Kjell-Arne Ottosson (KD) om Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Som flera ledamöter har varit inne på innehåller betänkandet Övergripande miljöfrågor en salig blandning av motioner som inte passar i något av de andra betänkandena.

När det gäller tillståndsprocesser upplever jag att det finns en bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. Man vill ju se att saker och ting händer snabbt, och när vi tog över efter valet 2022 ville vi ha snabba förändringar. Det ligger liksom i politikens natur; vi är ju här för att förhoppningsvis förändra. Samtidigt måste utredningar få ta tid så att man får beredningsunderlag och kan lägga fram propositioner.

När det gäller miljötillstånden har det dessutom getts ytterligare uppdrag under tiden, vilket har gjort att det har dragit ut på tiden ännu mer. Men som vi hörde tidigare har vi fått det tredje av fyra betänkanden från Miljötillståndsutredningen, och vi ser fram emot att komma vidare i dessa frågor.

Detta med en ny myndighet har också lyfts fram tidigare i debatten. Att ha en myndighet som hanterar frågorna är jätteviktigt för att underlätta.

I mitt förra anförande citerade jag den tidigare statsministern Göran Persson, och jag ska ta upp honom även nu – jag noterar att det skrattas på S-bänken. Han har sagt att han skulle vilja göra om en sak som han var med och bidrog till när han var statsminister, nämligen miljöbalken. Den är alldeles för godtyckligt skriven, vilket har gett våra domstolar alldeles för stor makt över hur den ska uttolkas. Men jag hoppas och tror att vi kan hitta en bred enighet för att reformera miljöbalken.

En annan fråga som har varit uppe – det blir ju så när man kommer in sent i debatten – är torven. Vi hörde Martin Kinnunen sjunga torvens lov, och det är ingen tvekan om att torven behövs.

Jag noterar att det finns reservationer gällande torven. Frågan är vad vi ska använda som odlingssubstrat i stället. Vi behöver till exempel driva upp 400 miljoner skogsplantor på ett år, och all trädgårdsnäring och mycket av den svenska grönsaksodlingen behöver torv i dag. Är det bättre att importera kokosfiber från Sri Lanka – är det mer hållbart? Jag bara ställer frågan.

En annan fråga som tagits upp är talerätten, där det finns reservationer om att man vill ge möjlighet att utöka den. Enligt vårt sätt att se det har talerätten inte blivit så som det var tänkt. Århuskonventionen är ganska tydlig med att den gör skillnad på berörd och direkt berörd allmänhet. Vi noterar att många i dag verkar ha rätt att komma med överklaganden trots att de inte borde det då de inte är direkt berörd allmänhet. Vi ser till exempel att till och med utländska organisationer kommer in och överklagar svenska beslut. Så var det inte tänkt att talerätten skulle fungera.

En annan fråga där det finns reservationer är offentlig upphandling, inte minst när det gäller livsmedel och vilka krav som ska ställas. Där tror jag att enigheten i stort sett är total. Som jag har förstått det, efter att ha försökt få lite information från Regeringskansliet och så vidare, handlar utmaningen där mer om att vissa EU-regler sätter käppar i hjulet.

Jag tror att vi i den här kammaren ändå är ganska eniga i frågan om offentlig upphandling, inte minst vad gäller livsmedel. Det är ingen tvekan om att offentlig upphandling verkligen kan vara ett redskap i omställningen, men det kan också vara ett redskap för att se till att vi underlättar för våra svenska matproducenter.

Slutligen, herr talman, finns det flera reservationer om miljöbrott. Här har vi haft en utredning som har sett över bland annat sanktionssystemet när det gäller miljöbrottsbekämpningen och hur den kan stärkas. Beroende på källa är miljörelaterad organiserad brottslighet världens tredje till femte största organiserade brottslighet. Det är alltså en enorm brottslighet som man verkligen måste ta tag i.

Även här har det kommit utredningsförslag som ska presenteras i propositioner, och man har gett utvidgade uppdrag under tiden. Man har sett att det har varit nödvändigt att ge fler uppdrag för att få ännu bättre underlag för att vi ska kunna komma så långt som möjligt. Man har alltså kommit med förslag på skärpningar, och Naturvårdsverket och nio andra myndigheter har fått i uppdrag att se hur man kan stärka den befintliga lagstiftningen så att man inte ens behöver invänta ny lagstiftning. Den 1 mars 2026 ska man presentera för regeringen vad man kan gå vidare med direkt utan att invänta ny lagstiftning.

Det görs alltså mycket på detta område, och jag tror att även miljörelaterad organiserad brottslighet är en fråga där enigheten är stor. Det handlar bara om att hitta de rätta vägarna för att hantera denna brottslighet, just därför att den har blivit så stor och djupt infekterad.

I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan! Jag vill börja med att hälsa välkommen till miljö- och jordbruksutskottet och den första debatt vi har här.

Ledamoten tog ifrån mig min inledning eftersom hon hänvisade till Värmland. Jag skulle just säga att det inte är en utmaning bara i Halland utan även i bland annat Värmland. En av de stora utmaningarna här handlar dock inte om hur mycket pengar regeringen har tillsatt. Det slår tillbaka på det som jag var inne på i mitt anförande när det gäller miljöbalken.

Den största gruvan i Sverige som bidrar med kalk till våra sjöar och vattendrag ligger i Värmland, men där får man inte längre bryta kalk. Detta sätter miljöregler, som är rätt rigida, stopp för.

Grunden är att det lakvatten som rinner ut från gruvan har för höga halter av uran. Ledamoten väljer kanske att gå till kaféet när vår debatt här är klar för att köpa valfri flaska med bubbelvatten – vi behöver inte nämna något märke här. Den flaskan innehåller en högre halt av uran än vad lakvattnet som rinner från gruvan i Gåsborn i Värmland gör. Ändå har man satt stopp. Därmed får vi inte kalk därifrån, utan vi måste importera. Det är den största utmaningen när det gäller priset. När vi inte kan använda vår inhemska kalk måste vi alltså importera, och det är detta som har gjort att det har blivit så dyrt och att bristen har blivit så stor i Sverige.

Sedan är det ingen tvekan om att vi måste se till att vi fortsätter att vårda. Här har det gjorts ett arbete under många år, och det ska föras vidare. Där tror jag att ledamoten och undertecknad är helt eniga, men vi måste också komma ihåg vad grunden faktiskt är.

Herr talman! Som Aida Birinxhiku mycket väl vet handlar det om att prioritera, och det gör man på Regeringskansliet. Där sitter inte jag, utan jag sitter i Sveriges riksdag ihop med ledamoten. Jag är alltså inte med i det arbetet och vet inte hur förhandlingarna har gått till där. Jag kan alltså inte svara på det.

Jag vet dock att vi inte har pengar till allt som vi skulle önska att vi hade pengar till. Så är det för alla, möjligtvis med undantag av några partier här i kammaren som ska ta gigantiska lån för att klara sina budgetar. Socialdemokraterna är inte ett av dem, bara för att förtydliga det eftersom ledamoten inte kan svara på den här repliken.

Vi har en pengapåse att förhålla oss till, och det måste vi göra. Som jag sa i mitt anförande är kalkningen jätteviktig, och det är viktigt att vi fortsätter så att vi inte raserar det arbete som har pågått.

Likväl måste vi prioritera. Nu ser vi att trenden för sjukvårdsköerna har brutits. Vi är på väg att få ned köerna till sjukvården. Vi ser att trenden vad gäller skjutningar och sprängningar har brutits. Det är ett jätteviktigt arbete som gjorts. Vi måste fortsätta att satsa även på det. Som omvärlden ser ut nu måste vi tyvärr också lägga gigantiska summor på vårt försvar för att säkra oss så gott vi kan eftersom omvärlden är så osäker. Det är jättemånga delar som vi skulle vilja lägga pengar på, men politik handlar om att prioritera.

Vi får prioritera även här. Vi har inte möjlighet att lägga pengar på allt, även om vi skulle vilja och även om det är väldigt behjärtansvärt. Men jag hoppas att vi får ordning på vår miljölagstiftning så att vi kan fortsätta att bryta kalk i Värmland och fortsätta att använda oss av svensk kalk i svenska sjöar. Det är oerhört viktigt.

Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Vad regeringen är beredd att göra eller inte göra är en fråga som Emma Nohrén får ställa i en skriftlig fråga eller en interpellation till ansvarig minister. Jag kan inte svara på vad de tänker i just den frågan.

Det är precis så som Emma Nohrén nämnde att vi hade flera förslag vad gäller offentlig upphandling i Miljömålsberedningens arbete om konsumtionsbaserade utsläpp. Hur beredningen av detta har gått på Regeringskansliet kan jag inte heller svara på, av förklarliga skäl, men jag vet att det här med offentlig upphandling är oerhört viktigt.

Jag vet också att det är ett ganska strikt regelverk från EU för hur man får hantera detta, inte minst vad gäller de krav som ska ställas i upphandling. Jag vet inte om det är något där som spelar in. Jag har i grunden inget bra svar att ge Emma Nohrén eftersom jag inte är inläst på ärendet. Jag spekulerar om det kan bero på det, men jag vet inte.

Jag tror ändå att det är viktigt att vi försöker hitta vägar framåt så att vi kan öka den offentliga upphandlingen, av flera skäl. Som jag nämnde är det viktigt ur klimat- och miljösynpunkt, inte minst vad gäller livsmedel och då för att se till att vi hjälper svenska producenter. De producerar ju mat betydligt mer hållbart än en del av sina kollegor runt om på jorden, som vi helst inte ska importera mat från. Det här med offentlig upphandling och att stärka det är alltså oerhört viktigt oavsett vad.