Niels Paarup-Petersen (C) svarade Josefin Malmqvist i en replik om Skärpta villkor för friskolesektorn i debatten ”Protokoll 2025/26:157 Torsdagen den 13 augusti” den 13 aug 2026.
Josefin MalmqvistM· i en replikVi glider längre och längre bort från ärendet, men jag ska bara snabbt bemöta några av dessa felaktiga påståenden. Vi reformerar lärarutbildningen. Vi höjer förkunskapskraven för att fler faktiskt ska avsluta sin…Herr talman! Jag vill skicka en hälsning till alla lärare som kanske lyssnar. Tack för det arbete ni gör och för att ni är redo att ta er an eleverna nu igen! Det uppskattar vi, inte minst vi som har barn i skolåldern. Det är fantastiskt att se, varje vecka, vad som händer där ute.
Jag har också en hälsning till alla kollegor som lyssnar och väntar på att voteringen ska börja. Vi är snart klara.
Herr talman! Det sades en lite rolig grej nyss, kopplad till ett inlägg från Moderaterna. Jag vet att vi kan ha olika syn på politiken och hur den ska se ut, men att kalla Liberalerna för vänster bara för att de vill lägga all makt hos byråkrater och lägga ned alla friskolor etcetera var väl att ta i?
I dag ska vi diskutera vinster i skolan och vad som ska göras åt dem. Partierna i regeringen, inte minst Liberalerna, har varit väldigt tydliga med att det skulle ske en helrenovering. Men det här är ingen helrenovering, herr talman. Det är lite spackel. Man kanske fixar lite med fönstren så att det åtminstone inte blåser rakt igenom, men i övrigt innebär det här ingen större skillnad. Det händer också saker som faktiskt är skadliga. Det återkommer vi till.
Det kom upp tidigare att det stod i Tidöavtalet att det skulle införas ett gemensamt skolval, vilket är själva grundförutsättningen för att få äkta valfrihet, likvärdig valfrihet, för alla svenska barn. Men regeringen valde att inte göra det. Det var en förhandlingsvinst från Liberalerna, om vi nu ska prata om skillnaden mellan att prata och leverera.
Något av det absolut mest fundamentala här är att få till ett seriöst och ordentligt gemensamt skolval. Ska vi helrenovera, herr talman, behöver vi ett gemensamt skolval.
Finansieringssystemet behöver ändras så att vi slutar belöna skolor som inte levererar och i stället belönar dem som tar störst ansvar på glesbygden och för de svåraste eleverna och som anställer behöriga lärare. Det är det vi behöver göra med pengarna.
Vi måste också sluta ge oseriösa aktörer möjligheter. Det är ju, även med den här lagstiftningen, möjligt att underleverera och ändå få bra betalt. Så bör det inte vara.
Herr talman! Vad vill då Centerpartiet med skolan? Vad är det viktigaste för oss? Jo, att stoppa utslagningen. Varje år lämnar 20 000 elever den svenska grundskolan utan att kunna gå vidare till gymnasiet. Det är till antalet fem gånger så många som i våra grannländer. Andelen är tre fyra gånger så hög. Det är helt absurt. Det gäller alltså 20 000 elever, 16 procent, var sjätte elev. Det har aldrig varit fler i svensk historia än just nu, under Tidöregeringen. Det är Tidöregeringens stora skolpolitiska arv. Utöver att de inte levererade det de lovade är deras arv att de levererade den största utslagningen i svensk skolhistoria. Det är det de lämnar efter sig. Det måste vara slut med det.
Herr talman! Vi behöver få till riktiga förändringar som gör att skolorna är bra i hela landet. Första steget är fler behöriga lärare. Regeringen vill utbilda färre. Vi vill utbilda fler. Om tio år ska varenda lärare vara behörig. Vi finansierar det i våra budgetar, i motsats till vissa andra partier som gör utspel i valrörelsen.
Vi måste ställa krav på att obehöriga lärare utbildas. Vi finansierar det, och det finns med i våra budgetar. Självklart ska den som anställer en person som ska undervisa men som inte är behörig också vara med och betala. Men vi från statens sida ska säkerställa att det finns utbildningsplatser, och vi ska vara med och finansiera det.
Vi vill också att det ska finnas ett särskilt lönetillägg på 5 000 kronor till dem som tar de svåraste platserna runt omkring i svensk skola. Det handlar om glesbygd och utanförskapsområden. Det är där det saknas behöriga lärare som mest. Men alla de partier som kallar sig landsbygdspartier säger nej till det här. Det enda parti som säger ja är det riktiga landsbygdspartiet, nämligen Centerpartiet.
Alla de andra vill ha koncentration och centrering. De vill att pengarna ska gå till storstäderna och de stora skolorna. Vi vill att de ska gå till de små skolorna och till dem som behöver pengarna mest. De ska gå dit där förutsättningarna är som svårast och där flest elever inte klarar skolan. Men de som låtsas vara landsbygdspartier säger nej.
Herr talman! Vi vill straffa skolor ekonomiskt om de inte anställer behöriga lärare. Det är kärnan i att ändra finansieringssystemet. Det enklaste sättet att tjäna pengar i svensk skola i är i dagsläget att låta bli att anställa behöriga lärare. Stora klasser och få lärare som inte är behöriga är sättet att tjäna pengar i svensk skola utan att leverera.
Den här regeringen har inte gjort någonting åt detta, och övriga partier i oppositionen vill heller inte göra något åt det. De har inga förslag på att ändra finansieringssystem på området. Det är inte gott nog.
Herr talman! Om vi ska stoppa utslagningen måste vi säkra att den elev som redan i dag har ett godkänt genomsnitt kan komma in på gymnasiet. Det innebär ett spill av mänskliga resurser att kasta ut dem i arbetslöshet eller extra saker i stället för att låta dem komma in på yrkesprogrammen. De borde få komma in genom yrkesprov. Det finns en massa duktiga människor som kan saker på riktigt med händerna. I dagsläget får de inte lov att gå på gymnasiet för att de fallerat i teori. Varför?
I alla andra europeiska länder lyckas man ta hand om den här resursen, men vi kastar ut dem. Det är värdelöst. Inget annat land låter så många unga människor gå till spillo som Sverige.
Vi är det enda parti som vill ändra intagningsreglerna till gymnasiet så att dessa elever kan komma in.
Herr talman! Om vi ska få igenom fler måste eleverna också må bra under tiden. Det är jätteviktigt. Ibland behandlar vi eleverna lite som om de vore små brickor som vi kan flytta runt med här i debatten. Det är de inte. Det är för eleverna som skolorna finns till. Då måste vi säkerställa att elevhälsan är tillgänglig. Vi måste säkerställa att det kommer in stöd tidigt, något Centerpartiet vill garantera genom elevlagen.
Regeringen har tidigare varit inne och nosat på att man måste ta emot stödet i skolan. Det är bra att nosa på det, men det är ännu bättre att genomföra det. Det kan man göra tillsammans med oss efter valet.
Dessutom måste man öppna vägar vidare. Om man som elev hela tiden får veta att man är värd ett F och inte får lov att gå vidare mår man såklart dåligt. Det hade vi alla gjort, vuxna som barn.
Herr talman! Det är här helt avgörande grejer. Jag vill än en gång vara jättetydlig: De små skolorna måste få förutsättningar för att överleva och kunna finnas i hela landet. Det kräver att man ger högre ersättning till de mindre skolorna.
Den sista biten för att få igenom fler elever som jag prioriterar att lyfta upp här är obligatorisk intensivundervisning i svenska för dem som inte kan språket när de börjar skolan. Om man inte klarar språket direkt och inte har fått in det kommer man att missa jättemycket undervisning. Man missar mycket kunskap, och det är väldigt svårt att ta igen det när man kommer upp i de senare klasserna. Det är därför vi ser att vi i Sverige gång på gång har svårt för att utbilda barnen tillräckligt bra.
Till lärarna vill jag säga att de kan lita på Centerpartiet. Vi kommer att leverera det till lärarna som den här regeringen har lovat dem men inte har finansierat, till exempel en reglering av undervisningstiden. Vi kommer att se till att det blir av, och vi kommer att finansiera det.
Regeringen har inte finansierat det. I stället kommer man just nu med nya ofinansierade löften som är helt absurda. Liberalerna lovade i dag omkring 20 miljarder kronor utan att ens finansiera sina existerande löften. Det är inte seriös politik.
Herr talman! Vi måste få seriös politik som går ihop och blir finansierad, annars gör det ingen skillnad ute på golvet. Då blir det bara så som Sverigedemokraterna säger: Man finansierar lärarnas planerade undervisningstid inom ramen. Det blir inte mer pengar, utan det ska finansieras inom ramen. Då blir det inte bättre.
Herr talman! Jag vill också ge lite kredd till regeringen. Det höjdes lite ögonbryn nu; de är inte vana.
Tack för att ni införde offentlighetsprincipen! Det hade jag inte trott. Först togs den bort från utredningen, men sedan infördes den ändå. Jag är jätteglad för offentlighetsprincipen för fristående skolor. Den kommer att göra stor skillnad. Tack för det!
När vi nu talar om framtiden vill jag också säga att jag är lite besviken i det som kanske är den sista debatt där Liberalerna fortfarande finns kvar i riksdagen. Av visionerna om framtidens skola och hur vi får igenom eleverna fanns ingenting med här. Det är lite sorgligt.
Helt öppet och ärligt tror jag inte på Liberalernas skolpolitik med centralisering, ofinansierade löften och popcornutspel. Det gör inte lärarna och rektorerna och tydligen inte heller befolkningen. Inte ens KD verkar göra det längre.
Som framförts tidigare är inte ens den egna skolministern här. Alla andra ministrar har varit här vid slutdebatterna den här veckan, men det har inte skolministern varit, vilket är synd. Det hade varit bra med en ärlig och öppen diskussion med ministern om skolpolitiken under mandatperioden och vad vi ska göra framgent.
Herr talman! Det har förekommit många olika påståenden i kammaren i dag om varför det ser ut som det gör. Varför har vi inte fått en betygsreform tidigare? Jag var med i den tidigare betygsutredning. SD, KD, M och L hindrade de reformer som skulle ha gjort att fler hade klarat skolan de senaste åren. Det har kanske kostat 50 000 elever möjligheten att gå vidare till gymnasiet. Det är inte någon annans fel.
Varför har tidigare regeringar inte lyckats göra något åt friskolegrejerna tidigare? Det beror på att alla de partier som sitter här framför mig röstade emot det och hindrade det. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och vi hindrade det. Även vi hindrade det! Jag tycker att vi ska ha ärliga diskussioner här i kammaren. Då blir det lite bättre, och då kan befolkningen på riktigt göra sig en bild av vilken politik de vill och varför de får den och varför de inte får den. Det blir bättre så.
Herr talman! Jag tycker inte att det här är tillräckligt om vi vill rensa upp i systemet. Jag har nämnt vissa saker.
Bara den här veckan kunde vi se en friskola i Malmö som inte levererade praktik till de elektrikerelever som går där. Vi sitter här igen och låtsas som att det är något som är löst, men det är det inte. Vi kan inte ha ett skolsystem där elever satsar sin framtid på en utbildning men inte får den utbildning som de har förtjänat. De här eleverna kommer ut som elektriker utan att över huvud taget ha fått testa på att vara elektriker, det som är essensen av deras utbildning.
Vi måste kunna göra bättre, herr talman, och jag tror att vi kan det.
Efter den här regeringen, som har låtit framtida generationer få betala för regeringens valfläsk utan att ge tillbaka dem någon bra politik – de har inte gett dem en skolpolitik som funkar för framtiden eller gett dem en klimatpolitik värd namnet – kan vi bara göra bättre framöver. Det kräver en ny regering, och jag ser fram emot att få skapa den efter valet.
Med det vill jag tacka talmannen själv för ett bra arbete. Tack till kansliet och sekretariatet! Tack till utskottet – både all underbar personal och härliga ledamöter! Tack för goda debatter! Jag hoppas att de flesta av oss ses efter valet.
Jag yrkar bifall till reservation 5.
(Applåder)
Herr talman! Det här var ett imponerade anförande i tolv minuter. Det blev ett inlägg om allmän skolpolitik från Niels Paarup-Petersen.
Jag tänkte börja där Niels Paarup-Petersen ändå tangerade dagens ärende, som handlar om skärpta villkor för friskolesektorn, vilket kanske inte var helt uppenbart för åhörarna. Han påstod att den här regeringen inte har gjort någonting mot bristen på behöriga lärare i vissa skolor.
Jag vill gärna gå tillbaka till dagens ärende, där vi alltså nu föreslår för riksdagen att i dag besluta om att införa möjlighet till ett värdeöverföringsförbud i tre situationer: vid nystart, vid ägarskifte och vid bristande kvalitet. Vi har exemplifierat bristande kvalitet i propositionen. Det är svårt att lista alla omständigheter, men det handlar om när bristande kvalitet kan koppas till bristande resurstilldelning. Ett av de exempel som uttryckligen listas är obehöriga lärare eller bristande tillgång till behöriga lärare. Detta är ett konkret exempel för att bemöta Niels Paarup-Petersens påstående om att regeringen inte har gjort någonting när det gäller detta.
Det andra jag tänkte nämna rör påståendet att regleringen av undervisningsskyldigheten, den gamla så kallade USK:en eller lärarnas undervisningstid, inte är finansierad. Det stämmer inte. Det har inte så mycket med det här ärendet att göra, men det finns pengar avsatta i budget för att genomföra detta, tillsammans med skolans huvudmän. Vi menar att detta är ett delat ansvar. Den som under lång tid har dragit ned på lärarresurser ska inte få en hundraprocentig kompensation – det tycker vi är rimligt.
Det tredje jag tänkte bemöta gäller de 20 000 elever som Niels Paarup-Petersen gärna återkommer till. Vi har nu bland annat beslutat om ett nytt betygssystem för att färre ska slås ut och fler ska få möjlighet att läsa på gymnasiet.
Herr talman! Det är helt korrekt. Framöver kanske det ändå, om Skolinspektionen tycker att det är tydligt nog att den bristande tillgången till behöriga lärare kan kopplas till resultatet, kommer att få som konsekvens att pengar inte får föras vidare till en ägare. Det är konsekvensen.
Detta innebär inte att lärarna kommer dit. Det hjälper faktiskt inte alla Sveriges skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, som vi var inne på tidigare, som saknar behöriga lärare. Ni vill utbilda ett tusen färre lärare varje år – det är det som är regeringens politik. Det ger inte fler behöriga lärare, utan det ger färre behöriga lärare. Så är det typiskt: När man utbildar färre blir det färre.
Det är detta som är essensen, oavsett om det rör sig om en idéburen friskola, som det oftast gör ute på landsbygden, eller en kommunal skola som har svårt att rekrytera behörig personal. Då hjälper det inte att det finns en skola med 1 300 elever inne i Stockholm eller Malmö som eventuellt inte får dela ut vinster om de inte anställer lite fler behöriga lärare, även om det inte riktigt blir alla. Det gör faktiskt inte den stora skillnaden. Det är därför det är så viktigt att alla lärare ska vara behöriga. Det är det vi säger.
Detta innebär att vi måste ställa krav på att de måste vara det, och vi måste tilldela resurser. Vi måste ställa krav på att alla som är obehöriga utbildas och blir behöriga och tilldela pengar så som vi gör i våra budgetar. Och så måste vi säkra att man där det saknas absolut flest behöriga lärare får hjälp med finansieringen från staten. Och det är i glesbygd och i utanförskapsskolorna, där de svåraste villkoren råder. Allt detta har ni sagt nej till. Det är ju det som är essensen.
Nej, det är inte finansierat. Inte ens Sveriges Lärare säger att det är finansierat. Ingen som någonsin har vetat någonting om skola, vilket den här regeringen tydligen inte gör, skulle säga att detta är finansierat. Det är inte finansierat; det kommer att kosta miljarder. Om man ska ta det inom budget, som bland andra Sverigedemokraterna sa när vi debatterade med Sveriges Lärare, tar man pengarna från någon annan, och då har man inte finansierat det.
Herr talman! Vi glider längre och längre bort från ärendet, men jag ska bara snabbt bemöta några av dessa felaktiga påståenden.
Vi reformerar lärarutbildningen. Vi höjer förkunskapskraven för att fler faktiskt ska avsluta sin lärarutbildning; i dag är det fler än hälften som hoppar av. Detta kommer att göra att fler lärare utbildar sig.
Vi vill införa en yrkesskola för de elever som ändå inte har behörighet till gymnasiet för att fler ska få möjlighet och en väg att läsa vidare – som ett svar på det som sades om de här 20 000 eleverna. Jag är väldigt nyfiken på att höra Centerpartiets förslag på detta område. Jag hör ofta talas om problem men sällan om lösningar.
Avslutningsvis, herr talman, skulle jag vilja snurra tillbaka till den fråga jag ställde till Centerpartiet i mitt anförande tidigare. Centerpartiet säger sig värna friskolor, inte minst små idéburna friskolor, men vill samtidigt samarbeta på vänsterkanten med partier som inte vill se några friskolor alls. Min fråga till Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet är därför den självklara: Hur tänker ni er att den ekvationen ska gå ihop?
Herr talman! Jag kan börja med den sista frågan: Hur tänker jag få ihop ekvationen att samarbeta med partier som vill ta bort de fristående skolorna? Jag skulle kunna ställa samma fråga till Moderaterna. Eller har ni gett upp idén om att Liberalerna blir kvar? De vill ju samma sak som Socialdemokraterna. De har samma idéer.
Vi kommer alltså att stå inför samma problem: Vi ska övertyga dem om att det är bra med mångfald i skolan. Det är bra med flera aktörer, inte minst alla de idéburna ute på Sveriges landsbygd som ser till att det finns skolor där kommunerna drar sig tillbaka. Det är helt avgörande.
I motsats till regeringen lägger vi också pengarna där. Vi finansierar små skolor med en extra grundplatta. Vi ser till att de små skolorna får mer pengar. Vi ser till att de får extra pengar till behöriga lärare. Det är det som är skillnaden. Det är, återigen, därför vi är det enda landsbygdspartiet. Prat gör ingen skillnad.
Vi fick höra att den här reformen av lärarutbildningen skulle göra att fler avslutar lärarutbildningen, och det hoppas jag verkligen. Men det är ju inte vad er egen utredning säger. Den säger att tusen färre lärare avslutar – men en större andel. Det är en viktig matteskillnad: Andel och antal är faktiskt två olika saker. Enligt utredningen skulle utfallet bli tusen färre lärare varje år. Det är väldigt stor skillnad. Ja, det är en större andel av dem som kommer in, men det är tusen färre som kommer ut.
Centerpartiet kommer att se till att mångfalden i svensk skola blir kvar, oavsett hur en kommande regering ser ut. Vänsterpartiet kommer inte att vara med och inte heller Sverigedemokraterna. Det blir en så kallad mittenregering. Ni hade varit välkomna, men ni verkar nu bli för små för att vi skulle kunna få majoritet. Så vi får väl hitta några andra, tyvärr.
Herr talman! Jag uppskattar att Niels Paarup-Petersen fortsätter på den linje som hans parti har följt sedan tidigare. Man går inte på det här med att införa vinstförbud, utan man står upp för att vi ska ha en mångfald av aktörer. Där tycker vi samma sak.
Jag skulle vilja komma tillbaka till det som Josefin Malmqvist sa i det förra replikskiftet. Hon ställde frågan hur Centerpartiet ska kunna samarbeta med partier som vill ta bort fristående skolor. Det är ju det de vill. Då gavs svaret att det inte är någon skillnad.
Men det är skillnad. Det är skillnad i storlek på de partier man ska förhandla med. Socialdemokraterna är ett 30-procentsparti, och de kommer att köra över Centern som ett urspårat tåg i de förhandlingarna. Vi har inte riktigt haft de förutsättningarna hos oss, så det är skillnad.
Jag tycker att man ska vara ärlig i debatten – det är bra. Vi har exempelvis sagt när det gäller detta med undervisningstiden, som togs upp här, att vi tyckte att det skulle finansieras inom ram, och det står vi fast vid. Men förhandlingarna landade i att det skulle finansieras i budget. Det är detta som gäller, så det ligger i budgeten. Men vår uppfattning var en annan: att man skulle ta det inom ram. Så kan det vara, men just hur man skulle finansiera det var inte någon prioriterad fråga för vår del.
Men något som inte är ärligt är att säga att Centerpartiet är det enda parti som vill ändra antagningssystemet för de elever som inte blir behöriga. Vi har lagt fram förslag på yrkesskola. Men vad Centern inte tänker på är att man har teoretiserat även yrkesprogrammen. Därmed finns krav på förkunskaper i vissa ämnen. Jag kan återkomma till detta i nästa replik.
Herr talman! Nu hoppas jag att jag svarar på frågorna. Jag är inte det minsta tveksam till att SD har kört över Liberalerna i den här regeringen. Det verkar väldigt tydligt sett till vad regeringen genomfört.
Den debatt vi hade där Sverigedemokraterna sa att detta skulle finansieras inom ram var med Sveriges Lärare. Det var nog under våren, efter att budgeten lagts fram. Just för att det var väldigt mycket som var ofinansierat handlade frågan om allt som var kvar att finansiera, och då sa Sverigedemokraterna att de pengarna skulle tas inom ram. Att då säga att det har hanterats i budget är faktiskt inte sant. Det är jättemycket finansiering kvar att hantera – det är det som är hela problematiken.
Nu kommer jag inte ihåg siffran, men det gavs en siffra på omkring 10 miljarder för det som är kvar, lite beroende på vem man tror på. Jag tror kanske inte att man ska ta kommunernas siffror rakt av; det är klart att de kanske är intresserade av att den siffran inte är för låg. Men jag tror ändå att alla parter som har räknat på detta kan vara överens om att det är väldigt många miljarder kvar att finansiera. Det enda vi har hört från regeringen, via Sverigedemokraterna, är att det ska finansieras inom ram.
Det är klart att Socialdemokraterna är för stora. Det kan vi vara överens om vilken dag som helst. Det tror jag att ungefär 70 procent av den här kammaren tycker.
Men i motsats till Liberalerna har vi visat att vi faktiskt kan förhandla. Det är ju skillnaden. Om du läser januariavtalet kan du se hur mycket Socialdemokraterna fick vika ned sig och göra saker som de inte ville. Det var socialdemokratiskt hjärteblod som spilldes här i riksdagen just för att vi kan förhandla och få igenom vår politik. Men att Liberalerna inte har lyckats göra detsamma med er är ju inte mitt ansvar.
Herr talman! Det har varit ett fantastiskt samarbete med Liberalerna. Vi har varit överens om de stora och viktiga frågorna. Det kommer att fortsätta så också.
Låt mig återgå till frågan om antagningssystemet. Vi ska vara ärliga och säga att det är för många elever som inte blir behöriga. Men vad är det som krävs för att bli behörig till ett yrkesprogram? Jo, det krävs ett godkänt betyg E i svenska eller svenska som andraspråk, i engelska och i matematik samt fem valfria ämnen – totalt åtta ämnen. I grundskolan läser man 16 eller möjligtvis 17 ämnen som man får betyg i. Det vill säga att det är åtta ämnen som det inte krävs att man har betyg i.
Någonstans måste vi också tala om det personliga ansvaret. Någonstans måste vi också ställa krav på eleverna. Det är förvånande om Centerpartiet har blivit så pass socialdemokratiska att man nu också släpper på kraven. Det skulle vara något nytt. Kraven måste ju följa med.
Sedan är det viktigt att se till att det finns andra ingångar, för vi kan inte bara släppa människor vind för våg. Jag håller med Niels Paarup-Petersen om att vi måste se över det. Därför har vi också varit starka förespråkare för en yrkesskola där det i stort sett inte ska vara några krav alls för att komma in.
Men om man ska in på ett nationellt yrkesprogram som i dag, när vi inte har någon yrkesskola – jag har inte sett att Centerpartiet har hoppat högt för det förslaget heller – har man ett problem. De måste ju också klara av sina teoretiska studier på gymnasiet. Har man inte förutsättningar för att klara det i grundskolan kommer man inte heller att ha det i gymnasiet. Då sviker vi dessa elever. Då skjuter vi bara problemen framför oss.
Vi menar att man först måste ställa krav, och sedan måste man hitta andra ingångar, i stället för att bara tro att man kan lösa problemet genom att avskaffa betyget E.
Herr talman! Jag vill börja med att klargöra en sak: Den här regeringen har sänkt kraven för att bli godkänd i svensk skola. Det är vad det nya betygssystemet innebär. Det måste vi ändå vara väldigt tydliga med. Det är därför fler kommer att få godkänt. Kom inte här och prata om att andra vill sänka kraven.
Det är vettigt att sänka kraven, för det är värdelösa betygskriterier som finns i dagsläget. Men det är vad regeringen har gjort. Det är vårdslöst att påstå något annat.
Det är inte så att de som inte kan gå vidare i dag bara har klarat fem ämnen och missat alla de andra. Majoriteten av dem som i dag inte får gå vidare har ändå ett genomsnittsbetyg som är godkänt. Varje år är det alltså 10 000 elever som inte har fått gå vidare trots att de har haft godkänt i genomsnitt. Det är vanvettigt!
Alla andra länder i Europa låter denna grupp gå vidare. Det är bara vi i Sverige som inte har låtit dem gå vidare, och detta har förlängts på grund av att ni, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna sa nej till att göra något åt det i den gamla betygsutredningen. Jag var där. Ni sa nej till att ha en annan syn på betyget E, som Tholin föreslog.
Ja, ansvaret för detta ligger hos er. Jag tar jättegärna en yrkesskola. En två- eller treårig enklare gymnasieutbildning skulle ha hanterats i Tidösamarbetet, men ni lyckades ju inte. Ni har inte gjort det. Ni klagade på varandra internt i stället för att leverera. Det är precis som med gemensamt skolval – det blev ju ingenting! Det är verkligheten.
Ja, vi har massor av förslag när det gäller antagning. Vi vill också att man ska kunna komma in på yrkesprov. Jag nämnde det i talarstolen. Hade man lyssnat hade man vetat det. Vi säger också att man redan i dag ska kunna gå vidare med ett genomsnitt som är godkänt. Då får dessa elever, som ofta är absolut kapabla att klara skolan, en chans, precis som i alla andra europeiska länder. Det är bra för Sverige, men tyvärr säger Sverigedemokraterna nej.
