Ann-Christine Frohm (SD) om Integration och jämställdhet

Fru talman! Vi debatterar i dag integration med en regering som med all tydlighet politiskt, ekonomiskt och institutionellt visat att de inte vill ha integration. De går fram med förslag om att riva permanenta uppehållstillstånd retroaktivt. Det är något som deras egen utredning visar kan påverka mellan 98 000 och 180 000 personer, varav många med lång vistelsetid i Sverige – uppåt tio år eller mer. Det är fråga om människor med djup förankring i Sverige. Med ena handen pratar de om att göra rätt för sig, och med andra handen avskaffar de spårbytet retroaktivt och höjer lönegolvet för att kunna utvisa väl etablerade och fastanställda arbetare runt om i landet.

Många arbetar inom bristyrken, har lärt sig språket, betalar skatt, bidrar till välfärden och har skött sig och gjort allt rätt och riktigt. Deras barn går i skolan, och de har levt hela sina liv här. På vilket sätt Sverige blir en bättre plats av att dessa människor utvisas tror jag ingen från regeringen kan förklara. Arin Karapet gjorde något slags försök, men det blev magplask. Och han har lämnat salen.

Det är uppenbart skillnad på politik och prioriteringar. När Vänsterpartiet budgetförhandlar med regeringen ser vi till att satsa på välfärden, hushållen och vanligt folk. Vi stärker jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Vi driver igenom höjda pensioner, förbättringar i sjukförsäkringar, stärker akassan, föreslår gratis medicin för äldre och många andra bra saker.

När Sverigedemokraterna budgetförhandlar ska välfärden stå tillbaka. De rullar ut nedskärningar över hela landet. Hushållen, barnfamiljer och pensionärer ska stå tillbaka, trots att levnadskostnaderna ökar. Investeringar läggs på is i en tid då arbetslösheten är rekordhög och lämnas helt utan åtgärder. Akassan försämras, och ersättningarna för arbetslösa sänks. Den orättvisa karensen ligger kvar, och mediciner har de aktivt gjort dyrare.

Man har inte skyddat hushållen under kostnadschocker, utan det var viktigt för Sverigedemokraterna att sätta stopp för höjt barnbidrag i budgetförhandlingarna för att i stället prioritera ett återvandringsbidrag som nästan alla kommuner protesterar mot och som ingen tycks vilja ha. Kommuner över hela Sverige vill ha kvar sina invånare, oavsett varifrån de kommer. Man gör inte skillnad på folk och folk i den egna kommunen. Man varken uppmuntrar eller uppmanar någon att lämna landet. Alla behövs, och man talar gott om sina invånare.

Fru talman! Det här har varit uppfriskande. När hörde man någon från regeringen säga ett gott ord om invandrare senast?

I stället har vi levt med en ovärdig och förnedrande syndabockspolitik de senaste åren. Jag tycker att inledningsanförandet i den här debatten visade väldigt tydligt på detta.

Vi har från den här regeringen ständigt fått höra att invandring är ett problem, men det stämmer inte. De senaste tio åren har vi fått in 400 000 utrikes födda på svensk arbetsmarknad. Vi har kortat den tid det tar för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad från sju till tre år. Bland de 35 000 ensamkommande flyktingbarn som kommit har åtta av tio jobb, vilket är fler än bland svenskfödda ungdomar i samma ålder, oftast inom välfärd och omsorg. Det här passar inte riktigt regeringens flyktingpolitiska agenda; de måste ha någon att skylla samhällsproblem på. Detta tycker jag är cyniskt och beklagligt, och det gör någonting med vårt samhälle.

Men verkligheten där ute är att alla behövs. Varannan undersköterska och vartannat vårdbiträde i äldreomsorgen är född utomlands. Trots detta är det oftast knäpptyst från regeringspartierna om vilka människor som bär upp svensk välfärd. De förtjänar respekt. Alla som håller uppe svensk välfärd förtjänar respekt och en politik som ser efter dem och som står på deras sida.

Men i stället möts vi varje dag av nya reportage om liv och drömmar som krossas framför ögonen på oss. Det handlar om människor med djup förankring i Sverige. Barn som är födda här och ungdomar som har vuxit upp här utvisas till länder som de inte har någon anknytning till och inte ens har varit i. De kan inte heller förstå språket. Föräldrar som arbetar inom vård och omsorg eller andra bristyrken utvisas. Det handlar om familjevänner, kollegor, barnens klasskompisar och fotbolls- eller baskettränaren. De är etablerade som alla andra och har gjort allting rätt och riktigt.

Exakt ingenting blir bättre av den politik som den här regeringen driver, varken för individerna eller för samhället, som den här regeringen bit för bit trasar sönder. Det gör något med barn och unga och med lokalsamhällen när man i skolor runt om i landet gång på gång har en klasskompis som ska utvisas.

Fru talman! Jag tror att många som lyssnar på debatten kan hålla med mig om att Sverige är skörare än på mycket länge. Människor lämnas vind för våg. De får hantera den ekonomiska krisen själva. Kostnadschocker gör att föräldrar får välja mellan att betala hyra och att sätta mat på bordet. Välfärden går sönder, inte för att det måste vara så utan för att regeringen har prioriterat och bestämt att det ska vara så.

Detta är väldigt cyniskt, för nyckeln till integration och framgång för Sverige har aldrig varit försämringar, nedskärningar och sämre villkor. Vår styrka i Sverige har varit att investera i samhället och i varandra – i välfärd, utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas, och det är så Sverige växer. Det har hela vår moderna historia bevisat. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler. Detta var möjligt tack vare långsiktigt lönsamma investeringar. Det går att bygga ett rymligare och starkare Sverige genom att investera i samhället och människorna i det. Det är det effektivaste och viktigaste vi kan göra.

Det är val nästa år, och detta är just den inriktning Sverige behöver – ett tryggare och starkare Sverige som inte lämnar någon på efterkälken. Regeringen föreslår nu skattesänkningar med över 50 miljarder för 2026, och fördelningsprofilen ser ut som vanligt: pengar till de allra rikaste.

I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning, med andra prioriteringar än dem som den sittande regeringen och Sverigedemokraterna gjort under mandatperioden. Då hade vi kunnat skydda välfärden, sjukvården, hushållen, barnfamiljer, ensamstående och pensionärer. Vi hade bättre kunnat skydda den som blir sjuk eller arbetslös. Vi behöver investeringar i samhället, för hushållen, i jobben, i bostäder med rimliga hyror och i klimatomställning. Vi behöver stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Då måste också de rika börja bidra så att vi kan börja omfördela solidariskt mellan arbetande och arbetslösa, mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.

Fru talman! Vi har ju en ganska robust lagstiftning mot brottslingar i Sverige och i den här rättsstaten. Begår man något brottsligt, som våldtäkt, förnedring, rån och så vidare, ska man lagföras, tycker jag. Jag tycker inte att det är något större case än så. Jag tycker att det är viktigt att människor som begår brott lagförs i den rättsordning vi har. Jag pekar inte ut invandrare som brottslingar, bara. Jag tycker att det är väldigt fel och djupt rasistiskt, och det säger väl något om Sverigedemokraterna och deras rötter att detta fortfarande hänger kvar, helt enkelt. Jag tycker att det är djupt beklagligt.

Jag fick frågan hur Vänsterpartiet ser på integrationen. Jag pratade precis i nästan åtta minuter och lade större delen av tiden på vad vi vill göra. Vi har en budget som vi ser som en helhet, som vi också har skrivit i betänkandet, där vi framför allt har investeringar som det centrala. Vi vill investera i människor och samhället, helt enkelt.

Det handlar framför allt om att göra de samhällsinvesteringar som måste göras, också för att skapa jobb. Bostäder måste byggas, och räls måste läggas. Många människor behöver därför finnas i vår välfärd. Vi behöver rusta upp Sverige, och det gör vi med kraftfulla investeringar och genom att se till att människor därigenom kommer in i arbete.

Men det behövs också väldigt mycket utbildning, vilket släpar efter. Vi behöver utbilda, investera och se till att vi skapar jobb.

Problemet med allt detta är att Sverigedemokraterna förhåller sig hundra procent passivt inför det jag pratade om, att rusta upp Sverige – inte en enda arbetsmarknadsåtgärd eller integrationspolitisk åtgärd. De sa väldigt tydligt att de ändå inte vill ha integration; ledamoten pratar om anpassning.

Så jag vet inte – jag kan väl ställa en motfråga. Under den här perioden, när Sverigedemokraterna har budgetförhandlat, varför har man inte skyddat hushållen? Varför har man inte höjt ersättningar och barnbidrag? Varför har man inte pressat ned matpriserna? Varför slopade man inte karensen? Varför investerar man oss inte bort från arbetslösheten? Varför har man inte rustat upp Sverige? Vi gör det som krävs.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att vi kommer till kärnan av Sverigedemokraternas politik här när det kommer till brottsutvisningar. Vilket antidemokratiskt parti de är! Grunden för utvisning vid brott och så vidare hanteras av rättsstaten och oberoende domstolar. Men det är kärnan hos Sverigedemokraterna, helt enkelt.

Vi har oberoende domstolar som följer den lagstiftning som finns. Jag står inte här som politiker och tycker allt möjligt om hur människor ska lagföras och så vidare, utan det finns en lagstiftning. Jag vet att Sverigedemokraterna vill ha en annan. I dag kan man utvisa brottslingar. Jag förstår också att Sverigedemokraterna har ett starkt intresse av att rucka på oberoende domstolar. Det förstår jag verkligen.

Jag fick till svar här att Sverigedemokraterna gör något åt den kostnadschock som människor står inför, och exempelvis bränslepriser togs upp. Men vad gör sänkta bränslepriser för människor som har blivit av med jobbet och som inte längre har ett jobb att köra till på grund av Sverigedemokraternas politik?

Sverigedemokraterna har år efter år skitit fullständigt i människor under budgetförhandlingarna. Det är 100 000 fler arbetslösa under den här regeringen. Vad gör sänkta bränslepriser för människor som tvingas sälja bilen därför att Sverigedemokraterna sänker akassan och försämrar aktivitetsstödet? Vad gör det för dessa människor?

Fru talman! Sverigedemokraterna har lämnat människor därhän under budgetförhandlingarna. Jag ska helt ärligt säga att politik handlar om prioriteringar, och Sverigedemokraterna lade exempelvis 1,4 miljarder kronor på ett återvandringsbidrag nästa år. Det är pengar i sjön som ingen vill ha och där kommun efter kommun har sagt tack, men nej tack.

Förklara för alla arbetare varför de 1,4 miljarderna inte ska gå till dem!

(Applåder)