Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att ge i uppdrag till Arbetsförmedlingen att omprioritera insatser till följd av styrningen mot fler deltagare i matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildning och vilka insatser som då kan komma i fråga. Vidare frågar hon om jag tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av regeringens nedskärningar på anslaget 1:3 på utgiftsområde 14 när det gäller antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och insatser och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 en effektivare arbetsmarknadspolitik genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet. Arbetsförmedlingen fick därför i regleringsbrevet för 2023 ett uppdrag att bland annat öka antalet deltagare i arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning, lönebidrag och andra subventionerade anställningar.

Ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster kan också bidra till fler kontakter med arbetsgivare och bättre möta arbetsgivares kompetensförsörjningsbehov. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen också extra medel för att öka antalet praktikplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens personalresurser med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten. Även om detta finansieras genom motsvarande minskning av programmedel finns det fortfarande ett utrymme för en ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden.

Arbetslösa som inte kan få ett arbete kan behöva utbildning. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten satsas över 700 miljoner kronor för att skapa 8 350 fler platser inom yrkesutbildningen för vuxna i hela landet.

Vidare har partierna i Tidöavtalet enats om att under mandatperioden genomföra en bidragsreform och sänka skatten på arbetsinkomster så att det lönar sig bättre att gå från bidrag till jobb. Det kommer också att ställas tydligare aktivitetskrav på den som är arbetslös.

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att förbättra den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.

Arbetslinjen ska återupprättas, och alla som kan arbeta ska arbeta. Det ska löna sig att gå från bidrag till jobb och ställas höga krav på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Det ska också finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.

Detta är en arbetsmarknadspolitik med kostnadseffektiva insatser utformade så att fler kommer i arbete.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka min kollega Teresa Carvalho för denna viktiga fråga och möjligheten att få debattera den.

Jag vill också understryka att vi i dag har enorma behov på svensk arbetsmarknad. Det är därför ett stort problem att resurser avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser inte utnyttjas utan lämnas tillbaka, år efter år. Denna diskussion och debatt har vi också haft med arbetsmarknadsministern flera gånger. Det är särskilt problematiskt eftersom behoven på arbetsmarknaden är jättestora i dag.

I budgetpropositionen för 2023 beslutade regeringen att budgetanslaget för nystartsjobben ska uppgå till 8,1 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2022. Vi har tidigare som sagt, både i kammaren och i debattartiklar, varnat för risken för att medel avsatta för nystartsjobb inte kommer att utnyttjas utan att miljardbelopp kommer att lämnas tillbaka vid årets slut.

Detta är som sagt särskilt oroande eftersom nystartsjobben bygger på en rättighetslag, vilket innebär att det är troligt att medlen inte kommer att utnyttjas fullt ut när den ekonomiska aktiviteten minskar. Detta innebär att regeringens och Sverigedemokraternas beslut kan leda till en situation där medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser och Arbetsförmedlingens verksamhet inte kommer att räcka till, samtidigt som vi kommer att se medel för nystartsjobb lämnas tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har som sagt tidigare påpekat att detta kan få förödande konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken men också för legitimiteten för den politiken. Regeringen valde att inte lyssna på oss då. Jag hoppas att regeringen kan lyssna på oss i dag.

När jag tittar på Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen fram till maj 2023 ser jag att endast 26 procent av de avsatta 7,5 miljarder kronorna för nystartsjobb har använts, det vill säga 1,98 miljarder kronor. Med den nuvarande förbrukningstakten för året kommer troligen mindre än 5 miljarder kronor att användas. Närmare bestämt är det 4,8 miljarder kronor som vi tror kommer att utnyttjas. Dessutom vet vi att aktiviteten minskar under sommarmånaderna, vilket innebär att sannolikheten ökar för att vi kommer att hamna någonstans runt 4,5 miljarder kronor.

Med andra ord verkar våra tidigare varningar slå in, och risken är nu att 3 miljarder kronor som är avsatta för nystartsjobb inte kommer att användas. Dessa pengar skulle som sagt kunna användas till arbetsmarknadsutbildning och till att förstärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag så att fler kan anställas på Arbetsförmedlingen. Men inget av detta har regeringen valt att prioritera.

Med anledning av Arbetsförmedlingens återrapportering till regeringen vill jag fråga statsrådet hur han motiverar att medel som är avsatta för arbetsmarknadspolitiska insatser och inte minst för Arbetsförmedlingens organisation inte motsvaras av tillräckligt med resurser. Myndigheten börjar redan nu skära ned på personalkostnaderna, vilket vi kommer att debattera lite senare. Samtidigt kommer Arbetsförmedlingen att skicka tillbaka 3 miljarder kronor till regeringen och staten.

Jag vill också fråga vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att säkerställa en effektiv och optimal användning av dessa medel för att bekämpa arbetslösheten, inte minst den långtidsarbetslöshet vi har i dag, samt hur vi ska främja sysselsättningen och hantera kompetensförsörjningen i Sverige.

Fru talman! Tack för inläggen i denna interpellationsdebatt, som faktiskt handlar om 89 miljarder ägg. Det är den summa som en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom och som vi brett satsar på detta område. Jag hör här inne att det finns de som vill satsa ännu mer, som tycker att 89 miljarder är för lite.

Vi jobbar intensivt för att se till att vi hushållar med dessa 89 miljarder på absolut bästa sätt.

Vi noterar att andra partier drar ned på nystartsjobben och satsar på andra saker. Att det är få nystartsjobb kan bero på att vi har en förvånansvärt, ska vi ärligt säga, positiv utveckling på arbetsmarknaden trots det bistra läget. Vi ska komma ihåg att vi lever i en krigsekonomi. Vi bor granne med ett krig. Vi har hög inflation. Vi har genomlidit en pandemi, och vi vet inte vad den kommande vintern kommer att bjuda. Jag vill påminna alla här inne om att det är sex månader till julafton - ja, mindre än det, faktiskt. Då kommer vi återigen att möta en energisituation i det här landet som gör det svårt. Men ändå ser vi en rätt stark arbetsmarknad.

Vi planerar och är beredda på att det kan bli kärvare tider. Det är svårt att sia. Därför ska man se att vi då återkommer i en vårändringsbudget. Vi kommer snart att återkomma med nya prognoser. Allt som interpellanten och deltagarna i debatten i övrigt för fram kommer ju att vägas in i den budget som vi lägger på riksdagens bord i höst men också i eventuella ytterligare justeringar i den så kallade höständringsbudgeten, om det är aktuellt.

Jag ser och hör det ni säger. Under de senaste 10, 20 eller 30 åren har man flyttat runt anslag på Arbetsmarknadsdepartementet - just nu är det 89 miljarder - för att maximera insatserna och nå dem som är långt från arbetsmarknaden, dem som är medellångt från arbetsmarknaden och dem som befinner sig närmare arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan inte just nu ge mer svar om vad vi planerar i höstens budget. Vi kommer att återkomma, och då är jag helt säker på att de fyra riksdagsledamöter som är här i kammaren nu kommer att återkomma med vad de anser vara bättre förslag. Jag gissar att det då kommer att handla om att man ska ha ännu mer resurser.

Vi tror att man hushållar bäst genom att hela tiden försöka söka effektivisering. Det kan man säga när som helst. Effektivare arbetsmarknadspolitik är det svårt att vara emot. Man kan ju inte vara för en ineffektiv arbetsmarknadspolitik.

Men vi har detta i en tid då Arbetsförmedlingen och andra aktörer har varit föremål för stora omställningar på arbetsmarknaden. Vi har nu också att hantera det fantastiska omställningsstödet, som adderar ytterligare stöd till människor för att de ska kunna omskola sig själva mer offensivt eller ha resurser och ytterligare stöd i händelse av arbetslöshet utöver det som vi nu pratar om.

Jag kan inte ge mycket mer än så, men vi försöker med resurser i vårändringsbudgeten att parera detta. Slutligen görs också stora satsningar post-pandemi på utbildningar inom yrkeshögskola och yrkesvux.

Fru talman! Jag ställde två frågor som problematiserar en diskussion. Jag fick inte något svar på hur statsrådet ser på det faktum att nu när man har fördubblat pengarna till nystartsjobben kommer dessa pengar knappt att användas. Det vill säga att 3 miljarder kronor kommer att skickas tillbaka oanvända till staten.

Statsrådet säger att man kommer att komma tillbaka när det gäller budgeten för nästa år. Det vi diskuterar är det som är i dag. Tittar vi på siffrorna i budgeten i dag kan vi konstatera att pengarna inte används. Det är detta som är problemet.

Det handlar inte om att vi socialdemokrater vill ha mer pengar till arbetsmarknadspolitiken eller att 89 miljarder ska bli 99 miljarder. Det vi är ute efter är att man ska kunna se till att de här resurserna används klokt.

Vi kan titta på anslagen. Av de 89 miljarderna går 38 miljarder till akassan. 6,9 miljarder går till arbetsmarknadspolitiska program och insatser. 7,7 miljarder är Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, det vill säga personal, kontor, löner och så vidare för att vi ska kunna ha en statlig arbetsmarknadsmyndighet.

Låt mig återgå till frågan. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet kommentera detta utifrån det vi ser i dag och det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Det är 3 miljarder som inte kommer att användas om vi fullföljer det som Arbetsförmedlingen har rapporterat in till regeringen. Anser statsrådet att dessa pengar kunde användas till exempelvis arbetsmarknadsutbildningar eller till att rusta upp Arbetsförmedlingen, så att vi - inte minst mot bakgrund av vad statsrådet sa om post-pandemi - har en arbetsförmedling som är välrustad för att hantera kriser?

Fru talman! Vad är jobbpolitiken? Det är väl klart att den är aktiv och effektiv, men Liberalerna tänker aldrig medverka i en regering till en politik där vi gömmer undan människor i olika åtgärder för att bara nå lägre arbetslöshet. Målet ska vara att man ska gå till en egen försörjning, där man kan få den frihet, den möjlighet och den egenmakt som det innebär. Det är kanske det första jobbet, det första riktiga jobbet. Detta måste leda till riktiga jobb. Därför lägger vi om stora delar.

Jag vet att Socialdemokraterna älskade extratjänsterna, men det har inte gjorts stora utvärderingar som har visat att de har lett till enorma resultat, till att människor har tagit gigantiska steg in på arbetsmarknaden. Det har inte hänt. Jag väntar gärna på en sådan rapport. Om det kommer sådana rapporter ska jag läsa dem med stort intresse.

Jag ska också läsa den sensationella uträkningen från riksdagens utredningstjänst - och den är väl inte så sensationell. Det handlar om hur det blir om man satsar ännu mer pengar. Socialdemokrater har ju en politik när man lägger sin sista budget. När man hamnar i opposition har man en ny politik, där man lägger ännu mer resurser än vad man först hade tänkt göra enligt den budget som gällde det sista året dessförinnan. Men man är inte sämre än att man kan ändra sig. Man kommer med nya förslag. Och nu har ni mer resurser. Jag säger det.

Men jag menar att man måste kunna använda 89 miljarder, inklusive a-kassan. Allt det är tänkt att användas. Detta är otroligt svårt, och det tror jag ändå att Socialdemokraterna kan erkänna. Man ser hur detta har flyttats i statsbudgeten från år till år när ni har försökt planera. Det gäller alltså utgifterna. Det är ju inget självändamål att man ska göra av med alla pengar. Den tiden måste väl ändå vara förbi också för interpellanten och meddebattörerna här - att det finns ett självändamål att göra av med alla pengar.

Dessa resurser finns. Om de inte används ska man se: Kan vi göra detta effektivare? Kan de användas på något annat område? Kan det bli ännu fler yrkesutbildningar? Kan det bli ännu fler satsningar på annan reguljär utbildning? Ja, det är kanske ännu bättre arbetsmarknadspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan vill jag säga något för protokollet och till dem som lyssnar på denna debatt. Det handlar om att göra om språkundervisningen, skärpa kraven och se till att människor kommer i språkundervisning. Det är ingen idé att någon här inne sitter och tjurar över att ingen har lärt sig svenska på ett, fem eller tio år. Det är väl bättre att de gör det nu, i så fall. Sfi måste reformeras. Det måste in ett helt annat ramverk och helt andra krav. Där räknar jag med Socialdemokraternas stöd, för jag gissar att de åtminstone numera är för krav när det gäller svenska språket.

Sedan handlar det om att bekämpa inflationen. Det är viktig jobbpolitik. Bekämpar vi inte inflationen kommer arbetslösheten garanterat att börja öka igen. Nu har man räknat med det, men vi har inte sett det än. Vi måste bekämpa inflationen. Vi måste rusta oss för yttre och inre hot. Det är också arbetsmarknadspolitik, kan jag säga. Det handlar om att människor ska våga investera i Sverige. Vi ser hur investeringarna kommer hit på rad. Jag möter direktörer när det gäller alla möjliga gröna och bra investeringar som undrar: Har du något folk att sätta i arbete? Jajamän, vi håller på för fullt.

Varje månad startar kanske 1 000 olika arbetsmarknadsutbildningar. Vi har en yrkeshögskola som har växt väldigt kraftigt och med bibehållen kvalitet. Vi ser till att vi växer och får kvalitet i den högre utbildningen, för vi måste ha några fler ingenjörer i Sverige också. Vi jobbar med ungdomsskola för att minska antalet avhopp. Det handlar om ungar som inte har fått tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet. Antalet har vuxit år efter år.

Allt detta tillsammans med motkrav när det gäller försörjningsstöd under längre tid är en del i en samlad politik för jobb och för egenmakt åt individer som får äran att försörja sig själva.

Fru talman! Jag känner att jag vill bemöta lite av detta med motorsågar och storsläggor. Det känns som att man ska vara försiktig med att ta till Johan Pehrsons mustiga språk. Man ska ibland hålla igen lite, för det kan träffa lite fel. Det är väldigt svårt att säga att man har tagit fram stora släggor och motorsågar när vi har en samlad arbetsmarknadspolitik av denna volym.

Jag vill bara understryka - och jag vill att det är tydligt - att jag önskar att vi behöver ha lite mindre av detta i framtiden. Om vi lyckas med ett företagsklimat och ett entreprenörsklimat så att det blir fler nya jobb kommer det att bli mer skattepengar. Vi ser nu hur SKR kämpar. Socialdemokraterna själva hade väl inte en krona till SKR i vårändringsbudgeten. Rätta mig om jag har fel! Det går bra att nicka eller skaka på huvudet. Jag vet att ni inte hade det.

Det är så pengarna rullar in. Det är så välståndet skapas och i grunden en fungerande ungdomsskola och högre utbildning. Det är det som ska göra att människor kommer i arbete, och det är det som gör att vi kan se till att vi får den kompetensförsörjning som behövs.

Många av de saker Socialdemokraterna gjorde var kloka, så vi har tagit vid. Det gäller till exempel att man efter åtta år kom fram till att det är bra att dimensionera gymnasieskolan. Tyvärr tog det åtta år. Men det är bättre med år åtta än inget alls. Fler människor söker sig till de utbildningarna, och ungdomarna får ett ärligt svar om var jobben finns i framtiden. Det är dumt att utbilda sig till jobb som inte finns, även i ett land som ger den friheten till alla människor att välja utbildning och kämpa om de platser som finns.

Regeringen prioriterar skola och utbildning. Vi har valt att lägga om politiken och öka kontrollerna. Vi jobbar vidare med dessa frågor, men det tar lite tid. Det finns inga färdiga lagförslag, eftersom det var tomt i lådorna när vi tog över från Socialdemokraterna. Ni kommer att få se, och vi kommer att prata mycket om detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.