Sofia Skönnbrink (S) om Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt livsmedelspolitik

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15.

Mat är något av det mest grundläggande vi har. Det är trygghet, hälsa, gemenskap och en förutsättning för att vardagen och samhället ska fungera. Därför är det allvarligt att matkostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren. Sedan januari 2022 har livsmedelspriserna ökat med närmare 30 procent. För en vanlig barnfamilj innebär det ungefär 30 000 kronor mer i utgifter varje år.

Även om inflationen har bromsat kämpar många hushåll fortfarande för att få sin privatekonomi att gå ihop. Det märktes inte minst på antalet vräkningar under förra året, då över 3 000 människor förlorade sina hem. Av dessa var 824 barn.

Herr talman! Mat är inte en utgift man kan välja bort. Den ska betalas varje vecka. Det gör att livsmedelspolitiken även blir en fördelningspolitisk fråga. Vi socialdemokrater menar därför att vi behöver göra två saker samtidigt. Vi måste göra något åt de stigande livsmedelspriserna, men vi måste också stärka hushållens ekonomi.

Vi vill därför höja barnbidraget och studiebidraget och stärka bostadsbidraget för barnfamiljer. Vi vill se en rättvis skattesänkning för människor med vanliga löner och slopa karensavdraget så att man inte straffas ekonomiskt om man är hemma och är sjuk. Vi vill vidare göra det billigare för ungdomar att gå till tandläkaren och för sjuka och hämta ut sina mediciner. Vi vill också införa avgiftsfri kollektivtrafik för unga och studenter. Det här är inte enstaka åtgärder utan en sammanhållen politik för att stärka människors marginaler när kostnaderna springer iväg.

Förutom att stärka hushållens ekonomi, herr talman, har vi socialdemokrater även föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden.

I dag domineras dagligvaruhandeln av ett fåtal stora aktörer. Tre företagsgrupper står för merparten av försäljningen, vilket begränsar konkurrensen och gör det svårare för mindre producenter att nå ut till konsumenterna. Vi vill därför stärka konkurrensen i grossistledet, begränsa inlåsande avtal och göra det enklare att etablera nya matbutiker, inte minst i glesbygd. Svenska hushåll ska inte bära kostnaden för bristande konkurrens när det gäller vare sig mat eller veterinärvård.

Herr talman! Regeringen har nu föreslagit en halvering av matmomsen som samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom i ett försök att lindra situationen för svenska konsumenter. Men för att sänkningen av matmomsen ska få effekt och märkas i hushållens plånböcker krävs en noggrann uppföljning, inte minst för att öka konsumenternas förtroende.

I en undersökning som Nordea genomförde förra månaden svarade 71 procent av svenskarna att de inte trodde att matpriserna skulle minska även om vi beslutat om en sänkning av matmomsen. Det kanske inte är så konstigt, eftersom vi har sett flera fall där livsmedelsbutikerna trixat med priserna. Inför PRO:s årliga prisundersökning i fjol var det flera butiker som tillfälligt sänkte priserna för att sedan höja dem igen när undersökningen var över. Vi har också sett butiker som helt plötsligt börjat sälja kaffepaket, kexförpackningar och chokladkakor innehållande en mindre mängd livsmedel än tidigare till samma eller högre pris.

Den här typen av fulspel måste motverkas. Därför är det glädjande att regeringen efter många om och men valde att tillsätta en matpriskommission för att följa prisutvecklingen, något som vi socialdemokrater har föreslagit sedan 2023.

Herr talman! Livsmedelspolitik handlar också om beredskap. Det oroliga omvärldsläget har tydliggjort hur sårbara vi är när det kommer till vår livsmedelsförsörjning. I dag är ungefär varannan tugga som vi äter producerad i Sverige. Det innebär att vi är beroende av fungerande internationella leveranskedjor. Vid en större kris eller ett eventuellt krigsläge kan de här leveranserna upphöra. Då är det den egna produktionen som avgör hur robusta vi faktiskt är. Därför behöver vi stärka den svenska livsmedelsproduktionen, bygga upp beredskapslager, säkra tillgången till insatsvaror och förbättra dricksvattenförsörjningen.

Ska vi öka självförsörjningsgraden måste vi ta till vara hela livsmedelssystemets potential. Då är det inte en fråga om att ha antingen animaliskt eller växtbaserat, utan det är en fråga om både och. Därför är det som sagt tråkigt att den politiska diskussionen har varit så polariserad i den här frågan den senaste tiden. Den växtbaserade produktionen, inte minst av baljväxter och proteingrödor, har stor potential att minska vårt importberoende och stärka självförsörjningsgraden. Men utvecklingen hämmas i dag av risker och brist på långsiktiga villkor. Ska vi lyckas krävs investeringar, forskning och bättre förutsättningar för svensk förädling.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken och i glasen. Vi vill därför göra det obligatoriskt att vid all offentlig upphandling av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen ska ha skett med högre krav på djurskydd och låg antibiotikaanvändning, precis som i Sverige. På så sätt kan vi stärka matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och sjukvårdsinrättningar samtidigt som vi värnar och stärker vår egen livsmedelsproduktion.

Vi vill också göra det lättare för konsumenter att göra medvetna val. Vi föreslår därför att det ska bli obligatoriskt med skriftlig ursprungsinformation för kött på restauranger och i storhushåll. Vi vill även utöka möjligheterna för lantbrukare att sälja sina varor direkt till kund. Därför vill vi undersöka om regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården kan förenklas utan att riskera vare sig djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet.

Herr talman! Ingen i Sverige ska behöva välja mellan att köpa mat och att betala sina räkningar. Vi socialdemokrater vill se konkreta åtgärder som minskar prispressen, stärker svensk livsmedelsproduktion och säkerställer att högkvalitativ mat är tillgänglig för alla oavsett inkomst.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner inte igen mig i beskrivningen att vi socialdemokrater skulle vilja försvåra för svenska företagare eller livsmedelsproducenter. Vi tycker absolut att det är rimligt att man ska redogöra för om en vara har ändrat innehåll till det sämre och blivit mindre näringsriktig och om en vara krymper men behåller samma pris. Att man ska behöva uppge det tycker vi inte är några konstigheter över huvud taget.

Jag själv tycker att det är otroligt viktigt att vi har en utbredd livsmedelsproduktion i hela vårt land. Som jag sa vill jag också att det blir enklare för små producenter att förädla produkter. Jag har själv haft en debatt här i kammaren med landsbygdsministern om förädling av viltkött. Man kan från jägarkåren till exempel lämna in vildsvinskött till små charkuterier och få tillbaka vildsvinskorv. Det här är någonting som Livsmedelsverket var nära att stoppa. Detta kunde vi avvärja genom att vi drev regeringen och landsbygdsministern framför oss i frågan.

För mig är det oerhört viktigt att det inte blir så att det bara är stora aktörer som dominerar svensk dagligvaruhandel. Jag bor själv i glesbygd. Där finns det ett enda alternativ – vi har en matbutik, en pizzeria och en begravningsbyrå. Att vi faktiskt också har en bank är glädjande. Men för mig är det inte jätteenkelt att jämföra priser och välja en annan aktör om jag inte ska röra mig ungefär 45 minuter bort. För mig är det möjligt att göra det, för jag har bil och körkort. Värre blir det för pensionärer och för dem som inte har tillgång till bil.

Jag delar alltså inte uppfattningen att vi inte vill förenkla för mindre aktörer att etablera sig på marknaden. Det är snarare fråga om att vi driver på för att granska om konkurrensen verkligen funkar på ett sätt som är bra i Sverige i dag.

Herr talman! Först kommer jag att ta mig friheten att bemöta ledamotens förra inlägg i vårt tidigare replikskifte vad gällde skolköken och att barnen går hem hungriga, inte är nöjda och att maten inte smakar bra.

Det är fantastiskt att vi i Sverige har fri skolmat för alla våra elever så att de får sitt näringsbehov varje dag för att klara av sina studier. Det är fruktansvärt det man säger om hela branschen och om att kokerskorna i skolköken och i äldreomsorgen inte skulle vara tillräckligt kunniga för att leverera god och näringsriktig mat till barnen bara för att den är vegetarisk. Det är väldigt tråkigt.

Vad gäller att reglera marknaden vet jag att Sverigedemokraterna tycker att det är jätteotäckt. Vi hörde det senast när Staffan Eklöf debatterade med Malin Larsson vad gäller veterinärfrågan. Staffan sa då att han fick rysningar och tyckte att det var väl socialistiskt att gå in och reglera prisbilden på svensk veterinärvård.

Nu verkar det som att Sverigedemokraterna tycker att det är lika obehagligt att gå in och ifrågasätta varför livsmedelspriserna ligger på en så hög nivå. Där är vi socialdemokrater av en helt annan uppfattning.

Vi ser att det slår väldigt hårt mot svenska konsumenter, oavsett om det är svenska djurägare som behöver bekosta veterinärvård eller om det är småbarnsföräldrar som behöver köpa välling. Det gäller att man är modig från politikens sida och vill undersöka närmare om man kan lindra det på något sätt.

Exakt vilka åtgärder man ska vidta har vi inte sagt i kammaren. Vi vill utreda hur konkurrensen kan förbättras. Vi har inte samma möjlighet att tillsätta utredningar eftersom vi inte sitter i regeringsställning än. Men det är bara några månader kvar. Det ser jag hemskt mycket fram emot.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror nog ändå att vi ska reda ut det som sades om skolmaten lite grann. Vi har myndigheter som har expertkompetens och som ger rådgivning till oss politiker. Det finns kunniga personer som sitter och tar fram inte minst kostrekommendationer som seriösa politiker som socialdemokrater väljer att förhålla sig till.

Man kan också fundera på om vi inte ska ha något vegetariskt i skolan och om det är något så fruktansvärt att barnen äter vegetarisk mat någon dag i veckan. Ska vi sluta med pannkakor? Ska vi inte äta risgrynsgröt under jul? Jag är bara nyfiken på var gränsen går för vad som ska vara okej och inte okej vegetarisk mat. Vad kan barnen tolerera? Är det en pizza med ost och tomat, eller måste det vara skinka på?

Jag tycker att det är sorgligt att vi inte kan känna mer tillit till våra kompetenta kokerskor ute på skolorna, som jag är säker på gör sitt yttersta för att leva upp till alla de krav som de har på sig vad gäller att ge barnen en näringsriktig och varierad kost under skolveckan.

Jag väljer att stanna där, och jag hoppas att vi får möjlighet att prata mer om pannkakor och gröt vid ett annat tillfälle.