Louise Eklund (L) svarade Rickard Nordin i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2025/26:50 Torsdagen den 11 december” den 11 dec 2025.
Rickard NordinC· i en replikJag kan konstatera att jag inte fick något svar. När var Sverige självförsörjande på el, som Liberalerna sa i talarstolen? Svensk kärnkraft byggdes ut på 70- och 80-talen. Vi kan titta på statistiken. På 70-talet…Fru talman! Sveriges välstånd och även säkerhet bygger på just trygg och stabil tillgång till energi. Det behöver dessutom vara till konkurrenskraftiga priser. Under tidigare regeringar har vi sett en utveckling där svensk energiförsörjning försämrats alltmer. Den stabila baskraften har långsamt men också systematiskt fasats ut.
Den här regeringen har lagt om energipolitiken. Man har haft en tydlig och långsiktig inriktning: att bygga ett robust, fossilfritt och kostnadseffektivt energisystem. Därmed har byggstenarna lagts för att kunna få till en elektrifiering av transporter och industri och på så sätt möjliggöra för den gröna omställningen.
Men det ska inte glömmas bort att en målsättning har varit att stärka den svenska konkurrenskraften och göra svenska företag slagkraftiga i en globaliserad men alltmer osäker omvärld. Ett robust energisystem behövs onekligen för att klara inte bara en vardag med köttbullsstekande och tvätthögstvättande utan också en krissituation med ökad oro och osäkerhet.
Fru talman! Fram till rätt nyligen var Sverige självförsörjande på el årets alla dagar, dygnets alla timmar, oavsett väderlek. Sedan dess har totalt sex fullt fungerande kärnkraftsreaktorer lagts ned, av politiska skäl. Det är resultatet av de beslut som vi har sett de senaste åren. När vi till exempel har haft driftstopp eller när de kvarvarande verken av andra anledningar inte har gått för fullt har vi sett vilka stora konsekvenser det får för det svenska energisystemet. Delar av södra Sverige, inte minst min hemstad Malmö, riskerar att tvångsbortkopplas från nätet. Så sårbara har vi gjort oss.
Att så fundamentalt förstöra ett välfungerande, konkurrenskraftigt energisystem borde knappt vara möjligt. Men det var där vi stod när den här mandatperioden började. Den långsiktiga inriktning för energipolitiken som den här regeringen lade fram när den tillträdde ligger fast. Den genomförs också steg för steg. Det är bra, och det är helt nödvändigt.
Fru talman! Med det sagt är det uppenbart att mycket återstår att göra. Jag tror att vi är många som känner att det är något intuitivt fel när vi inom samma land har så stora prisskillnader som vi ser i dag och har sett under en längre tid.
Jag vet att det finns de i kammaren som tycker att lösningen på detta är att kapa kablarna till utlandet. Jag tänker att det vore ett misstag. Rätt utformad är den sammankopplade europeiska elmarknaden en nyckel till ett stabilt energisystem. Men naturligtvis behöver vi bygga upp den svenska och för den delen även den europeiska produktionen.
Vad gäller just produktionen av energi har den här regeringen lagt en ny linje. Målet har varit uttalat: att öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.
Tack vare de helt avgörande beslut som har fattats under den här mandatperioden står vi bättre rustade än för fyra år sedan. Det har nämnts tidigare här i kammaren att vi har fattat beslut om ny kärnkraft. Vi har också sänkt elskatten och gjort en större satsning på Kraftlyftet. Det kanske viktigaste är att vi har fastställt det historiska skiftet att gå från det förnybara till det fossilfria.
Sammantaget skulle jag tro att den sista punkten är det enskilt viktigaste Sverige kan göra för att leva upp till sina åtaganden i det globala klimatarbetet: att gå från fossila till fossilfria energikällor. Då är kärnkraften naturligtvis helt avgörande. Det går inte att ställa om energiproduktionen så snabbt med bibehållna leverans- och driftssäkerhetsmål på något annat sätt.
Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Fru talman! Jag fastnade vid ett uttalande som Louise Eklund gjorde i sitt anförande. Hon sa att Sverige har varit självförsörjande på el tidigare och att vi då hade mer kärnkraft. Min mycket enkla fråga är: När då?
De senaste tio åren har vi haft mer export än någonsin tidigare. Vi har haft en bättre handelsbalans för elen sedan vi stängt de sex reaktorerna, eftersom vi har byggt ut en massa annat.
Sverige har alltså inte varit självförsörjande på el tidigare. Men för att reda ut detta skulle jag gärna vilja veta vad Louise Eklund baserar det uttalandet på. Kan hon nämna när detta skedde och hur export- och importstatistiken då såg ut, så att vi kan reda ut det här missförståndet?
Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.
Det råder inget motsatsförhållande. Jag är glad för frågan och glad att få understryka det som jag har talat om i dag och vid många andra tillfällen: Lösningen för Sverige och för Europa handlar inte om att minska kontakterna med utlandet, kapa kablarna eller på annat sätt minska vare sig exporten eller för den delen importen av el. Vi har ett sammanbundet och sammanlänkat energisystem i hela Europa. Det stärker den svenska resiliensen och motståndskraften mot allehanda störningar i vår produktion. Samma sak gäller naturligtvis för Europa också. Det behöver inte stå i motsatsförhållande till andra målsättningar.
Jag är väldigt glad över att Rickard Nordin tar upp den här aspekten. Vi liberala partier brukar framhålla vikten av internationella kontakter och utbyten, så även på energiområdet.
Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte fick något svar. När var Sverige självförsörjande på el, som Liberalerna sa i talarstolen?
Svensk kärnkraft byggdes ut på 70- och 80-talen. Vi kan titta på statistiken. På 70-talet importerade Sverige mer än vad vi exporterade. På 80talet var det ungefär jämnt skägg på totalen. På 90-talet gick det ganska mycket upp vid något tillfälle och ned vid något tillfälle. Den enda tid då Sverige har varit stabilt exporterande är de senaste tio åren. Hänger det ihop med de senaste tio årens kärnkraftsnedläggningar? Hur går det här ihop, enligt Louise Eklund?
Jag vill också skicka med en annan fråga om något som jag är väldigt nyfiken på och som regeringen inte redogör för. Man pratar väldigt gott om kärnkraften, och kärnkraften är på många sätt en spännande energikälla med bra egenskaper. Men när man gör de satsningar som man vill göra från regeringens sida med garantipriser, lån och så vidare, vem är det då som ska betala? Bolagen betalar såklart tillbaka lånen, men någon ska ju stå för kostnaden. Det gör inte bolagen själva. Vem ska betala för de här garantipriserna? Det är jag väldigt nyfiken på.
Jag har alltså två frågor. Liberalerna och Louise Eklund sa att Sverige har varit självförsörjande på el tidigare, innan vi lade ned kärnkraft. Min fråga är fortfarande: När då? Den andra frågan är: Vem ska betala för de garantipriser och de kostnader som det för med sig att bygga ny kärnkraft? Det hade varit väldigt välkommet att få veta.
Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin så mycket för förtydligandet av frågan. Det känns som att vara med i ett frågesportprogram med olika svarsalternativ.
Jag understryker åter att det inte finns något motsatsförhållande. Att ha förmågan att vara självförsörjande är ett spår som inte behöver stå i motsatsförhållande till ökad export eller för den delen import. Poängen är att vi som liberaler har velat se en starkare sammankoppling mellan den svenska och den europeiska produktionen och utbyggnaden och att just detta också har blivit fallet.
Det är klart att vi vid flera tillfällen tidigare haft möjlighet att kapa alla kablar. Det har vi inte gjort, vilket jag tycker är alldeles utmärkt. Jag hoppas att även Centerpartiet tycker att ett fortsatt samarbete över nationsgränser är nödvändigt även på detta område. Det har skett en sammanbindning av den svenska och den europeiska produktionen och marknaden. Därför blir det en rent hypotetisk fråga.