5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och fem motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2025/26 som gäller statens budget 2026. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilagorna 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har regeringen genom arbetsmarknads­minister Johan Britz (L), jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och statssekreterare Adam Alfredsson lämnat information om budget­propositionen. Vidare har utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) lämnat information om regeringens integrationspolitik. Utskottet har också fått information av företrädare för Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån (SCB).

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till 5 866 226 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår utskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 13.

Utskottets ställningstagande

Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250).

I syfte att öka genomslaget för det nya integrationspolitiska målet har regeringen fastställt fem delmål (prop. 2024/25:1 utg.omr. 13):

– Ekonomisk integration: Andelen utrikes födda kvinnor och män som arbetar och försörjer sig själva ska öka.

– Språklig integration: Kunskaperna i svenska språket ska öka hos utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund.

– Utbildning: Andelen flickor och pojkar med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet, fullföljer en utbildning på gymnasial nivå och tar gymnasieexamen ska öka.

– Demokratisk integration: Kunskaperna om hur den svenska demokratin fungerar ska öka hos utrikes födda kvinnor och män, med ökat deltagande i demokratin som följd. Förtroendet för de demokratiska processerna och samhällets institutioner ska öka.

– Social och kulturell integration: Andelen utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund som upplever tillhörighet och delaktighet i samhället ska öka. Samhällets grundläggande normer och värderingar ska förankras hos och efterlevas av var och en som lever och bor i Sverige, med minskade risker för utanförskap och kriminalitet som följd. Förekomsten av företeelser som begränsar utrikes födda kvinnor och mäns samt flickor och pojkars möjligheter att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen ska minska.

Regeringen framhåller att integrationen påverkas av en rad olika faktorer, och resultat är ofta svåra att avgränsa från effekterna av åtgärder inom andra politikområden och av konjunktur­utvecklingen. Målet för integrations­politiken är också bredare än de insatser som finansieras inom detta utgiftsområde. För att nå målet krävs det enligt regeringen även åtgärder inom andra utgiftsområden.

I en första del av resultatredovisningen beskrivs den generella utvecklingen för utrikes födda, i synnerhet utomeuropeiskt födda, på olika områden. I de fall uppgifter redovisas för gruppen europeiskt födda avses födda i Europa exklusive Sverige. Resultatredovisningen i denna del utgår från delmålen på området. Följande är några av de mest centrala indikatorerna som redovisas: arbetskraftsdeltagande, självförsörjningsgrad, etableringsgrad för nyanlända, deltagande i utbildning i svenska för invandrare och kunskapsresultat i grundskolan. Redovisningen görs så långt det är möjligt med registerdata. För att kunna ge en bild av utvecklingen för delmålen demokratisk samt social och kulturell integration finns det enligt regeringen behov av att använda kompletterande datainsamlingsmetoder. I en andra del av resultatredovis­ningen, som avser riktade åtgärder inom utgiftsområde 13, är redovisningen strukturerad efter anslagsstrukturen. Denna redovisning baseras i huvudsak på åter­rapporteringar från myndigheter, främst länsstyrelserna och Migrationsverket.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av ut­vecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för integrationspolitiken. Regeringen konstaterar att Sverige fortfarande har betydande integrationsproblem och framhåller att utrikes födda i lägre utsträckning är självförsörjande och i högre utsträckning är arbetslösa än inrikes födda. Det finns också fortfarande stora skillnader i kunskapsresultat beroende på bakgrund.

Målet för politiken mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering (prop. 2008/09:1 utg.omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

Vidare har regeringen beslutat om en nationell plan, en handlingsplan och en strategi. Det övergripande målet för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott är ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige. Det övergripande målet för strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck (hbtqi-strategin) är lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Regeringen framhåller att arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering är ett långsiktigt och komplext förändringsarbete där utvecklingen av resultat och effekter är svår att mäta och i hög grad påverkas av insatser och reformer inom andra politikområden. Den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt hbtqi-strategin och handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter ingår i arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering.

Grunden för resultatredovisningen när det gäller arbetet mot diskriminering utgörs av indikatorn antal inkomna anmälningar om diskriminering. De centrala bedömningsgrunderna för redovisning av utvecklingen och bedömningen av resultat är Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning för verksamhetsåret 2024 och rapport 2024:2 om förekomst av diskriminering 2024, Forum för levande historias samlade redovisning av uppdraget att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott 2024 samt Folkhälsomyndighetens samlade redovisning av uppdraget att stödja, samordna och följa upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Resultatredovisningen är indelad i tre delområden. I den första delen av redovisningen redogörs för arbetet för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. I den andra delen redogörs för resultat inom den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I den tredje delen beskrivs resultat inom handlings­planen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen utvecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för politiken mot diskriminering. Regeringens samlade bedömning är att målet om ett samhälle fritt från diskriminering inte är uppnått. Regeringen gör vidare bl.a. bedömningen att Diskrimineringsombudsmannens tillsyn och främjande arbete samt antidiskrimineringsbyråernas förebyggande arbete och stöd och hjälp till individer på lokal nivå bidrar till ökad kunskap om förekomsten av diskriminering och bestämmelserna i diskrimineringslagen, samtidigt som rättsläget klargörs.

Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

Vidare har regeringen fastställt en delmålmålsstruktur för jämställdhets­politiken (prop. 2008/09:1 och skr. 2016/17:10):

– En jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet i samhällets alla sektorer.

– Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

– Jämställd utbildning: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

– Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

– Jämställd hälsa: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

– Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Regeringen framhåller att jämställdhetspolitiken är bred och ska integreras i regeringens samlade arbete. Jämställdhetsintegrering är regeringens huvud-sakliga strategi, i kombination med särskilda åtgärder, för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

Grunden för resultatredovisningen utgörs av flera olika indikatorer för respektive delmål. Exempel på indikatorer är representation i styrelse och ledning i offentlig och privat sektor, kvinnors och mäns lön och disponibla inkomst, utbildningsnivå, ersättning för vård av barn och föräldraledighet, sjukpenningtalet samt självupplevd utsatthet för misshandel och sexualbrott. Resultaten redovisas i första hand utifrån delmålens indikatorer och anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder. Regeringen anger att ca 90 procent av medlen på detta anslag under 2019–2024 fördelades till insatser inom delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Redovisningen innefattar också en redogörelse för utvecklingen och resultatet av strategin Jämställdhets­integrering. I budgetpropositionens bilaga 3 Ekonomisk jäm­ställdhet redovisas kvinnors och mäns anknytningsgrad till arbetsmarknaden samt löneskillnader mer utförligt.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen måluppfyllelsen mot det övergripande målet för jämställdhetspolitiken och utvecklingen i förhållande till de jämställdhetspolitiska delmålen. Regeringen konstaterar att även om Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet är det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv ännu inte uppnått. Trots vidtagna åtgärder är fördelningen av makt och inflytande inte jämn mellan kvinnor och män. När det gäller delmålen bedömer regeringen bl.a. att målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra inte har uppnåtts. Regeringen pekar dock på vissa positiva tendenser under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, bl.a. när det gäller återfallsförebyggande insatser och en minskning av kvinnors och flickors utsatthet för sexuellt våld. Regeringen gör vidare bedömningen att arbetet för att alla barn, unga och vuxna som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska ha jämlik tillgång till specialiserat och anpassat stöd och hjälp oavsett vistelseort har stärkts, bl.a. genom förbättrade förutsättningar att inrätta regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Målet för området utanförskap är att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102).

När det gäller arbetet mot utanförskap framhåller regeringen att resultatet påverkas av faktorer inom flera olika områden, bl.a. boende, arbetsmarknad, språk och brottslighet. Regeringen anger att målet är bredare än de insatser som finansieras inom utgiftsområdet, varför det även behövs åtgärder inom andra utgiftsområden.

Utgångspunkten för den första delen av resultatredovisningen är i huvudsak de 180 områden i 66 kommuner på den s.k. utanförskapets karta som av SCB och Boverket i sin fördjupade analys av utanförskap har bedömt ha så stora utmaningar att de kan betecknas som områden där utanförskapet är stort (A2023/01649). Regeringen anger att genom denna analys har områden med liknande förutsättningar, behov och problem som kan kopplas till utanförskap grupperats på ett sätt som underlättar vid planering, utformning och genomförande av insatser med olika inriktning för att motverka utanförskap. Regeringen påpekar att viss redovisning även i fortsättningen kommer att baseras på områdestyperna 1 och 2 enligt SCB:s definition, dvs. områden med stora socioekonomiska utmaningar respektive områden med socioekonomiska utmaningar. Redo­visningen omfattar ett antal centrala indikatorer, t.ex. andel sysselsatta, andel behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram samt trångboddhet. Vissa förändringar jämfört med föregående år har gjorts; bl.a. har indikatorn andel med låg ekonomisk standard utgått och ersatts av andel självförsörjande, som nu ingår som en central indikator. Den andra delen av redovisningen följer anslagsstrukturen inom utgiftsområdet och baseras i huvudsak på återrapporteringar från myndigheter.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen utvecklingen i förhållande till målet för politiken mot utanförskap. Enligt regeringen är målet på området inte uppnått. Det finns fortfarande stora skillnader mellan områden t.ex. i mottagande av ekonomiskt bistånd och skolresultat. Regeringen framhåller den särskilt bekymmersamma situationen för de barn och ungdomar som bor i områden där utanförskapet är stort.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Att regeringens redovisning och bedömning av de resultat som har uppnåtts har en klar och tydlig struktur är viktigt för förståelsen för hur statliga medel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Resultatredovisningen som den läggs fram i årets budgetproposition har enligt utskottet fortsatt att utvecklas i positiv riktning. En central del i resultat­redovisningen är regeringens bedömning av utvecklingen i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet noterar att redovisningen för områdena integration och utanförskap för första gången görs mot nu gällande mål för respektive område. Utskottet noterar också att regeringen på några ställen i samband med sin bedömning även anger inriktningen på det fortsatta arbetet. Det kan möjligtvis vara på sin plats att regeringen påtalar vad som eventuellt brister i den hittills förda politiken, men utskottet vill framhålla att den mer framåtblickande ansatsen, särskilt när det gäller konkreta reformer, med fördel kan fokuseras till avsnitten om politikens inriktning. I alla händelser bör onödiga upprepningar undvikas.

Vidare vill utskottet framföra att delmålen inom jämställdhetsområdet och indelningen i delområden med tillhörande målbeskrivning inom diskri­mineringsområdet bidrar till en tydligare struktur för resultat­redovisningen och den efterföljande bedöm­ningen av måluppfyllelsen. Utskottet noterar också att regeringen som ett komplement till det nya integrationspolitiska målet har formulerat fem delmål.

Avslutningsvis noterar utskottet att resultatredovisningen för områdena integration och utanförskap är under omarbetning, bl.a. i fråga om resultat­indikatorer. Regeringen redogör enligt utskottets mening på ett förtjänstfullt sätt för skälen till detta arbete och motiverar t.ex. kompletterande datainsamlingsmetoder med ett behov av att kunna få en samlad bild av utveck­lingen av social och kulturell integration.

Utskottet välkomnar sammantaget utvecklingen av resultatredovisningen på utgiftsområdet och ser fram emot att utvecklingen av strukturen fortsätter på innevarande linje med tydligt fokus på de mest centrala resultaten inom respektive område och med en tydlig koppling till bedömningen av måluppfyllelsen.

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 13 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att anslagen för utgifts-område 13 Integration och jämställdhet sammanlagt ska bestämmas till 5 866 226 000 kronor (prop. 2025/26:1 utg.omr. 13 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 2).

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning och beställningsbemyndiganden för respektive område inom utgiftsområde 13 för 2026. Regeringens förslag framgår också av tabellerna i bilagorna 2 och 3.

1:1 Integrationsåtgärder: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder i syfte att främja integration samt för statsbidrag som har detta syfte. Vidare får anslaget användas för utgifter för tidigare beviljade lån till nyanlända invandrare för inköp av hemutrustning. Anslaget får även användas för uppföljning och utvärdering av integrationen.

Anslaget ökas för att genomföra en bättre uppföljning av integrationen. Anslaget ökas vidare för att genomföra en översyn av provformatet för auktoriserade tolkar.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 101 825 000 kronor.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner i samband med mottagandet av nyanlända invandrare och för utgifter för vidare­bosättning.

Anslaget minskas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Anslaget ökas samtidigt till följd av bl.a. ändrade volymer.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 4 389 646 000 kronor.

2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget får användas för Diskri­minerings­ombudsmannens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering.

Anslaget ökas till följd av genomförandet av lönetransparensdirektivet. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 170 437 000 kronor.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget får användas bl.a. för utgifter för insatser mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Anslaget får även användas för utgifter för bl.a. statsbidrag som syftar till att säkerställa hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter samt till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering och verksamheter som arbetar för att motverka rasism och liknande former av intolerans.

Anslaget ökas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 110 919 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 58 300 000 kronor 2027.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.

Anslaget ökas till följd av ett förstärkt arbete mot prostitution och människohandel. Anslaget ökas också till följd av en permanent förstärkning av bidraget till kvinno- och tjejjourer. Vidare innebär medel till en handlings­plan mot hedersrelaterat våld och förtryck att anslaget ökar. Därtill ökas anslaget till följd av en permanent förstärkning av kommuners och regioners arbete med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Anslaget ändras också till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 682 039 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 285 000 000 kronor 2027.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten: Anslaget får användas för Jämställdhets­myndighetens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas till följd av att vissa av de uppgifter som för närvarande utförs av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck ska överföras från Länsstyrelsen i Östergötlands län och inordnas vid Jämställdhetsmyndigheten. Därtill ändras anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 188 197 000 kronor.

3:3 Bidrag för kvinnors organisering: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 48 163 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 48 163 000 kronor 2027.

4:1 Åtgärder mot utanförskap: Anslaget får användas bl.a. för utgifter för att minska och motverka utanförskap och för utgifter för statsbidrag som har detta syfte. Vidare får anslaget användas för viss administration samt uppföljning och utvärdering.

Anslaget ökas till följd av genomförandet av en studie som belyser hur barn och unga påverkas av släktbaserade kriminella nätverk. Anslaget ökas vidare bl.a. till följd av en kartläggning av barns uppväxtvillkor i utanförskaps­områden. Anslaget minskas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder.

Regeringen föreslår att anslaget för 2026 bestäms till 175 000 000 kronor.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa budgetförslag för 2026. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 13. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.

I kommittémotion 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den som regeringen föreslår (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 50 000 000 kronor och att ett nytt anslag föreslås.

Socialdemokraterna föreslår följande förändring i förhållande till regeringens förslag:

Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer: Socialdemokraternas förslag innebär ett nytt anslag och att 50 000 000 kronor anslås för 2026. Partiet framhåller att våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många kvinnor och barn. Socialdemokraterna avsätter därför medel till en försöksverksamhet med ett kvinnofridsstöd i form av ett flyttstöd.

I partimotion 2025/26:3199 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den som regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 700 000 000 kronor och att ett anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändring i förhållande till regeringens förslag:

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 700 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att antalet kvotflyktingar i Sverige bör öka till 5 000 per år.

I kommittémotion 2025/26:3738 av Helena Vilhelmsson m.fl. lämnar Center­partiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den som regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 293 600 000 kronor och att fyra anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 180 000 000 kronor. Centerpartiet anser att antalet kvotflyktingar bör återställas till 5 000 per år.

2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget minskas med 700 000 kronor till följd av ett större produktivitetsavdrag i pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 115 000 000 kronor. Centerpartiet föreslår ökade medel för ett exitprogram för unga kvinnor i prostitution, för skyddade boenden och för ett s.k. lämnaprogram och en lämnapeng för våldsutsatta i nära relationer.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten: Anslaget minskas med 700 000 kronor till följd av ett större produktivitetsavdrag i pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

I kommittémotion 2025/26:3526 av Leila Ali Elmi m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den som regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 858 000 000 kronor och att tre anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Två nya anslag föreslås.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 363 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att Sverige bör återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Anslaget ökas också till följd av partiets förslag om att återställa såväl schablonersättningen för ensamkommande barn som indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända. Förslaget om kvotflyktingar finns även i kommittémotion 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 46.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att arbetet mot rasism, främlings­fientlighet och diskriminering behöver förstärkas, bl.a. genom att det inrättas en nationell stödlinje mot hatbrott.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 310 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att kvinno- och tjejjourerna inte har tillräckliga resurser för att ge utsatta kvinnor det stöd de behöver och tillför därför medel. Miljöpartiet gör också en särskild satsning för att stärka finansieringen av civilsamhällesorganisationers stödverksamheter för barn och unga. Vidare avsätter partiet medel för en satsning på placeringar på skyddade boenden.

Myndighet mot segregation: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 70 000 000 kronor anslås för 2026. Miljöpartiet framhåller att segre­gationen är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Partiet anser därför att det behöver inrättas en ny förstärkt myndighet mot segregation.

Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 100 000 000 kronor anslås för 2026. För att stärka bl.a. nyanländas åtkomst till offentlig service gör Miljöpartiet en satsning för att kommuner ska kunna etablera medborgarkontor, hubbar och studiecirklar.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av resultatredovisningen i budgetpropositionen är utrikes födda i lägre utsträckning självförsörjande och i högre utsträckning arbetslösa än inrikes födda. Särskilt utrikes födda kvinnor har en svag förankring på arbetsmarknaden, även om situationen förbättrats något under senare år. Det finns också stora skillnader i kunskapsresultat beroende på bakgrund.

Sverige har alltså fortfarande betydande integrationsproblem, och det är därför välkommet att regeringen tydligt lägger om inriktningen för integra­tionspolitiken. Liksom regeringen vill utskottet inskärpa att för att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen.

Av stor betydelse i sammanhanget är den bidragsreform som regeringen aviserar och som omfattar ett bidragstak för mottagare av försörjningsstöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner. Enligt utskottet är bidragsreformen i sin helhet en väsentlig del i det pågående arbetet med att återupprätta arbetslinjen, bryta utanförskapet i samhället och förbättra integrationen.

Vidare bör det lyftas fram att frivillig återvandring kan bidra till att minska antalet människor som lever i utanförskap och de följder ett sådant utanförskap får för det svenska samhället och den enskilda individen. Utskottet instämmer med regeringen i att det kraftigt höjda återvandringsbidraget i kombination med bidragsreformen på sikt kommer att leda till ett minskat utanförskap och en förbättrad integration av nyanlända.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen aviserar ett nytt nationellt system med tidsbegränsade etableringsboenden som villkoras med att nyanlända bidrar till sin etablering. Utskottet ställer sig också positivt till att kommunerna i det nya systemet kommer att få ett större inflytande över mottagandet.

Samhällets insatser utgår från att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället. Som utskottet redan varit inne på krävs det en större tydlighet från det offentliga om de krav som ställs och de förväntningar som finns på den enskilde ifråga om att komma i arbete, och detsamma gäller i fråga om social och kulturell integration, bl.a. kunskaper om och efterföljande av grundläggande normer och värderingar i samhället.

Samhällsorienteringen för nyanlända spelar i detta sammanhang en viktig roll, och utskottet noterar att det har gjorts en översyn av samhälls­orienteringen i syfte att stärka dess funktion som introduktion till det svenska samhället, bl.a. i fråga om grundläggande normer och värderingar. Utskottet noterar också att en särskild utredare har presenterat En kulturkanon för Sverige, bl.a. med syftet att den ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Utskottet kommer att följa regeringens beredning av dessa utredningsförslag med stort intresse.

Utskottet vill även lyfta fram betydelsen av att regeringen stärker uppföljningen av integrationspolitiken och föreslår ökade medel för detta ändamål. Med tydliga mål och delmål samt med ökad kunskap om skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige förbättras förutsättningarna att utforma mer träffsäkra åtgärder för ökad integration. Utskottet ser därför positivt på att SCB har fått i uppdrag att ta fram en integrations­barometer, en återkommande uppföljning av de integrationspolitiska delmålen om demokratisk samt social och kulturell integration.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet bl.a. att Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår ytterligare medel för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Gemensamt för motförslagen är att den högre nivån till en del motiveras av att antalet kvotflyktingar till Sverige bör vara högre än det som beslutats av regeringen. Utskottet delar inte den bedömning av inriktningen på politiken som dessa partier förespråkar. För att Sverige ska klara integrationen behöver invandringen till Sverige också gynna Sverige och därför är det paradigmskifte som migrationspolitiken genomgår nödvändigt. Utskottet ser positivt på att Sverige har gått från att i första hand vara ett asylinvandringsland till att återigen bli ett land för arbetskraftsinvandring.

Utskottet gör mot denna bakgrund den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området integration. Jämfört med de alternativa budgetförslagen ger regeringens förslag bäst förutsättningar att nå målet att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen.

I en tid när mänskliga rättigheter ifrågasätts och utmanas i flera delar av världen är det särskilt viktigt att värna människors lika rättigheter och möjligheter. Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen drar utskottet i likhet med regeringen slutsatsen att målet om ett samhälle fritt från diskriminering inte är uppnått. Därför måste arbetet med att bekämpa diskriminering självfallet fortsätta. Det är utskottets övertygelse att samhällen som präglas av likabehandling också är konkurrens- och motståndskraftiga samhällen.

Rasism ska aldrig tillåtas inskränka människors rättigheter och möjligheter i livet. Utskottet välkomnar att regeringens arbete mot rasism fortsätter med samlad kraft utifrån den nya handlingsplanen mot rasism och hatbrott. Handlingsplanen lägger grunden för ett träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt arbete på området. Det övergripande målet måste självklart vara ett samhälle fritt från rasism.

Vidare ser utskottet positivt på att regeringen har beslutat om en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Den nya handlingsplanen syftar till att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter genom att komplettera och kraftsamla arbetet. Det är utskottets bestämda uppfattning att Sverige ska vara ett land där alla kan leva sitt liv i frihet och trygghet oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Miljöpartiet i sitt budgetalternativ till viss del gör andra prioriteringar än regeringen. Utskottet gör för sin del den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området diskri­minering. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på området bidrar till att nå målet om ett samhälle fritt från diskriminering.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån resultat­redovisningen i budgetpropositionen kan utskottet konstatera att Sverige visserligen står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet, men att det övergripande målet ännu inte är uppnått och att många utmaningar kvarstår.

Mer behöver alltså göras för att driva på utvecklingen mot en jämn fördelning av makt och inflytande. Utskottet instämmer med regeringen i att bl.a. kvinnors och mäns förutsättningar och möjligheter att vara delaktiga och delta i den lokala demokratin i områden där utanförskapet är stort behöver fortsätta att utvecklas. Arbetet med att skapa jämställda förutsättningar för delak­tighet och representation i beslutsfattande processer behöver därför fortsätta.

När det gäller specifika satsningar välkomnar utskottet ökade medel för att stärka arbetet mot prostitution och människohandel. Det är givetvis också positivt att bidraget till kvinno- och tjejjourer ökas och permanentas. Vidare ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medel för en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, liksom till en permanent förstärkning av kommuners och regioners arbete med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som strider mot grundläggande värderingar och som aldrig får accepteras. Utskottet instämmer med regeringen i att det nuvarande jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra kan uppfattas som otydligt när det gäller vilka våldsformer och grupper som omfattas. Liksom regeringen anser utskottet att delmålet behöver förtydligas. Utskottet inser också att det behövs ett särskilt delmål för hedersrelaterat våld och förtryck. På så sätt blir det möjligt att synliggöra att hedersrelaterat våld och förtryck tar sig kollektiva uttryck och därför kan skilja sig åt i sin karaktär från andra våldsformer.

Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att regeringen nu formulerat ett nytt delmål för hedersrelaterat våld och förtryck samt förtydligat det sjätte delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är utskottets uppfattning att styrkraften för en framgångsrik jämställdhetspolitik ökar med den nya delmålsstrukturen.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Centerpartiet och Miljöpartiet i sina budgetalternativ till viss del gör andra prioriteringar än regeringen. Utskottet gör för sin del den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området jämställdhet. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på området bidrar till att nå målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen konstaterar utskottet att målet på området inte är uppnått. Utanförskapet i Sverige har vuxit under lång tid och de negativa konsekvenserna är särskilt tydliga i vissa geografiska områden, t.ex. när det gäller mottagande av ekonomiskt bistånd och skolresultat. Situationen är särskilt bekymmersam för de barn och ungdomar som bor i områden där utanförskapet är stort.

Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att arbetet mot utanförskap fått en ny inriktning, med ökat fokus på att lyfta områden där utanförskapet är stort. Av stor betydelse i sammanhanget är också att regeringen tydligt har lagt om integrations­politiken i syfte att förtydliga krav och förväntningar på den enskilda individen.

Helt avgörande för arbetet mot utanförskap är att parallella samhälls­strukturer kan motverkas och förebyggas. Det är därför välkommet att regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Utskottet noterar att regeringen även avser att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om religiös radikalisering med fokus på vilken påverkan politisk islam har på individer, samhälle, integration och utanförskap.

När det gäller specifika satsningar välkomnar utskottet ökade medel till en studie som ska se över om barn och unga påverkas av släktbaserade kriminella nätverk samt till en kartläggning av barns uppväxtvillkor i utanförskaps­områden. Att på detta sätt ta del av barnens erfarenheter bidrar till att öka träffsäkerheten och långsiktigheten i regeringens insatser, och därmed till att nå målet för arbetet mot utanförskap.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Miljöpartiet i sitt budgetalternativ till viss del gör andra prioriteringar än regeringen. Utskottet gör för sin del den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området utanförskap. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på området bidrar till att nå målet att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för 2026, liksom förslaget om bemyndiganden för regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.