Martin Ådahl (C) svarade Dennis Dioukarev i en replik om Det finanspolitiska ramverket i debatten ”Protokoll 2025/26:74 Torsdagen den 19 februari” den 19 feb 2026.
Dennis DioukarevSD· i sitt anförandeDet finanspolitiska ramverket kom till efter den djupa ekonomiska kris som Sverige genomgick i början av 90-talet. För att säkerställa långsiktigt hållbara finanser och öka trovärdigheten infördes det finanspolitiska…Fru talman! Det finanspolitiska ramverket kom till efter den djupa ekonomiska kris som Sverige genomgick i början av 90-talet. För att säkerställa långsiktigt hållbara finanser och öka trovärdigheten infördes det finanspolitiska ramverket.
I syfte att se över ramverket, vilket görs varannan mandatperiod, tillsattes i november 2023 en parlamentarisk kommitté för att se över nivån på målet för den offentliga sektorns sparande.
Nuvarande överskottsmål ersätts från och med 2027 med ett balansmål. Det är en förändring som sex av åtta av riksdagens partier, inklusive Sverigedemokraterna, står bakom.
I skrivelsen som vi debatterar i dag gör regeringen en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Denna skrivelse fungerar som en uppförandekod och bidrar till att öka transparensen och förtroendet för grundpelaren i den ekonomiska politiken.
Fru talman! Sverige har starka offentliga finanser. En Maastrichtskuld på 33 procent gör Sverige till ett av de EU-länder som har lägst offentlig skuldsättning, en bra bit under EU-snittet på 82 procent och Greklands, Italiens och Frankrikes toppnoteringar på 120–150 procent av bnp.
När Sverigedemokraterna och regeringen tog över 2022 hade Sverige en inflation på 9,7 procent. I dag ligger den på 2 procent. Att städa undan denna inflation har tagit några år, och det har endast varit möjligt genom en ansvarstagande ekonomisk politik som inte eldat på inflationen eller försvårat Riksbankens uppdrag.
Den lägre inflationen har möjliggjort ett flertal räntesänkningar från Riksbanken, vilket nu ger hushåll med lån större utrymme för konsumtion och våra företag möjlighet att investera och skapa fler jobb.
Vi såg reallöneökningar på 3 procent förra året. Enligt prognosen landar de på 3,2 procent i år, vilket i så fall gör 2026 till ett rekordår för löntagarnas köpkraft. Det blir i så fall året med den högsta löneökningstakten sedan 2009.
Samtidigt har Sverigedemokraterna och regeringen satsat för att investera Sverige ur den utdragna lågkonjunktur som är en följd av ett exceptionellt omvärldsläge med pandemi, krig, energikris och sedermera handelskrig.
Vi har satt upp förutsättningarna för stark tillväxt i år. Konjunkturinstitutet och SCB bedömer att den ligger på 2,8 respektive 3 procent, det vill säga i Europas absoluta toppskikt. En ekonomisk politik som får bnp att växa gör också, allt annat lika, att skuldkvoten faller.
Detta har endast varit möjligt genom understöd från politiken i inflationsbekämpningen och en ansvarsfull ekonomisk politik. Låg offentlig skuldsättning och goda marginaler till stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärden – allt detta tillsammans har gett Sverigedemokraterna och regeringen handlingsutrymme att genomföra absolut nödvändiga satsningar, som nu kommer hushållen till del efter ett par tuffa år. Det handlar om lägre bränslepriser, halverad matmoms, det största jobbskatteavdraget under mandatperioden, sänkt elskatt och lägre förskoleavgifter. Allt som allt ger detta en vanlig barnfamilj över 5 000 kronor extra i månaden.
Fru talman! Samtidigt som vi genomför nödvändiga satsningar och reformer för hushållen stärker vi också det svenska försvaret. Detta är en existentiell nödvändighet som Sverigedemokraterna pekat på sedan dag ett i Sveriges riksdag.
Den ryska invasionen av Ukraina har exponerat den naivitet som präglade svensk försvarsdebatt fram till februari 2022. Den blottlade två saker: för det första att omvärlden hade underskattat det ryska hotet mot väst och dess vilja att ta mycket stora risker, för det andra att svenskt försvar varit underfinansierat under alldeles för lång tid.
I och med dessa två krisinsikter, som hela det politiska spektrumet numera är införstått med, har vi bred politisk samsyn i svensk politik kring Ukraina och svenskt försvar. Det är bra. Vi har nått en blocköverskridande överenskommelse i Sveriges riksdag om att lånefinansiera nya försvarsutgifter och stödet till Ukraina, en existentiell nödvändighet i syfte att skydda överlevnaden av den ukrainska nationen och i förlängningen Europa och Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill börja med att ta upp några saker som har upprepats i debatten. Att alla oppositionspartier skulle ha mer expansiva budgetar än regeringen är rent ut sagt fel. Centerpartiet har en uttalat mindre expansiv budget. I stället har vi, förutom polis och försvar, prioriterat jobb, tillväxt, företag, minskade klimatutsläpp och mer rättvis välfärd på den svenska landsbygden – inte utvisningspengar för miljarder.
Jag kan inte heller hålla med om Sverigedemokraternas beskrivning av ett land där alla får fantastiska reallöneökningar. De har ju minskat under er period vid makten. Jag delar inte heller bilden att allting är väl när vi har en rekordhög arbetslöshet som dessutom är bland de högsta i västvärlden och har haft lägre tillväxt.
Jag hörde ledamoten från Sverigedemokraterna säga: Detta har gett oss handlingsutrymme. Problemet är att Finanspolitiska rådet berättar för regeringen att ni – i synnerhet Sverigedemokraterna, som ju bestämmer över regeringen – har tagit er handlingsutrymme som ni inte har ekonomiskt. De säger, tvärtemot vad som beskrevs här, att just er överexpansiva budget med den expansiva finanspolitiken i förarsätet har gjort att Riksbankens räntesänkningar kanske har uteblivit eller bromsats. Den har trängt ut dem så att svenska hushåll fått betala högre räntor än de annars skulle ha gjort.
Jag undrar om Sverigedemokraterna – som egentligen bestämmer över Sveriges budget, annars hade den nog inte sett ut som den gör – tar till sig av kritiken från Finanspolitiska rådet.
Fru talman! Martin Ådahl måste inte hålla med om den bild jag målar upp, men faktum är att arbetslösheten nu sjunker för sjätte månaden i rad. Sysselsättningen ökar. Vi såg reallöneökningar på 3 procent förra året, och de prognostiseras bli 3,2 procent i år. Det är den högsta löneökningstakten sedan 2009. Det är prognostiserat att vi i år får en tillväxt bland de högsta i hela Europa.
Vad gäller ledamotens fråga om räntesänkningar målar Martin Ådahl upp detta som ett faktum, att det var detta som Finanspolitiska rådet konstaterade. Jag var inte där, men jag lyssnade på utfrågningen. Det är inte så att Finanspolitiska rådet säger att politiken de facto har lett till uteblivna räntesänkningar. Man säger att det inte går att utesluta. Riksbanken har ändå genomfört nio räntesänkningar, och vi har genomfört nödvändig ekonomisk politik som kommer hushållen till del. Det är så det ligger till.
Fru talman! När en före detta riksbankschef – som jag haft den stora äran att arbeta åt under min tid där – säger till politiken att ni har lagt er i vägen för Riksbankens räntesänkningar är det allvar. Då bör man lyssna och inte vifta bort det.
När det gäller Sverigedemokraternas fortsatta syn på ekonomin som hörs i så många debatter får nog folket döma själva. Det ges en bild av en arbetsmarknad där arbetslösheten inte är något större problem. Den har inte stigit med hundratusen personer. Den drabbar inte så många hushåll. Den kostar inte statsfinanserna 50 miljarder. Allt är bra i Sverige. Vi är på väg. Allting är toppen.
Även med det här årets tillväxt, som alltså visar en liten återhämtning efter den här superexpansiva budgeten och faktiskt redan innan den, har vi haft en så dålig tillväxt att den varit hälften så hög som genomsnittet i EU under de här åren – en markant skillnad mot tidigare perioder då vi hade dubbelt så hög tillväxt i Sverige som i resten av världen och EU.
Jag förstår inte den här skönmålningen. Men den kanske förklarar varför Sverigedemokraterna tar så lätt på detta och vill ha hela sin shoppinglista till Finansdepartementet genomförd.
Jag undrar om ledamoten därmed signalerar att man framöver kommer att fortsätta så här. Det kommer ju en massa presskonferenser från Sverigedemokraterna om allt en framtida regering, där ni ska sitta med tillsammans med Moderaterna, ska spendera pengar på. Reformutrymmet var slut, men inte för Jimmie Åkesson. Han håller nya presskonferenser med nya löften.
Eftersom det är ni som bestämmer är det ganska viktigt att veta om det är det som Jimmie Åkesson säger, att vi ska fortsätta spendera, eller det som Elisabeth Svantesson säger, att reformutrymmet är slut, som gäller.
Fru talman! Martin Ådahl förvränger det som Finanspolitiska rådet säger. Deras kritik riktar sig mot hela det politiska systemet. Vi är överens om lånefinansieringen till uppbyggnaden av svenskt försvar och Ukraina.
Sedan blir det lite svårt att ta Martin Ådahl på allvar när Centerpartiet var och varannan vecka föreslår utskottsinitiativ på utskottsinitiativ i finansutskottet. Det gör det svårt att ha en sammanhållen och stram budgetprocess, så det blir svårt att ta den här kritiken på allvar.
Jag säger som finansministern: Jag tänker inte be om ursäkt för bra ekonomisk politik. Vi har sänkt drivmedelspriserna. Vi halverar matmomsen. Vi sänker elskatten. Vi sänker skatten på arbete. Vår politik har gett mest till dem som har minst, mer till kvinnor än till män. Martin Ådahl har röstat nej varje gång.
(Applåder)