Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Staffan Eklöf (SD) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Staffan Eklöf (SD) höll ett anförande om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2025/26:50 Torsdagen den 11 december” den 11 dec 2025.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det här är alltså en budgetdebatt om utgiftsområde 23, areella näringar.

Produktionen av livsmedel och biomaterial i Sverige är mycket viktig, inte minst för vår beredskap att möta kris och ytterst krig. Livsmedelsproduktionen måste öka. Samtidigt har jordbruket, skogsnäringen, fisket och andra areella näringar drabbats av svårigheter. Svårigheterna ser olika ut och påverkas många gånger av faktorer utanför Sveriges gränser. Den av regeringen föreslagna budgeten inom utgiftsområde 23 avspeglar just det. Den är mångfasetterad och har många olika satsningar.

Som jag har sagt så många gånger är god lönsamhet och stora frihetsgrader det viktigaste för att jordbruket och andra näringar ska klara av olika problem och även nya, uppkommande problem. Med god lönsamhet kan marginaler skapas, vilket ger aktörerna helt andra alternativ och möjligheter. Stora frihetsgrader gör att olika gårdar kan lösa problemen på olika sätt som passar deras förutsättningar. Det är två av ledstjärnorna för vårt arbete: bättre lönsamhet och större frihetsgrader.

Regelförenklingar är givetvis centrala för stora frihetsgrader, men det är även viktigt att staten möjliggör olika åtgärder och verktyg och löser vissa problem som ett enskilt företag eller en lantbrukare inte själv kan lösa. Teknik- och kunskapsutveckling samt spridning av denna är den tredje ledstjärnan.

I den budget för 2026 som vi ska besluta om senare i dag finns följande satsningar med stor relevans för området areella näringar:

fortsatt skattenedsättning på jordbruksdiesel och detsamma till skogen och vattenbruket

fortsatt låg reduktionsplikt

sänkt matmoms

sänkt arbetsgivaravgift för unga

betesersättning för mjölkkor på bete

ökat stöd till jordbruket i norra Sverige

lantbruksråd på exportmarknaderna

främjande av kustnära fiske och vattenbruk

utbildning vid SLU anpassad till den gröna sektorn med bland annat livsmedelsberedskap och livsmedelsförsörjning

förstärkt växtförädling vid SLU Grogrund

särskild satsning på växtproteiner för svensk primärproduktion

ökat smittskyddsarbete med ökad övervakning av virus- och bakterievektorer

effektivare och mer likvärdig livsmedelskontroll

rådgivning till skogsägare avseende ökat kolupptag och biologisk mångfald

uppbyggnad av beredskapslager i livsmedelskedjan

sänkt elskatt

medel för minskning av vargstammen.

Det här ska gärna ses i kombination med fjolårets satsningar och åtgärder; då får man en bättre helhetssyn. Ett år är ändå bara ett år. Därför vill jag snabbt nämna fjolårets budgetsatsningar som löper vidare även i år:

valutauppjustering av jordbruksstödet

räddning av SLU:s djursjukhus

livsmedelsstrategi med dess olika delar

investeringsstöd för konkurrenskraft

fortsatt och ökat högre stöd för restaurering av betesmark

förstärkning av den veterinära fältverksamheten och dess jourverksamhet

Kväveklivet för minskade utsläpp av klimatgaser och växtnäringsämnen

upprättandet av ett skogsskadescreeningcenter för framtida friskt skogsodlingsmaterial

räddning av alm och ask som trädslag i våra svenska och europeiska skogar

tillskott till Skogsstyrelsen för rättstillämpning

stora tillskott till myndigheter för stärkt beredskap för livsmedels- och vattenförsörjning

förstärkning av bekämpningen av växtskadegörare i jord, trädgård och skog

valutauppjustering av stöd till vattenbruket

förstärkning av gödselgasproduktionen och vattenhanteringen inom LOVA

liten sänkning av arbetsgivaravgiften för små företag inom det så kallade växa-stödet.

Det bör också nämnas att vår regering har lagt den största infrastrukturbudgeten och forskningsbudgeten någonsin. Regeringen har även gjort en stor skattesänkning på inkomst samt pressat ned inflation och ränta. Det är inte alls oväsentligt för de areella näringarna, tvärtom. Allt detta löser problem och skapar möjligheter. Men i slutändan är det företagen som löser problemen och skapar resultatet. Vi ger förutsättningarna. Det får vi aldrig glömma.

Som alla märker åtgärdar eller förstärker vi många olika delar som begränsar de areella näringarna. I branscher med så olika och skiftande förutsättningar menar jag att det är så en politik bör se ut som ska få de areella näringarna att lämna en negativ spiral och komma in i en positiv spiral.

I dag debatterar vi budget, som sagt. Många andra delar ska förstås också till, inte minst knutet till regler – både svenska regler och EU-regler. Men det får vi tala om och debattera en annan gång.

Är då de punkter i budgetpropositionen som jag räknade upp tillräckliga? Nej, det är de naturligtvis inte. Mer ska göras. Det finns fler begränsningar att åtgärda. Vi planerar redan för många andra budgetsatsningar för 2027. Det är kanske ett tips till väljarna i höstens val.

Även om Tidökonstruktionen har varit en succé blir budgetarbetet effektivare med en vanlig statsrådsberedning för förhandling av bland annat budget. Därför är det viktigt även för de areella näringarna att Sverigedemokraterna får sitta i regeringen efter valet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Chris Dahlqvist (SD).

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!

I veckan har vi i nyheterna sett fruktansvärda bilder på hur kor blivit sparkade på, hoppade på och slagna med redskap. Det här ska absolut inte förekomma. Vi har ett starkt djurskydd i Sverige, men det måste också efterlevas, annars ska man få djurförbud. Vi har helt enkelt mer kvar att göra.

De här fruktansvärda bilderna kommer att stanna kvar länge hos många. Det visar hur viktigt djurskyddet är men också hur viktigt det är att ha fungerande system runt djuren. Det gäller både tillsynen och den veterinärvård som ska finnas tillgänglig när djur far illa.

Nu, efter tre år med SD-regeringen, ser vi att situationen blivit värre än någonsin just gällande veterinärvården. Veterinärpriserna har ökat med 55 procent på fem år. Värst var det mellan 2022 och 2023. Då ökade priserna med 25 procent på bara ett år.

Sverige sticker ut som värst i Europa med de här prisökningarna. Två riskkapitalbolag dominerar marknaden. SD-regeringen har inte gjort någonting som förändrat det. Ni har till och med sagt nej till flera förslag som skulle bryta oligopolet. Därför vill jag fråga Sverigedemokraternas ledamot: Varför händer ingenting? Varför har ni som största parti i regeringsunderlaget inte levererat, tagit tillbaka kontrollen över veterinärmarknaden och stoppat de skenande priserna?

Fru talman! Tack till Malin Larsson för frågan!

Mycket har gjorts kring veterinärutbildningen och att få fler platser där. Satsningar har också gjorts på veterinär fältverksamhet och jourverksamhet. Det var 30 miljoner kronor i år, och det budgeterades i förra budgeten. Vi vill ha 30 miljoner även 2026 och 2027.

Malin Larsson ställde en viktig fråga. Djurskyddet ska fungera – men även rättssäkerheten, och det är en balans vi måste säkerställa. Vi jobbar på båda sidorna.

Malin Larsson fokuserade i slutet av sitt anförande på konkurrenssituationen och de ökande priserna. Där finns en hel del att göra. Bland annat tror vi att transparens i prissättningen är ett bra första steg. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har nästan samarbetat och fått igenom ett tillkännagivande. Det är en granskning på gång. Jag vet inte hur förslaget ser ut, så jag kan inte kommentera det, men det kommer någonting i vår.

Jag vet inte om Malin Larsson har sagt något om den ganska tuffa prisstyrning som förekommit, men den har vi sagt nej till. Vi tror att sådant kan få andra negativa effekter. Men att se till att priserna blir transparenta och att det finns tillräckligt med veterinärer är två väldigt bra åtgärder.

Vi vet att det pågår ett arbete för att minska överbehandlingen av smådjur som finns i dag. Det kommer sannolikt att leda till minskad veterinärbrist och kanske även lägre priser, i synnerhet om transparens finns.

Fru talman! Tack till ledamoten för försöket till svar! Men det var inget svar på varför man inte tar tillbaka kontrollen över marknaden och stoppar de skenande priserna. Folk har ju inte råd att ta sina djur till veterinären i dag. Gör man det riskerar man att hamna hos Kronofogden i stället. Det är nämligen otroligt höga priser. Sverige sticker ut som enda land i hela Europa som har de här fruktansvärt höga priserna för djursjukvård. Så kan det inte få fortsätta. Jag hörde tyvärr inget svar och inga lösningsförslag från ledamoten.

En annan viktig fråga är veterinärberedskap. En utredning har slagit fast att staten inte längre ska ta ansvar för akutsjukvård av sällskapsdjur. Jakthundar, som jag själv har, räknas som sällskapsdjur. Men jakthundar gör också eftersök på trafikskadat vilt och har en otroligt viktig funktion i samhället.

Verkligheten i stora delar av landet är att om det händer någonting måste man åka 20, 30, 40 mil för att komma till en veterinär med jouröppen mottagning. Eftersöksjägare och deras hundar gör uppdrag varje dag där de tar stora risker. De arbetar ideellt, och hundarna förtjänar samma respekt som alla andra djur i tjänst.

Tycker Sverigedemokraterna att det är rimligt att staten inte tar ansvar för en svårt skadad jakthund, ett djur som jobbar i samhällets tjänst med eftersök vid trafikolyckor? Enda alternativet blir avlivning, inte akutsjukvård, om de är svårt skadade. Tycker ni att det ska fortsätta så? Om ni inte tycker det, varför driver ni en politik som lämnar stora delar av landsbygden utan fungerande veterinär i beredskap?

(Applåder)

Fru talman! Veterinär i beredskap är viktigt. Därför lade vi 30 miljoner kronor på det i budgeten för i år, 2026 och 2027. Det finns indikationer på att veterinärbristen kan minska. Vi arbetar med budgeten för 2027, och den frågan är uppe där. Men då tänker vi oss kanske ett större belopp till distriktsveterinärerna. Vi tror inte på tvång. Vi tror inte att man ska tvinga veterinärer till jourtjänstgöring. Vi tror att man ska ge medel och belöna dem som vill göra jourtjänst. Det kan gå via distriktsveterinärerna. När vi ger distriktsveterinärerna pengar kanske vi ska öka summan och rätta till en del arbetsmiljöproblem som finns i organisationen. Det pågår arbete kring detta.

Malin Larsson talade om att ta tillbaka kontrollen över marknaden. Jag får lite rysningar. Det låter lite väl socialistiskt. Vi tror inte på att gå in och ändra på den marknad som i stort sett fungerar, utan vi ska påverka med olika mindre signaler.

Det som kan hända om man börjar med en planekonomisk modell är att veterinärbristen ökar. Sedan kan det komma andra betydligt mer negativa effekter av en sådan styrning. Vi kör med mjuka metoder. Vi tror att det kommer att vara tillräckligt. Mycket pekar åt det hållet, men det kommer att ta lite tid.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.