Fru talman! Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret.

När Johan Pehrson tillträdde som ansvarigt statsråd för Arbetsmarknadsdepartementet sa han i en intervju till nättidningen Altinget den 20 oktober att han skulle göra allt för att göra Arbetsförmedlingen till en myndighet av toppklass. Efter drygt åtta månader med Johan Pehrson vid rodret ser vi tyvärr att Arbetsförmedlingen är långt ifrån toppklass. Snarare ser vi ett sjunkande skepp.

Fru talman! Högern har länge ifrågasatt och kritiserat den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den statliga Arbetsförmedlingen. Redan inför valet 2018 drev högerpartierna, inklusive Sverigedemokraterna, på för att avskaffa Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Som en del av denna strategi genomfördes betydande förändringar inom arbetsmarknadspolitiken år 2019, inte minst när riksdagen antog M-KD-SD-budgeten i slutet av 2018, vilket ledde till en minskning på över 3 miljarder kronor av medlen till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Dessa nedskärningar resulterade i uppsägningar av personal och stängning av flera kontor, vilket drabbade tillgängligheten och närheten till Arbetsförmedlingens tjänster för många människor. Tyvärr har nedskärningarna fortsatt. Riksdagen röstade i november 2021 för en gemensam M-KD-SD-budget för år 2022, där ytterligare nedskärningar genomfördes inom arbetsmarknadspolitiken. Detta inkluderade en minskning av medel för nya arbetsmarknadsutbildningar och borttagande av inte minst extratjänster. Under denna period har Arbetsförmedlingen också haft ansvaret för att hantera pandemins effekter, vilket har lett till ökad arbetslöshet och rekordhöga varseltal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots dessa utmaningar har Arbetsförmedlingen fått mindre pengar för 2023 och måste nu spara 700 miljoner kronor på grund av regeringens nedskärningar. Johan Pehrson kontrade med att tillföra myndigheten 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, men det visade sig vara en omfördelning av befintliga pengar - inte några nya medel.

I maj varslades Arbetsförmedlingens samtliga 320 beslutshandläggare om uppsägning, vilket innebär att den rollen kommer att försvinna från och med den 1 januari 2024. Detta kommer att leda till ökad arbetsbelastning för dem som ska ta över deras arbetsuppgifter.

Nyligen har det även meddelats att 90 nyutbildade arbetsförmedlare kommer att förlora sina jobb på grund av nedskärningar. Dessa personer har genomgått en intern utbildning under månader och kommer nu inte att kunna arbeta på myndigheten. Detta är slöseri med skattepengar och bristfällig planering, vilket innebär förlorad tid för de berörda individerna. Utöver dessa kommer 100 konsulter att sägas upp som en del av sparpaketet.

Fru talman! Sammanfattningsvis upplever många medarbetare inom Arbetsförmedlingen en ohållbar arbetssituation med hög arbetsbelastning och stress, vilket även påverkar de arbetslösa som söker hjälp. Köerna för att nå myndigheten är redan långa, och det är svårt att föreställa sig hur situationen kommer att förvärras efter dessa nedskärningar. Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa förväntas öka, vilket förstärker behovet av tillräckliga resurser för Arbetsförmedlingen att hantera kompetensbristen och inte minst den försämrade arbetsmarknadssituationen.

Med allt detta som bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet. Vilka konkreta åtgärder och insatser övervägs för att mildra de negativa effekterna av nedskärningarna på Arbetsförmedlingen? Hur avser statsrådet att hantera den ökande arbetsbelastningen och stressnivån hos de anställda vid Arbetsförmedlingen till följd av nedskärningarna? Jag vet att statsrådet har talat om de 10 000 fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen, och därför vill jag ha svar på hur statsrådet ser på den ökade arbetsbelastningen. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att servicen och tillgängligheten för de arbetslösa som söker hjälp från myndigheten inte påverkas negativt av dessa nedskärningar?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Serkan Köse för möjligheten att debattera detta ämne.

Arbetsförmedlingen är en viktig part för att få fler människor i arbete. Med en verktygslåda som består av många verktyg kan Arbetsförmedlingen anpassa stödet efter det behov som finns hos den individ som söker jobbet. Vi vet att det behövs en bredd av olika insatser för att få människor i arbete, men det behövs också en bredd av olika kompetenser på Arbetsförmedlingen för att man ska komma fram till vilken insats som behövs för vilken person.

Den regering som arbetsmarknadsminister Johan Pehrson företräder har minskat anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Ledamoten Serkan Köse frågade statsrådet vilka åtgärder man planerar att vidta för att erbjuda rätt stöd och möjligheter till arbetslösa, särskilt till dem som har varit utan arbete en längre tid. I statsrådets svar fanns över huvud taget inget som ens var ett försök att svara på frågan. Jag tycker, fru talman, att det är ganska talande för denna regering. Inte ens när statsrådet får ett par veckor på sig att fundera igenom det hela kommer det fram några svar på hur vi ska få fler personer i arbete, särskilt inte när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Regeringen har varit utan idéer för hur fler ska komma i arbete sedan man tillträdde, men ändå talar man gärna om sin så kallade arbetslinje. Den linjen handlar dock inte om att ge stöd till arbete utan om att göra det ännu svårare för människor som redan har det svårt. Det är inte så vi får fler personer i arbete. Det skulle behövas en aktiv arbetsmarknadspolitik där Arbetsförmedlingen får mer resurser för att möta en tung tid på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja prata lite om hur vi ska få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. I en interpellationsdebatt den 11 april debatterade jag med statsrådet om just hur vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. I den debatten statsrådet bland annat fram SIUS som en viktig verksamhet. Som jag nämnde i den debatten är SIUS en viktig del i att få dem som står långt ifrån arbete att arbeta.

Arbetsförmedlingen själv har lyft fram just detta som ett framgångsrikt arbete, men man har också sagt att det behövs mer resurser för att fortsätta med det. Därför är jag oroad över hur denna grupp ska kunna få hjälp och stöd när Arbetsförmedlingen nu fortsätter att varsla, för detta är en personalintensiv metod.

Nyligen fick vi rapporter om hur Arbetsförmedlingen i första hand ska använda upphandlade verksamheter för arbetsträning. Detta väckte en del reaktioner, särskilt från Famna, som är riksorganisationen för idéburen välfärd. Deras oro är att personer som är långtidsarbetslösa får felaktiga insatser.

Statsrådet svarade på en skriftlig fråga från ledamoten Serkan Köse att det kan vara den arbetssökandes behov som ska styra, men går detta verkligen ihop? Min oro är att antalet verktyg för Arbetsförmedlingen minskas när detta beslut tas.

Jag skulle vilja ge statsrådet en till möjlighet att svara på frågorna i interpellationen. Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndigheternas förmåga att erbjuda rätt stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden?

Fru talman! Johan Pehrson gör en klassisk Johan Pehrson: pratar i fyra minuter utan att svara på frågorna.

När statsrådet pratar om effektivisering i detta sammanhang handlar det i verkligheten om nedskärningar - nedskärningar i en tid då det behövs mer resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statsrådet pratar om satsningar, men i budgeten har man dragit ned 1,5 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är ingen satsning. Man har dragit ned på pengarna till arbetsmarknadspolitiska program och förvaltningsanslag. Men det är viktigt att ge Arbetsförmedlingen de resurser, förutsättningar och verktyg myndigheten behöver för göra ett bra jobb.

Jag anser att regeringens nedskärningar i anslag, program och insatser inte kan kallas för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är särskilt problematiskt när hushållen, företagen och samhället i stort står inför svåra tider. Speciellt problematiskt är det för de arbetslösa, som behöver en mer aktiv arbetsmarknadspolitik med mer resurser. Många experter varnar för att den ekonomiska avmattningen med minskad bnp kommer att vara långvarig. Vi behöver därför en arbetsmarknadspolitik som är aktiv och anpassad för att möta dessa utmaningar och inte minst för de människor som är i behov av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg visar Arbetsförmedlingens nya prognos att arbetslösheten väntas öka i år. Nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att utgöra ett betydande hinder för att öka sysselsättningen, särskilt för den som har varit arbetslös under en längre tid. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag till regeringen konstateras att man behöver mer resurser för att kunna göra ett bättre jobb. Färre kommer att kunna ta del av stödåtgärder, vilket kommer att förlänga perioden av arbetslöshet.

Fru talman! Låt oss konstatera att Arbetsförmedlingen är den statliga myndighet som ansvarar för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i hela landet. För att bättre kunna tillgodose enskilda arbetssökandes behov bör Arbetsförmedlingen ha större handlingsutrymme att erbjuda individanpassade åtgärder som leder mot varaktig anställning. Jag anser att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen dessa förutsättningar, inte minst vad gäller fysisk närvaro, som jag anser är avgörande för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också viktig för att upprätthålla ändamålsenlig arbetsgivarkontakt och samverkan, inte minst med kommunerna. Socialdemokraterna anser därför att regeringen bör se till att Arbetsförmedlingen finns representerad i hela landet.

Jag upplever att statsrådet inte tar dessa utmaningar på allvar. Jag efterfrågar därför tydligare svar och mer konkret beskrivning av vilka specifika åtgärder och effektiviseringar statsrådet avser att genomföra för att hantera situationen. Det är räcker inte med generella påståenden om utrymme för effektiviseringar, vilket statsrådet gång på gång återkommer till. Vi behöver få ett svar om konkreta och tydliga planer för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken fungerar effektivt och att de som behöver stöd verkligen får det. Vi har samlats här för att vi tycker att det är viktiga frågor som engagerar oss, och jag förväntar mig tydligare svar.

Kan statsrådet ge en mer detaljerad redogörelse av hur dessa nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att hanteras för att undvika att de utgör ett hinder för att öka sysselsättningen och försvårar situationen för dem som har varit arbetslösa under en längre tid? Statsrådet kan också gärna vara lite mer konkret när det gäller hur han tänker hantera utmaningarna på myndigheten, där personalen i dag är väldigt stressad. Vad är statsrådets svar till alla som lyssnar på detta?

Fru talman! Många gånger har jag hört statsrådet berömma Arbetsförmedlingens cirka 11 000 anställda och det jobb de utför. Men jag undrar om Arbetsförmedlingens anställda verkligen känner sig uppskattade när de gång på gång får höra att det går att effektivisera ännu mer.

Precis som mina kollegor sagt resulterar regeringens iver att dra ned på Arbetsförmedlingen nu i att 90 anställningar avslutas. Det handlar om personer som har utbildat sig och just blivit klara med sin utbildning, men nu ska deras kunskaper inte användas utan kastas bort.

Samtidigt pratar statsrådet om att regeringen förstärker Arbetsförmedlingen för att man ska kunna möta den arbetslöshet som kommer. Men att pengarna inte kommer att användas och att det tas resurser från insatser nämner inte statsrådet.

Liksom mycket annat i regeringens politik går detta inte ihop.

I statsrådets svar saknas fortfarande konkreta förslag för hur fler ska få rätt stöd och särskilt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det så att arbetsmarknadsministern redan har kapitulerat på arbetsmarknadsområdet och saknar idéer för hur fler ska komma i arbete? Nyss lät det i arbetsmarknadsministerns inlägg som att han inte kan sitta och tänka så att det knakar. Det kanske är en av anledningarna till att ett arbetsmarknadspolitiskt råd har inrättats. Han behöver få idéer av någon.

Syftet med rådet är att samla ett gäng arbetsmarknadsexperter som ska ge tips och råd till arbetsmarknadsministern om hur man löser problematiken kring långtidsarbetslösheten. Att statsrådet struntar i att ha med arbetsmarknadens parter i rådet är anmärkningsvärt eftersom de är just arbetsmarknadsexperter.

Jag vill ge statsrådet en sista chans att konkret förklara hur fler som står långt från arbetsmarknaden ska få rätt stöd och komma i arbete när Arbetsförmedlingen fortsätter att varsla.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett icke-svar. Man kan konstatera att statsrådet inte svarar på frågorna. Statsrådet fortsätter att prata om nedskärningar. Statsrådet pratar om 2024 och det som redan är känt, nämligen att 400 miljoner ska bort. Man har också dragit bort 1 miljard från vuxenutbildningen.

Fru talman! Under debatten har det tydligt framkommit att statsrådet saknar ambitioner och konkreta politiska reformer för att möta behoven hos de arbetslösa, särskilt för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är oroväckande och riskerar att skapa en klyfta för de långtidsarbetslösa. Det är därför viktigt att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att stärka Arbetsförmedlingen och säkerställa att myndigheten har tillräckliga resurser för att erbjuda individanpassat stöd till de arbetslösa, särskilt nu när Arbetsförmedlingen kämpar med hög arbetsbelastning och stress bland de anställda.

Det är också viktigt att säkerställa en väl representerad Arbetsförmedling över hela landet och ett nära samarbete med kommunerna.

Avslutningsvis är det av yttersta vikt att vi tar dessa frågor på allvar och arbetar för att skapa en arbetsmarknadspolitik som ger alla människor möjlighet att komma i arbete och bidra till samhället. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Vi kan inte blunda för de larm som kommer från insidan av Arbetsförmedlingen och de negativa konsekvenser som nedskärningarna kan medföra, både för de arbetslösa och för de anställda på myndigheten.

Avslutningsvis vill jag återigen tacka statsrådet för debatten och önska statsrådet och hans medarbetare en trevlig sommarledighet när den väl inträffar. Jag tackar också fru talmannen och utskottskansliet och önskar trevlig sommar när den väl inträffar.