Riksflödet
Logga in
Svarade Lars Beckman i en replik ·

Denis Begic (S) om Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp

Denis Begic (S) svarade Lars Beckman i en replik om Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp i debatten ”Protokoll 2025/26:27 Onsdagen den 5 november” den 5 nov 2025.

Lars BeckmanM· i en replikTack, Denis Begic, för ditt anförande! Det är en väldigt viktig rapport som Riksrevisionen har gjort. Egentligen är det två uppmärksammade rapporter man gjort. I den ena granskade man taxekonstruktionen i Sverige och i…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Nu debatterar vi Riksrevisionens rapport. Jag tänkte länge på vad jag skulle säga i dagens debatt, och jag skrev till och med några reservationer. Men efter samtal med mina kollegor kom vi fram till att vårt politiska svar ska vara på rätt plats, vilket är i betänkandet till propositionen om hushållning med mark- och vattenområden. Det betyder inte att vi socialdemokrater saknar åsikter, tvärtom, men vi menar att det är i betänkandet som de politiska vägvalen hör hemma.

Samtidigt är det förstås viktigt att ta Riksrevisionens rapport på största allvar, och Riksrevisionen pekar tydligt på att staten brister i sin styrning av kommunernas ansvar för vatten och avlopp, särskilt när det gäller underhåll, förnyelse och klimatanpassning. Regeringen håller visserligen med om problembilden men saknar konkreta förslag på hur situationen ska förbättras. Det är allvarligt, för utan tydliga krav riskerar man att hamna i ett läge där särskilt mindre kommuner inte klarar att ta sitt ansvar. Vi socialdemokrater har tidigare påpekat att små kommuner inte kan bära hela ansvaret själva. Vatten och avlopp är inte bara en kommunal fråga utan också en nationell välfärdsfråga.

Stora delar av Sveriges vatten- och avloppssystem byggdes på 60- och 70-talen. Det har tjänat Sverige väl men är nu gammalt. När förnyelsetakten ligger på under en halv procent per år växer en underhållsskuld som ingen längre kan blunda för. När regeringen inte säkerställer att kommunernas vattentjänstplaner innehåller tydliga krav på investeringar, klimatanpassning och långsiktig planering skjuter man problemen framför sig.

Vi vet att klimatförändringar redan påverkar tillgången till vatten. Skyfall, torka och översvämningar är inte längre undantag. Regeringen borde därför ha tagit chansen att stärka vattentjänstplanernas roll som ett verktyg för att förebygga framtida kriser.

Fru talman! Svenskt Vatten, som representerar landets va-organisationer, har kallat va-systemet för den glömda infrastrukturen. Man uppskattar att det fram till 2040 krävs investeringar på cirka 560 miljarder kronor. Man varnar också för att dagens finansieringsmodell inte räcker till och skriver därför att det behövs en statlig utredning om hur de framtida investeringarna ska göras.

Detta är inte bara en teknisk fråga, utan det handlar om jämlikhet. Förutsättningarna för vatten och avlopp är väldigt olika i olika delar av Sverige. I de större kommunerna finns både muskler och människor, men i de små, ofta på landsbygden, är ekonomin svagare och kostnaderna högre. Så kan vi inte ha det. Rent vatten är ingen lyx. Det är en rättighet.

Fru talman! Riksrevisionen pekar också på att länsstyrelsernas tillsyn i dag är reaktiv, något vi också har debatterat tidigare. De agerar först när något redan har gått fel. Tillsynen måste vara proaktiv med utökade befogenheter och bättre samordning mellan myndigheter. Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket och länsstyrelserna behöver samverka mer systematiskt för att säkra både kvalitet och likvärdighet.

Vi menar att regeringen behöver titta på vad staten kan hjälpa till med när det gäller investeringar i va-infrastruktur. Vi menar också att välfärden inte kan bero på postnummer eller var man bor.

Fru talman! Sverige byggde under rekordåren ut vatten och avlopp i hela landet. Det var ett av de största välfärdsprojekten i vår historia. Det byggde på idén att välfärden ska vara gemensam, rättvis och tillgänglig för alla. Jag hoppas att den idén fortfarande gäller. Det kräver att vi vårdar det som generationer före oss har byggt och att vi i den här kammaren tar ansvar för det.

Vatten är liv. Rent vatten är en rättighet, inte ett privilegium. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att varje människa, oavsett var man bor i vårt avlånga land, kan lita på att det kommer vatten när man vrider på kranen, helst rent dessutom.

Riksrevisionens rapport är ett viktigt underlag för det politiska arbete som vi nu står inför. Som jag nämnde har vi inga reservationer i detta ärende, men de slutsatser som Riksrevisionen pekade på måste tas med i det kommande betänkandet. Vi kommer att fortsätta att driva på för rättvisa, för jämlikhet och för hela Sveriges välfärd och till och med för vatten, där det ska fungera i hela landet.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).

Fru talman! Tack, Denis Begic, för ditt anförande!

Det är en väldigt viktig rapport som Riksrevisionen har gjort. Egentligen är det två uppmärksammade rapporter man gjort. I den ena granskade man taxekonstruktionen i Sverige och i den andra hur staten har styrt kommunerna.

Jag tror att Moderaterna och Socialdemokraterna i grunden egentligen är överens om att det här är en kommunal fråga. Vi har ju kommunalt självstyre i Sverige. När Riksrevisionen pratar om regeringen måste man komma ihåg att det handlar om Sledda regeringar och moderatledda regeringar.

Jag hörde till exempel viss kritik mot att det inte finns detaljerade bestämmelser om vad en vattentjänstplan ska innehålla. När Socialdemokraterna lade fram propositionen 2021 tyckte man att kommunerna skulle ha ett stort utrymme att anpassa planens innehåll efter de kommunala förutsättningarna. På samma sätt var det när EU:s dricksvattendirektiv implementerades. Då tyckte man också att det skulle bestämmas lokalt och att vi från nationell nivå inte ska göra alltför detaljerade begränsningar.

Jag har en fråga. Det finns något som Riksrevisionen inte tar upp. När Riksrevisionen var i civilutskottet ställde jag den frågan till riksrevisorn. Det handlar om de tvångsanslutningar som sker runt om i landet. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att fokus har legat mycket på utbyggnad av va-nätet. Tyvärr har kommunerna inte prioriterat underhåll, och dessutom tvångsansluter man många enskilda fastigheter i stället för att prioritera att underhålla det man har.

Jag skulle gärna vilja veta: Hur ser Socialdemokraterna på de tvångsanslutningar till de kommunala va-näten som sker?

Fru talman! Jag nämnde i mitt anförande ungefär det som ledamoten Beckman tog upp, att vi behöver fundera på hur vi i framtiden ska ha rent vatten och hur det kommer att renas.

Jag har själv varit ordförande i miljönämnden i Örebro och gjorde då besök med miljöinspektörerna och vet hur de har det. Det är enormt mycket hot mot dessa människor. Jag vet inte om ledamoten Beckman har hört talas om detta, men jag har själv varit med vid flera tillfällen när miljöinspektörer har blivit hotade till livet för att de inte har godkänt vattenanläggningar.

Min kommun började fundera på hur man skulle kunna åtgärda dessa saker, framför allt när man byggde nya områden. En sak var att klara av både vattenförsörjning och avlopp men också kunna ha dricksvatten. Vi har fattat beslut om saker. Till exempel kan vi inte längre ta vatten från Svartån därför att den är så förorenad. Det beror inte enbart på lantbruket att vattnet förstörs utan också på enskilda avlopp. I delar av samhället har enskilda avlopp förorenat sjöar.

Jag tror att detta är en fråga som vi behöver diskutera och arbeta med. Hur kommer det att se ut när det gäller stad och land? Var är det viktigare med tvångsanslutningar? Och hur ser det ut i de olika delarna av landet? Jag hoppas att det var svar på frågan.

Fru talman! Nej, jag tror inte att de boende i Sandviken blev så mycket klokare av svaret. I Sandviken i min valkrets kan vi se hur kommunen bräddar. Att brädda låter lite gulligt och fint, men konkret betyder det att det kommunala va-bolaget kör ut bajsvatten rakt ut i Storsjön – miljontals liter. Den som är intresserad kan gå in på Arbetarbladet och läsa om det.

Om en enskild fastighetsägare med enskilt avlopp eller tank skulle brädda vore det olagligt och ett miljöbrott, med all rätt, men kommunerna bräddar. Det är därför många runt om i Sverige är upprörda. Man har väl fungerande va-anläggningar som man själv har betalat och bekostat, och sedan kommer kommunerna och gör ett område och säger att alla ska tvångsanslutas.

Det är vad som indirekt står i Riksrevisionens rapport. Man har haft så mycket fokus på tvångsanslutning och utbyggnad av va-nätet att man har missat underhållet, och man tvingar in fastighetsägare som har väl fungerande va-anläggningar. Det är också ett problem.

När vi i bred enighet 2021 antog den lagstiftning som lades fram av den dåvarande Sregeringen var tanken just att man inte skulle behöva tvångsansluta. Enligt den gamla lagstiftningen var kommunerna tvungna att ansluta, men nu har man en annan möjlighet.

Jag skulle vilja ha ett lite tydligare besked från Socialdemokraterna. Om man har ett väl fungerande enskilt avlopp, ska man då tvångsanslutas till det kommunala va-nätet?

Fru talman! Tack, ledamoten Beckman, för frågan!

Jag anser inte att man ska tvångsanslutas om man har väl fungerande avloppsrening, men som jag nämnde tidigare finns det områden i Sverige där vi har särskild natur och viktiga naturvärden. Där behöver vi fundera på hur vattnet ska renas i framtiden, om avloppet läcker.

Som jag sa har hela sjöar i min egen kommun blivit förorenade av anläggningar som inte fungerar. De fungerar kanske i 20–25 år, men så händer något. Ingen vet vad som hänt innan kommunen börjar utreda och titta på det. Vi måste ta med oss i diskussionen hur vi ska ha det i framtiden.

Inte ens ledamoten Beckman kan säga emot att vi kommer att ha föroreningar som blir värre och värre för varje år som går med klimatförändringar. I dag är det den 5 november, och vi ser att det är väldigt varmt ute. Man kan gå i bara kavaj. Saker och ting förändras, och då behöver vi vara proaktiva när det gäller vårt vatten om framtida generationer ska ha något att dricka.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.