Riksflödet
Logga in
Replikerade på Nima Gholam Ali Pour ·

Annika Hirvonen (MP) om Nya regler för arbetskraftsinvandring

Annika Hirvonen (MP) svarade Nima Gholam Ali Pour i en replik om Nya regler för arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2025/26:92 Onsdagen den 18 mars” den 18 mars 2026.

Nima Gholam Ali PourSD· i sitt anförandeSverigedemokraterna har tillsammans med regeringen lovat väljarna att införa en stram invandringspolitik. Vi har mandat att genomföra just detta. I den proposition som behandlas i dag finns många lagförslag som ska se…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen lovat väljarna att införa en stram invandringspolitik. Vi har mandat att genomföra just detta.

I den proposition som behandlas i dag finns många lagförslag som ska se till att vi får denna strama invandringspolitik när det gäller arbetskraftsinvandringen. Ett av de viktigaste förslagen är att ett arbetstillstånd för utlänningar från tredjeland beviljas först när man uppfyllt ett lönekrav som innebär att utlänningens lön uppgår till minst 90 procent av medianlönen i Sverige.

Det är viktigt att påpeka att lönekravet på 90 procent av medianlönen gäller just arbetskraftsinvandrare från tredjeland, alltså länder utanför EU och EES. I debatten får delar av oppositionen det att framstå som att detta gäller all arbetskraftsinvandring, men det stämmer inte. Lönekravet kommer inte att gälla de cirka 220 miljoner människor som ingår i arbetskraften inom EU och EES.

Den här frågan har precis som alla andra invandringsrelaterade frågor förvrängts i debatten. Något som inte har lyfts fram i debatten om arbetskraftsinvandring är att endast cirka 0,5 procent av den totala arbetskraften i Sverige består av arbetskraftsinvandrare från tredjeland. På de flesta arbetsplatser i Sverige finns det inga arbetskraftsinvandrare. Sverige står och faller inte med arbetskraftsinvandringen.

Jag har ju följt den här debatten ett tag nu, och man har hört massor av yrkesgrupper läggas fram som exempel på grupper där arbetskraftsinvandring är av yttersta vikt. Man har hört om läkarna. Förra året kom 87 läkare till Sverige genom arbetskraftsinvandring, och det finns ungefär 46 000 yrkesverksamma och legitimerade läkare i Sverige. Man har hört om undersköterskorna. Förra året kom 30 undersköterskor till Sverige genom arbetskraftsinvandring, och det finns cirka 129 000 undersköterskor i Sverige.

Jag kan gå igenom varje yrke som finns. Det framgår då att endast en bråkdel kommer till Sverige genom arbetskraftsinvandring. Att hela branscher eller verksamheter skulle stå och falla med arbetskraftsinvandringen är en lögn. Siffrorna backar inte upp ett sådant påstående. Denna statistik finns på Migrationsverkets hemsida för alla att läsa.

Sedan jag började engagera mig i politiken, vilket ändå var ett tag sedan, har Sverige haft en arbetsmarknad som dominerats av högkvalificerade yrken. I en internationell jämförelse är de enkla jobben, som inte kräver någon utbildning, rätt få på den svenska arbetsmarknaden. Därför är det märkligt att vi tar hit folk från Mellanöstern för att de ska jobba i ett gatukök i Sverige, när vi har fler än 400 000 arbetsföra människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är ju de arbetslösa i Sverige som ska få de här enkla jobben.

Detta är grundtanken bakom en höjning av lönekravet till 90 procent av medianlönen. Det är orättvist och omoraliskt att låta människor som befinner sig i en utsatt situation på den svenska arbetsmarknaden konkurrera med hela världen. Det räcker med att de behöver konkurrera med alla EU-medborgare. Varför ska arbetslösa i Sverige konkurrera med människor i Indien om de få enkla jobb som finns i Sverige? Det är detta som vissa partier i denna kammare behöver förklara när de motsätter sig denna proposition.

En höjning av lönekravet till 90 procent av medianlönen innebär att arbetskraftsinvandrare behöver tjäna cirka 33 000 kronor för att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är precis vad det handlar om: ett uppehållstillstånd. Det här handlar inte om att politiker ska bestämma över lönerna, vilket är ännu en förvrängning från oppositionens sida. Det handlar om villkoren för arbetskraftsinvandrares vistelse i Sverige.

Innan Tidöpartierna kom till makten var villkoren för arbetskraftsinvandrares vistelse helt annorlunda. Då räckte det med att en arbetskraftsinvandrare hade en inkomst på 13 000 kronor. Tidöpartierna höjde först gränsen till 80 procent av medianlönen. Nu kommer vi att höja den till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar ungefär 33 000 kronor.

Det här handlar om något så grundläggande som att arbetskraftsinvandringen till Sverige ska tjäna Sveriges intressen och inget annat. Det handlar inte om att förverkliga drömmar för någon i Bangladesh och ge en utlänning ett bättre liv. Vi tittar på vårt samhälle och vår arbetsmarknad och ser vad Sverige behöver. Utifrån detta formar vi en arbetskraftsinvandring som tjänar Sveriges intressen.

En del av detta är att regeringen genom en förordning ska kunna meddela undantag från lönekravet. Det kan finnas enstaka yrken där arbetskraftsbrist i Sverige i kombination med arbetskraftsbrist i EU och EES kan leda till att det behövs undantag från lönekravet.

Det kommer även att finnas yrkesgrupper där det förekommer så mycket fusk att regeringen får besluta att inte ta emot arbetskraftsinvandrare i just den yrkesgruppen. Det handlar om yrkesgrupper där missbruket är omfattande. Det handlar om arbetskraftsinvandring inom yrkesgrupper som i dag används för kriminella upplägg och där människoexploatering och arbetslivskriminalitet förekommer i stor omfattning. Regeringen måste ha verktyg för att stoppa sådant.

Herr talman! I denna proposition föreslås det även att det ska införas en bestämmelse som förtydligar att en utlänning får nekas arbetstillstånd om arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare är skäligen misstänkt eller dömd för brott enligt 20 kap. utlänningslagen eller för människohandel eller människoexploatering enligt brottsbalken.

Det handlar om arbetsgivare som fuskar och anställer illegala migranter. Det kan även handla om arbetsgivare som ägnar sig åt människosmuggling. Dessa arbetsgivare ska självklart hindras från att anställa arbetskraftsinvandrare. Det borde framgå tydligt i lagen att så är fallet, vilket den här propositionen avser att fastställa.

Även den särskilda avgiften för den arbetsgivare som har anställt en illegal migrant ska höjas från ett prisbasbelopp till två. Det innebär att den särskilda avgiften höjs från cirka 59 000 till cirka 118 000 kronor. Arbetsgivare som fuskar och möjliggör illegala invandrares vistelse i Sverige ska få betala för det. För överträdelser som har pågått längre än tre månader ska avgiften höjas från två till fyra prisbasbelopp.

Trots att den särskilda avgiften för arbetsgivare som anställer illegala migranter höjdes 2018 fortsätter man att vid arbetsplatsinspektioner hitta hundratals illegala migranter som arbetar i Sverige. Det här måste stoppas. Det måste framgå att verksamheter som anställer illegala migranter inte kan vara lönsamma. Därför behöver vi lagstiftning som hindrar dessa arbetsgivare från att anställa arbetskraftsinvandrare, och de som använder sig av illegala migranter ska betala ett högt pris.

Det är just de arbetsgivare som anställer illegala migranter som konkurrerar ut de arbetsgivare som följer reglerna. Här är politikens roll att fastställa regler som ser till att arbetsgivare som bryter mot reglerna inte konkurrerar ut de näringsidkare som faktiskt följer reglerna.

Herr talman! Det ska även införas en ny straffbestämmelse i utlänningslagen mot exploatering av utländsk arbetskraft. Den ska träffa arbetsgivare som har en utlänning anställd eller som i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne i arbete under uppenbart orimliga villkor. Straffet för exploatering av utländsk arbetskraft ska vara fängelse i högst två år. Straffet för grov exploatering av utländsk arbetskraft ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vi vet att den liberala invandringspolitiken har resulterat i att många utlänningar har utnyttjats på den svenska arbetsmarknaden. I Malmö har man på restauranger på Möllevången som är populära bland vänsterpartister och socialdemokrater hittat utlänningar som arbetat under slavliknande förhållanden.

Vi kan inte ha det så i Sverige. Nu signalerar vi från politikens håll att inga fler människor ska offras på massinvandringens altare. Vi ska ha en reglerad och stram invandring till Sverige, och de som befinner sig här ska behandlas med värdighet.

I denna proposition föreslås att ytterligare en straffbestämmelse ska införas: att handel med arbetstillstånd ska förbjudas. Den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot en ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen har begått ett brott. Man ska helt enkelt inte kunna sälja arbetstillstånd till utlänningar.

Det här har förekommit – bara ett anställningserbjudande har kostat 30 000 kronor och uppåt. Arbetskraftsinvandraren kan sedan ha fått betala så mycket som en halv miljon kronor för att fullfölja processen för att få arbetstillstånd. Det är vidrigt.

Rödgröna regeringar har varit passiva och accepterat dessa problem. Nu agerar Tidöpartierna. Vi vägrar att acceptera att man kan köpa sig in i Sverige.

Herr talman! I åratal har människor utnyttjats på svensk arbetsmarknad. Arbetstillstånd har sålts. Löner har dumpats. Människor har arbetat och levt under slavliknande villkor i Socialdemokraternas Sverige, men den tiden går mot sitt slut.

Sverige är inte en marknad där man handlar med uppehållstillstånd. Vi sätter stopp för detta här och nu. Vi gör det därför att det är rätt. Vi gör det därför att det är rättvist. Vi gör det därför att Sveriges reglerade invandring ska tjäna Sveriges intressen och därför att de människor som vistas lagligt i Sverige förtjänar ett anständigt liv.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag får väl börja med att gratulera till regeringsplatsen och till den potentiella statsministerposten.

Utifrån att det i Tidöavtalet står att lönegolvet borde vara 100 procent – min uppfattning är att detta är ett krav från Sverigedemokraterna – skulle jag vilja veta hur det ser ut framgent. Vi börjar ju närma oss ett val. Kommer ni inför valet att kräva att det blir 100 procent så som ni har krävt hittills?

Den politik som förs just nu är verkligen Sverigedemokraternas politik. Moderaterna har inte krävt ett högt lönegolv för arbetskraftsinvandrare, utan man har litat på att företagare har haft förmågan att avgöra behovet. Vi tycker också att det, ihop med kollektivavtal, är den ordning som ska gälla. Men i stället för att företagen ska få avgöra behovet har nu Sverigedemokraterna fått makten över vilken typ av arbetskraft som får komma in till Sverige.

Både Sverigedemokraterna och Moderaterna har nämnt att det finns yrken det kan göras undantag för. Vilka yrken anser Sverigedemokraterna att det borde göras undantag för? Vård- och omsorgsyrken har det sagts, men finns det andra yrken Sverigedemokraterna anser att det bör göras undantag för?

Herr talman! För det första: I de diskussioner jag har deltagit i har det inte varit aktuellt att återkomma till detta ärende under den närmaste tiden, utan den lag vi stiftar nu kommer att gälla rätt länge.

För det andra: Den stora höjningen var när vi höjde från 13 000 kronor till 80 procent av medianlönen. Nu går vi från 80 procent till 90 procent, så det är inte en lika stor höjning. Den stora skillnaden var när Sverige gick från Socialdemokraternas arbetskraftsinvandring, som egentligen tillät vem som helst att komma in, till en arbetskraftsinvandring där vi såg till att de som kom hit var högkvalificerade. Till de lågkvalificerade yrken där det förekom omfattande fusk minskade vi invandringen.

För det tredje: Om ledamoten har läst propositionen vet ledamoten att det inte är partierna som bestämmer vilka yrken som ska undantas. Det är Arbetsförmedlingen och Migrationsverket som tar fram underlag, och sedan får regeringen vissa förslag baserade på detta underlag. Därefter fattar regeringen beslut. Det är alltså inte godtyckliga förslag. Jag tänker att ledamoten tycker att detta är bättre än Socialdemokraternas proposition, där det över huvud taget inte fanns möjlighet till undantag.

Herr talman! Det är korrekt att gränsen tidigare var 13 000 kronor. Men det var Ulf Kristersson som fick igenom det, inte Socialdemokraterna. Låt oss ha en faktabaserad diskussion i kammaren.

Men visst, varken Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna eller Kristdemokraterna har tidigare gjort tillräckligt mycket åt fusket. Det tar jag på mig, även om jag inte har varit här så länge. Fusket borde ha hanterats tidigare, och vi i Centerpartiet stöder förslagen i propositionen om att straffa företag som fuskar. Detta är vi helt med på.

Det vi däremot inte gillar är lönekravet på 90 procent av medianlönen, för det betyder att fler än 10 000 av dem som arbetar i Sverige och som i praktiken tjänar mer än 30 000 kronor i månaden kommer att få nej till att få fortsätta jobba i Sverige. Jag har väldigt svårt att se att det är något som stärker Sverige.

När det gäller yrken är det korrekt att det ska komma underlag, men enligt propositionen är det i slutändan regeringen som ska ta beslutet. Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen, och därför vore det intressant att höra vilka yrken Sverigedemokraterna anser att regeringen bör göra undantag för. Enligt vissa företrädare på sociala medier är det nämligen inga. Men samtidigt står företrädare för regeringen och säger att det kan finnas sådana yrken. Hur ser Sverigedemokraterna egentligen på detta med undantag? Ser man att det i dagsläget finns en reell öppning för att göra undantag?

Herr talman! Hur ska jag förklara detta för ledamoten? Inget parti skulle godtyckligt ta sådana beslut, utan man utgår från ett underlag som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har tagit fram och som visar att det finns arbetskraftsbrist inom vissa yrken. Det kan variera från år till år, och därför kommer undantagen hela tiden att förnyas. I propositionen står det att man kommer att utgå från ett underlag. Det baseras inte på en politisk åsikt utan på i vilka yrken det råder arbetskraftsbrist.

Jag tror inte att Centerpartiet är emot fusket, för om man var det skulle man stödja detta förslag. Det finns rapporter från Migrationsverket som visar att när högre försörjningskrav och lönekrav har införts minskar arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade yrken. Och det är i lågkvalificerade yrken som fusket är omfattande, så fusket kommer också att minska. Jag hoppas att ledamoten hängde med.

Eftersom det finns rapporter och belägg från Migrationsverket är det märkligt att Centerpartiet motsätter sig detta och menar att man kan minska fusket på något annat sätt. Vi vet att det förekommer omfattande fusk inom vissa yrken och att kriminella organisationer redan har sträckt ut sina tentakler till en del branscher. Om arbetskraftsinvandringen minskar i dessa branscher minskar också fusket, och det är det detta lönekrav kommer att leda till.

Herr talman! 52 miljarder kronor – så mycket bidrog arbetskraftsinvandringen till Sveriges bnp 2024. Arbetskraftsinvandringen bidrog också med 17 miljarder i skatteintäkter, vilket motsvarar lönerna, inklusive skatt och arbetsgivaravgifter, för i princip alla Sveriges poliser. Nima Gholam Ali Pour hävdade att arbetskraftsinvandringen inte är betydelsefull för Sverige och att vi inte står och faller med den. Nej, det är klart att Sverige inte står och faller med 17 miljarder i skatteintäkter och 52 miljarder till bnp, men vi blir mycket fattigare med Sverigedemokraternas utvisningspolitik.

Det har funnits en tydlig röd tråd i hur Sverigedemokraterna har pratat om invandring, nämligen som roten till alla Sveriges problem. Invandrarnas fantastiska bidrag till vårt samhälle viftas bort som enskilda fall och obetydliga exempel. Men runt om i Sverige ser medarbetare och kollegor, brukare i hemtjänsten med flera varje dag vilken otrolig betydelse invandringen har för lokalsamhället, för äldreboendet och för Sverige och vår ekonomi.

Regeringens politik handlar om en enda sak: att utvisa ännu fler som arbetar och bidrar ur landet. Det handlar inte om något annat.

Herr talman! Vi är inte emot arbetskraftsinvandring, även om det lät så på ledamoten. Det handlar om att vi ska ta emot de arbetskraftsinvandrare som den svenska arbetsmarknaden behöver. Sverige behöver människor inom högkvalificerade yrken.

När det gäller enkla jobb inom lågkvalificerade yrken har Sverige redan fler än 400 000 arbetsföra människor som står utanför arbetsmarknaden. De kan inte konkurrera med alla människor i världen för att få dessa enkla jobb, utan här måste det vara sjyst konkurrens så att dessa människor kommer in på arbetsmarknaden och kan bidra till samhället precis som alla andra.

Det vore orättvist mot dem om man lät arbetsgivare till exempel ta hit någon från ett tredjeland, Indien eller någonstans i Mellanöstern, som kunde arbeta på ett gatukök när det är en ungdom i det lokala samhället som kan ta det jobbet. Vi är inte emot arbetskraftsinvandring. Vi vill ha en arbetskraftsinvandring som gynnar det svenska samhället.

Sedan kan man också lägga till att med tanke på den kriminalitet som förekommer inom arbetskraftsinvandringen och de branscher som tog emot många lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare kostade det också samhället. Vi kan inte bara räkna in vad det gav samhället. Man måste också se vad kriminaliteten inom de branscherna har kostat samhället.

Till sist vill jag bara lägga till att vi sverigedemokrater inte tycker att invandring är roten till alla problem. Ledamoten påstod att vi tycker det. Det är inte alls sant. Jag står här och säger emot ledamoten, så förmodligen bidrar invandringen till något.

Herr talman! Invandringen bidrar inte bara till något utan till fantastiskt mycket i vårt land. Jag ser fram emot att höra ett brandtal från Sverigedemokraterna där man någon gång talar om det.

Jag har till och med stått just här i kammaren och debatterat om hur Sverige dalade i korruptionsindex på grund av att Sverigedemokraterna fifflade med partibidragen. Till och med då talade Richard Jomshof från SD om att det var invandrarnas fel.

Herr talman! Nima Golam Ali Pour sa nyss att han tycker att vi ska ha arbetskraftsinvandrare ”som den svenska arbetsmarknaden behöver”. Det tycker också vi i Miljöpartiet. Det vi skiljer oss i är synen på hur vi bestämmer och kommer fram till vad den svenska arbetsmarknaden behöver.

Sverigedemokraterna och Tidöpartierna tänker sätta sig i Rosenbad och göra listor där de bestämmer vilka anställda som företagen behöver och vilka som inte får komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Vi i Miljöpartiet tycker att det måste bygga på vad arbetsgivarna själva ser. Det kan se olika ut. I norra Sverige skriker både offentliga och privata arbetsgivare efter arbetskraft i väldigt många olika yrkesgrupper med en väldigt stor bredd i lön. Situationen ser annorlunda ut i Stockholm eller i Skåne.

Vi tycker att arbetsgivare ska få anställa dem som de behöver så länge de ser till att betala kollektivavtalsenliga löner enligt branschpraxis. Det är enkelt. Så stärker vi Sverige.

Herr talman! Det finns mycket att säga om inlägget från ledamoten. Jag kan börja med att säga att om vi bara skulle utgå från kollektivavtal skulle det vara arbetsmarknadens parter som bestämde vilka som skulle få uppehållstillstånd. Det har aldrig varit så.

Innan 2008 hade vi arbetsmarknadsprövning. Där hade staten en ännu större roll än vad Miljöpartiet kanske vill att staten ska ha. Efter 2008 hade vi ett försörjningskrav. Det var på 13 000 kronor, och sedan har det höjts.

Det har aldrig varit så att kollektivavtal har avgjort vem som får uppehållstillstånd i Sverige. Det skulle vara bisarrt. Arbetsmarknadens parter kan inte bestämma vem som får uppehållstillstånd i Sverige.

Samtidigt som regeringen gör detta gör vi mycket annat för att se till att de som befinner sig utanför arbetsmarknaden kommer i jobb. Bland annat ska aktivitetskravet se till att fler människor aktiverar sig och försöker att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen ska också ta på sig en mer förmedlande roll, något man gav ifrån sig under Socialdemokraterna. Nu ska man se till att man börjar förmedla arbeten.

Undantagen kommer inte att innebära att någon kommer att sitta i Rosenbad och kryssa för vilka jobb eller yrken som ska undantas. Det är som jag berättade för ledamoten från Centerpartiet: Det kommer att tas fram underlag, och man kommer att utgå från de underlagen.

Anledningen till det är att undantagen finns för de yrken där det råder arbetskraftsbrist. Det är inte för vilka yrken som helst. Det kommer inte att vara godtyckligt. Man kommer att se var det råder arbetskraftsbrist, och utifrån det undantar man vissa yrken.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.