när en sådan angetts - som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till att regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör då redovisas.

Konstitutionsutskottet påminner också om vikten av att regeringen är utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Vidare bör det inte förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade.

Utskottet uttalar sig även om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det tidigare uttalats att det bör framgå av det aktuella utskottets ställningstagande vad som begärs i ett tillkännagivande. Ett ställningstagande bör således vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionerna för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Fru talman! Jag vill passa på att önska alla en riktigt glad sommar.

Anförande 40

Fru talman! Riksdagen representerar medborgarna i Sverige. Regeringen lyder under riksdagen, och en av riksdagens uppgifter är att kontrollera regeringen. Detta kallas kontrollmakt.

Kontrollmakten utövas av riksdagen på olika sätt. En del av kontrollmakten är ledamöternas rätt att ställa frågor till statsråden här i kammaren både muntligt och skriftligt. En annan del av kontrollmakten är konstitutionsutskottets årliga granskningar av regeringen och de olika statsråden, som vi har debatterat här tidigare i dag.

Ytterligare ett sätt att utöva kontrollmakten är det betänkande som nu ska debatteras. Betänkandet har sin grund i en bestämmelse i 9 kap. 8 § riksdagsordningen. I denna bestämmelse kan man läsa att regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen ska redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.<…

Visa hela anförandet

Fru talman! Riksdagen representerar medborgarna i Sverige. Regeringen lyder under riksdagen, och en av riksdagens uppgifter är att kontrollera regeringen. Detta kallas kontrollmakt.

Kontrollmakten utövas av riksdagen på olika sätt. En del av kontrollmakten är ledamöternas rätt att ställa frågor till statsråden här i kammaren både muntligt och skriftligt. En annan del av kontrollmakten är konstitutionsutskottets årliga granskningar av regeringen och de olika statsråden, som vi har debatterat här tidigare i dag.

Ytterligare ett sätt att utöva kontrollmakten är det betänkande som nu ska debatteras. Betänkandet har sin grund i en bestämmelse i 9 kap. 8 § riksdagsordningen. I denna bestämmelse kan man läsa att regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen ska redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.

Fru talman! Jag vill helt kort kommentera några saker i skrivelsen och i betänkandet.

I skrivelsen görs en uppföljning av hur regeringen hanterat riksdagens tillkännagivanden. Ett tillkännagivande kan närmast beskrivas som ett uppdrag som riksdagen har gett till regeringen. Det kan konstateras att antalet tillkännagivanden förra mandatperioden var väldigt stort. Antalet tillkännagivanden avspeglar naturligtvis den tidigare regeringens svaga stöd i riksdagen.

Samtidigt kan vi konstatera att det har skett en markant minskning av antalet tillkännagivanden efter regeringsskiftet. Förra riksmötet riktades endast 15 tillkännagivanden, och under nuvarande riksmöte - fram till den 16 maj i år - har det endast riktats 13 tillkännagivanden. Vi får gå tillbaka ända till regeringen Reinfeldts första mandatperiod för att hitta ett lägre tal. Det låga antalet tillkännagivanden är naturligtvis ett resultat av att den nuvarande regeringens politik har stöd av en majoritet i riksdagen.

Fru talman! När det gäller regeringens redogörelse konstaterar ett enigt konstitutionsutskott att redogörelsen på en generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och innehåller en utförlig redovisning av regeringens åtgärder. Det är ett bra betyg. Konstitutionsutskottet delar också regeringens bedömning av de slutbehandlade tillkännagivandena.

Konstitutionsutskottet har skickat skrivelsen på remiss till övriga utskott. Det kan konstateras att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade ärenden på respektive område.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Anförande 41

Fru talman! Skrivelse 75 om regeringens behandling av riksdagens skrivelser är ett viktigt dokument; det har andra talare också understrukit. I en särskilt angelägen bemärkelse är det även en del av våra kontrollfunktioner.

Jag noterar, som andra, att det finns ett antal ärenden som fortfarande bereds efter att både en och två - och ibland fler - regeringar haft möjlighet att slutföra dem.

Jag kan heller inte låta bli att se att en del av det som kan se ut som total enighet mellan regering och riksdag i verkligheten speglar det faktum att regeringen med stödparti har majoritet i samtliga utskott samtidigt som det finns avvikande meningar från oppositionspartierna - ofta i enighet - i många av utskotten. Det handlar om ärenden som regeringen och riksdagsmajoriteten menar är slutbehandlade, medan Miljöpartiet och övriga oppositionspartier inte alls delar den uppfattningen.

Visa hela anförandet

Fru talman! Skrivelse 75 om regeringens behandling av riksdagens skrivelser är ett viktigt dokument; det har andra talare också understrukit. I en särskilt angelägen bemärkelse är det även en del av våra kontrollfunktioner.

Jag noterar, som andra, att det finns ett antal ärenden som fortfarande bereds efter att både en och två - och ibland fler - regeringar haft möjlighet att slutföra dem.

Jag kan heller inte låta bli att se att en del av det som kan se ut som total enighet mellan regering och riksdag i verkligheten speglar det faktum att regeringen med stödparti har majoritet i samtliga utskott samtidigt som det finns avvikande meningar från oppositionspartierna - ofta i enighet - i många av utskotten. Det handlar om ärenden som regeringen och riksdagsmajoriteten menar är slutbehandlade, medan Miljöpartiet och övriga oppositionspartier inte alls delar den uppfattningen.

Fru talman! Låt mig ta ett par exempel.

I finansutskottet konstaterar företrädare för S, V och MP att ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att säkerställa att framtida prischocker på energi kan undvikas betraktas som avslutat. Våra partier menar tvärtom att de förslag som presenterats inte var tillräckliga eller mer av engångskaraktär och att tillkännagivandet därmed inte alls kan betraktas som slutbehandlat.

Även i civilutskottet finns tillkännagivanden som av regeringen tolkats som att "tillsätta en utredning". Tillkännagivandena har dock varit mer omfattande, och därmed kan de inte anses vara slutbehandlade förrän samtliga bifallna motioner har behandlats.

I utrikesutskottet har vi och övriga oppositionspartier konstaterat i ett gemensamt yttrande att regeringen inte hörsammat ett tillkännagivande om inrättande av ett ministerråd för transport- och infrastrukturfrågor på nordisk nivå.

MP anser tillsammans med S, V och C i socialutskottet att ett tillkännagivande om psykisk ohälsa inte är slutbehandlat i och med att två utredningar har färdigställts utan menar att det också krävs ett beslut om vad som ska göras med de resultat utredningarna har redovisat.

I trafikutskottet har MP tillsammans med S, V och C i olika kombinationer lämnat tre avvikande meningar. En av dem handlar om ett tillkännagivande avseende statens ansvar för järnvägsunderhåll, där vi tillsammans med V och S hävdar att regeringen helt enkelt inte har gjort tillräckligt för att förverkliga ett större ansvarstagande för järnvägsunderhållet. Innan det är gjort kan tillkännagivandet helt enkelt inte anses vara slutbehandlat.

Viktigast är kanske att näringsutskottet har uppmärksammat att importen av rysk energi till Europa måste upphöra för att man inte den vägen ska bidra till att finansiera det orättvisa och förödande ryska kriget i Ukraina. Utskottet beslutade redan våren 2022 om ett tillkännagivande till regeringen om att verka för ett omedelbart stopp av importen av rysk energi. Utskottet menade då att importen av rysk energi måste upphöra snarast möjligt. I skrivelse 75 redovisar regeringen detta tillkännagivande som slutbehandlat trots att det ryska inflödet av energi till Sverige och andra länder fortfarande är betydande och i vissa fall till och med har ökat.

Fru talman! Slutligen ska jag ta upp ett ärende som nämns i oppositionspartiernas avvikande mening till kulturutskottets uttalande. Det handlar om återlämnande av samiska föremål och kvarlevor till samerna. Det är artefakter och mänskliga kvarlevor som finns vid universitet och museer runt om i Sverige. Till skillnad från övriga avvikande meningar handlar detta om en stark önskan om ett skyndsamt genomförande. Riksantikvarieämbetet har överlämnat två rapporter till regeringen. Det är angeläget av flera skäl att nödvändiga beslut tas så snart det går, inte minst för att frågan redan har diskuterats under lång tid, i flera decennier. Det är en central fråga för samisk identitet och kulturarv, på samma vis som för andra urfolk över hela världen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)