Isabell Mixter (V) svarade Josefin Malmqvist i en replik om Skärpta villkor för friskolesektorn i debatten ”Protokoll 2025/26:157 Torsdagen den 13 augusti” den 13 aug 2026.
Josefin MalmqvistM· i en replikNu glider ledamoten Mixter från sitt första påstående till ett nytt, lite justerat påstående. Men jag vill gärna stanna kvar vid Isabell Mixters påstående att friskolereformen har gjort svensk skola sämre. Det stämmer…Herr talman! Det var lite intressant att höra att Sverigedemokraterna helt plötsligt är för mångkultur och att man kan få tala andra språk på svenska arbetsplatser. Det tycker jag var lite uppfriskande.
Jag ska dock återgå till ärendet. Det här är mandatperiodens sista debatt, och jag tar mig friheten att summera lite för svenska folket vad de har fått efter fyra år med Tidöregeringen.
Det har blivit 10 000 kronor dyrare för en svensk barnfamilj att leva, och 100 000 fler människor är arbetslösa. Vårdköerna har blivit rekordlånga. Regeringen har backat gällande klimatmålen. Sveriges lärare larmar om kris i skolan, och i förskolan bränner personalen ut sig. I stället för att satsa på skolan har regeringen dock valt att sänka skatten för de allra rikaste.
När Tidöpartierna kom överens efter valet lovade de en helrenovering av friskolesystemet. Det blev dock ingen sänkning av skolpengen för friskolor. Det blev inget förbud mot att göra vinst. Det blev heller ingen förändring av kösystemet.
När man lyssnar på debatten om vinstförbud och hör den rädsla som finns hos högern när det gäller att helt ta bort vinsterna inom skolan kan man nästan tro att rätten att göra vinst är viktigare än artikel 26 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som säger att alla har rätt till utbildning. Samtidigt som skolkoncernerna gör gigantiska vinster har vi massvis med elever som går ut skolan utan fullständiga betyg, som inte får det stöd de behöver och som går i alldeles för stora klasser. Dessa elever kan inte ta sig vidare i livet på grund av det söndertrasade skolsystem som har skapats.
De största skolkoncernernas resultat på tre år uppgår till 19 miljarder. Det motsvarar 10 000 lärare. Dessa pengar hade kunnat stanna i skolan.
Herr talman! Jag var tidigare kommunpolitiker i Sundsvall, som är en friskoletät stad. Det var ingen slump att många friskolor sökte sig just dit. Sundsvall hade en relativt hög skolpeng, vilket gjorde det lukrativt för företagen.
Som systemet ser ut får alla skolor exakt lika mycket pengar per elev, oavsett vilka kostnader skolan har. Friskolorna kan optimera antalet elever i varje klass, då de har ett kösystem. De kan välja bort elever som de anser är alltför krävande. Kösystemet leder också till att fler barn till välutbildade föräldrar går på fristående skolor jämfört med kommunala skolor. Skolorna får alltså exakt samma elevpeng trots att man vet att behoven är olika.
Under tiden då jag var kommunpolitiker fick Sundsvalls kommun en dom emot sig i förvaltningsrätten. Man skulle retroaktivt betala ut skolpeng till fristående enheter för att kommunens skolor hade gått back. Vi tvingades då också betala ut pengar till John Bauers konkursbo. Hur kan det vara rimligt att skolpengar ska betalas ut till en friskola som har gått i konkurs?
Vi i utbildningsnämnden behövde sedan spara pengar, och något år senare tvingades vi lägga fram en nedskärningsbudget. Vi blev då uppvaktade av en rad rektorer på fristående enheter som menade att det var en orimligt låg skolpeng och att de inte skulle gå runt på det. Något år senare avslöjades att en av skolorna hade plockat ut miljonvinster under samma år.
Kommunerna har heller ingen rådighet att säga nej till friskolor, även om nyetableringar påverkar deras ekonomi negativt. Till och med kommunpolitiker från Moderaterna ser detta. Häromdagen kunde vi läsa i Dagens Nyheter att moderatpolitiker varnar för att en ny friskola kan kosta kommunen miljoner.
Herr talman! Missförhållandena inom svensk friskola har varit många. På Hälsans förskola serverades knäckebröd och vatten till frukost. Förskolan bytte sedan namn till Tellusbarn men fortsatte att ransonera maten, bland annat genom att ha lås på kylskåpet.
Skolpengarna har också använts till att köpa en Porsche och till att öppna olika sidobolag, till exempel en nannyverksamhet i en skybar i Hammarby sjöstad. Man har drivit hästgymnasium utan hästar på Realgymnasiet i Trollhättan. Det har larmats om friskolor i Malmö som knappt har några behöriga lärare, men ändå köper ägarna lyxbilar för pengarna.
Många friskolor bedriver undervisning på engelska, och det sker inte av en slump. Då kan de nämligen anställa lärare utan krav på lärarlegitimation. Det är ju också ett fint sätt att tjäna lite extra pengar.
Ägaren till Watma Education köpte en våffelstuga i Åre och hävdade att syftet var att lära barn om företagande. Ägaren var en före detta vd för John Bauer-koncernen, som gick i konkurs 2013 och såg till att 10 000 elever stod utan skola.
Herr talman! Före friskolereformen på 90-talet hade Sverige en skola i världsklass. Skolan var likvärdig och välfungerande. Sedan kom finanskris och kraftiga nedskärningar i skolan i kombination med en växande friskolemarknad. I början av 00talet, exploderade friskolemarknaden. Man hade förstått att det går att göra pengar här.
Man kan fråga sig hur det här kan ha fått pågå så länge, trots att vi ser resultatet i svensk skola. Aktiebolagens intåg i svensk skola har gjort den sämre på alla tänkbara sätt. Det har blivit dyrare för kommunerna. Resultaten i svensk skola har försämrats. Det har blivit mer ojämlikt. Betygsinflationen har blivit ett stort problem, och lärare på universiteten vittnar om att eleverna inte längre kan skriva en begriplig text.
Över 70 procent av svenska folket, och nio av tio lärare, är emot att skolor ska få gå med vinst. Ändå får det här fortsätta år ut och år in. Man kan fråga sig varför.
Herr talman! Jag vill läsa ett stycke ur boken Bananrepubliken Sverige: Det finns ett stort glapp mellan vad svenska politiker beslutar i frågan om vinster i välfärden och vad den folkliga opinionen tycker om dem. I Sverige är runt 70 procent av väljarkåren emot dem. När glappet är så stort brukar det finnas ett starkt särintresse som är välorganiserat, konstaterar forskaren Anna Tyllström krasst i en intervju med Dagens ETC.
Nog finns det lobbyister som lobbar hårt för att aktiebolagsskolorna inte ska hotas. De skräms med att valfriheten skulle försvinna och att skolan skulle bli sämre utan vinster.
Tittar man på vilka som sitter i friskolornas styrelser är det inte svårt att se att det verkar vara svängdörrar mellan politiken och friskolornas styrelser och att många av regeringens partikamrater återfinns där. Statsministerns fru sitter i styrelsen för Europaskolan, som hon också bjöd in till Sagerska. Lotta Edholm, numera forsknings- och högskoleminister, satt tidigare i styrelsen för Tellusgruppen, som bland annat äger det som tidigare hette Hälsans förskola. Detta är alltså förskolan som gav barnen knäckebröd och vatten, trots att de knappt hade tänder för att tugga.
Två moderatprofiler äger var sin skolkoncern. Landets största grundskolekoncern har exempelvis moderater i styrelsen. Peje Emilsson, tidigare moderat, är grundare av Kunskapsskolan. Peje Emilsson har själv sagt att han då och då skickar sms till Ulf Kristersson när han tycker att han har varit duktig.
Hans Bergström och Barbara Bergström är välkända profiler i Internationella Engelska Skolans styrelse. Den ena av dem är också känd för att i ett DN-reportage ha mätt tjejers kjollängder. De sitter i styrelsen tillsammans med Gunilla Carlsson, tidigare moderat Europaparlamentariker.
Listan kan göras jättelång, men jag ska inte tråka ut er.
Herr talman! Regeringens så kallade helrenovering är inte någon helrenovering. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som skulle utreda ett generellt vinstförbud i svensk skola. Den nuvarande regeringen valde att skrota direktiven till utredningen och göra om den till en utredning som skulle titta på en vinstbegränsning eller förbud mot vinstuttag vid nyetablering. De nya direktiven presenterades den 6 juli 2023. Det regeringen presenterar här i dag är alltså inget annat än en kraftig tillbakagång från det som vi hade kunnat diskutera här.
Den 3 november 2023 tillsatte regeringen en utredning om skolpengen till friskolor. Den 12 juni 2025 togs utredningen om en nationell skolpengsnorm emot. Där föreslog man ett avdrag på 6 procent eftersom kommunerna har ett utbudsansvar. De har ett lagreglerat ansvar att ta emot alla elever och behöver ha löpande beredskap för det. Kommunerna behöver också ta hänsyn till demografiska förändringar. Kommunerna tar huvuddelen av utbudsansvaret, och utbudsansvaret medför kostnader på skolnivå.
Allt det här finns att läsa i utredningen; det är inget som jag hittar på här och nu. Ändå väljer regeringen att inte åtgärda detta.
Den 10 december 2025 kunde vi läsa att Moderaterna ville slänga skolpengsutredningen i papperskorgen. Regeringssprickan blev tydlig. Liberalerna ville fortfarande gå vidare med utredningen, men Sverigedemokraterna och Moderaterna sa nej.
Detta besked kom som en slump en dag efter att Almega gått ut och sagt att dessa förslag skulle slå undan benen för friskolornas vinster.
Herr talman! Nu ska det införas ett förbud mot att plocka ut vinst de första åren då en ny skola startar. Men detta berör inte de redan väletablerade koncernerna utan kan tvärtom skydda deras position på marknaden. Det ska även införas värdeöverföringsförbud vid ägarförändringar och vid föreläggande.
Det som vi ska fatta beslut om i dag är absolut ett litet steg framåt och inget jag motsätter mig, men det är ett alldeles för litet steg för att kallas helrenovering. Jag vet inte hur ni gör när ni renoverar, men jag brukar inte nöja mig med lite silvertejp.
Herr talman! I aktiebolagslagen framgår tydligt att det främsta syftet är att göra vinst. Det är inte förenligt med att driva skola. Självklart måste det huvudsakliga syftet vara att eleverna ska lära sig något och att förskolebarnen ska ha en trygg förskola, inte att ägarna ska kunna plocka ut vinst.
Därför är regeringens proposition en droppe i
havet. Den kommer inte att stoppa flödet av skattepengar ned i ägarnas fickor eller lösa problemet med att kommunala skolor utarmas samtidigt som aktiebolagsdrivna skolor plockar ut miljardvinster. Den kommer inte att lösa problemet med att 20 procent av eleverna går ut utan fullständiga betyg samtidigt som Academedias aktier rusar på börsen eller att fler och fler elever blir hemmasittare för att de inte får tillräckligt med stöd i skolan samtidigt som ägarna köper lyxbilar och öppnar friskolor i Saudiarabien med skolpengen. Propositionen kommer inte heller att lösa problemet med att förskolepersonal blir utbränd samtidigt som ägarna plockar ut vinst och att det sparas in på smör på förskolan samtidigt
som grupperna blir större.
Vi behöver införa ett avdrag för friskolorna i skolpengen. De har inte samma utbudsansvar som de kommunala skolorna. Vi behöver skrota dagens kösystem till friskolorna och bli av med aktiebolagen i svensk skola. Man ska inte kunna göra vinst på elevers utbildning eller barns förskola.
Det behöver införas ett totalt vinstförbud i svensk skola. Skolpengen ska gå till eleverna, punkt. I vår följdmotion hade vi ett yrkande om att utreda ett förbud att bedriva skola och förskola i aktiebolagsform. Det ansågs dock inte ligga inom detta betänkande, så det kan vi inte yrka på i dag. Men vi återkommer till denna fråga efter valet.
I dag kommer vi dock att rösta för de förslag som innebär ett generellt vinstförbud och värdeöverföringsförbud.
Herr talman! Det är helt uppenbart att Sverige behöver en ny regering, en regering som på riktigt löser dessa problem, som ser till att skolpengen går till elever och inte till vinster, som ser till att barn på förskolan har händer att hålla i och att händerna inte sparas in på för att generera vinst till ägarna och som ser till att barns behov av stöd går före lyxbilar. Det måste vara slutspelat med barns skolgång nu. Svensk skola ska inte längre vara en vinstmaskin.
Valet den 13 september står mellan 19 miljarder till aktieägarna och 10 000 fler lärare.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.
(Applåder)
Herr talman! Isabell Mixter nämnde i sitt anförande att svensk skola har blivit sämre sedan friskolereformen genomfördes. Jag förstår att det är ett attraktivt narrativ om man delar Vänsterpartiets ideologi. Problemet är bara att det inte är med sanningen överensstämmande.
Låt mig ge några exempel på det. Det faktum att 80 procent av svenska folket vill kunna välja skola är ett ganska gott skäl till att fortsätta värna och utveckla friskolereformen. I Pisaundersökningen med externt rättade prov som genomförs i olika delar av världen ser vi att svenska friskolor presterar bättre. Eleverna kan mer i friskolor än i kommunala skolor oavsett socioekonomisk bakgrund. Dessutom visar forskning att konkurrens är bra för kvaliteten i skolan. Forskning från både IFN och IFAU slår fast att konkurrens gynnar både kvaliteten i verksamheten och elevernas kunskapsnivåer, och jag har inte sett någon kritik mot denna forskning, som presenterades för flera år sedan.
Sanningen, mina vänner, är att Vänsterpartiet inte vill se några friskolor. Det är det detta handlar om. Därför famlar man efter argument för att backa upp sin egen ideologi. Men faktum är att dessa problem inte finns. Det stämmer inte att svensk skola har blivit sämre. Den har tvärtom blivit bättre.
Herr talman! Det här är extremt märkligt. Tidigare har ju Moderaterna haft ett väldigt högt tonläge och varit extremt oroliga när det gäller resultaten i svensk skola och de sjunkande resultaten i Pisamätningarna.
Svensk skola har gått från att vara världsledande, jämlik och kompensatorisk till att i dag slå ut väldigt många elever, som inte kan gå vidare till gymnasiet. Så var det inte för 30 år sedan när friskolesystemet infördes.
Det är en nyhet för mig att Moderaterna tycker att svensk skola inte har blivit sämre de senaste decennierna. Men det är bara att titta på statistiken. Det är ett faktum att fler och fler elever slås ut från svensk skola.
Det vi också vet av skolforskning är att sammanhållna klasser där olika typer av elever blandas presterar bättre. Lågpresterande elever presterar bättre när de hamnar med högpresterande elever. Men med dagens kösystem hamnar väldigt många högpresterande elever på samma skolor, samtidigt som mindre högpresterande elever från hem med lägre utbildningsnivå samlas på andra skolor. Om man vill ha det så krävs det mycket mer resurser. Om man vill att alla lågpresterande elever ska gå på vissa skolor medan de högpresterande ska gå på andra skolor måste man kompensera för detta genom tillräckliga resurser, och det underlåter regeringen att göra.
Herr talman! Nu glider ledamoten Mixter från sitt första påstående till ett nytt, lite justerat påstående. Men jag vill gärna stanna kvar vid Isabell Mixters påstående att friskolereformen har gjort svensk skola sämre. Det stämmer inte. Det är inte med sanningen överensstämmande. Gedigen forskning visar att så inte är fallet. Tvärtom ser vi att några av landets bästa skolor är friskolor. Vi har skolor i Sverige som presterar i absolut världsklass, och det ska vi vara stolta över och värna. Jag vill se fler världsledande skolor i Sverige, inte färre.
Här skiljer sig Moderaterna och Vänsterpartiet tydligt åt. Moderaterna vill se fler bra skolor som utbildar barn. Det är inte driftsformen som spelar roll. Men för Vänsterpartiet spelar driftsformen roll. Man vill förbjuda friskolor oavsett hur hög kvaliteten är. Det är den stora skiljelinjen mellan våra partier.
(Applåder)
Herr talman! Låt mig påminna ledamöterna här i kammaren om att vi är ansvariga för alla landets skolor. Det handlar alltså inte om att en specifik skola råkar ha goda resultat. Vårt mål måste vara att alla elever ska klara sig genom grundskolan och gymnasiet. Det är i alla fall mitt mål. Då räcker det inte att säga att det finns friskolor där eleverna presterar väl.
Vi måste titta på helheten. Jag tror faktiskt att Malmqvist är överens med mig om att resultaten i svensk skola har försämrats, sett till hela Skolsverige. Det hänger såklart ihop med att friskolorna kan plocka ut miljardvinster samtidigt som den kommunala skolan utarmas.
Det finns såklart ett samband däremellan. När det poppar upp nya friskolor måste kommuner lägga ned andra, välfungerande skolor. Den fristående skolan har också en ojämlik fördel genom att den alltid kan ha fulla klasser, kontra den kommunala skolan, som får hanka sig fram med det elevunderlag den råkar få.
Det är en extrem skillnad, och det tror jag att Malmqvist är väl medveten om. Det är också därför hennes regering inte vill göra något åt det kösystem som finns inom friskolan i dag. Man är rädd för hur det skulle gå med de svenska friskolorna om de tvingas ta hand om alla typer av elever. Det är detta som har hänt i svensk skola.
Herr talman! Jag vet ju att herr talmannen är en person som har ett stort historiskt intresse. Det slog mig nu när jag lyssnade på Isabell Mixter att jag minns när man läste Atlantica, det fantastiska verket av Olof Rudbeck den äldre. Rudbeck skisserade Sverige och hävdade att det var det försvunna Atlantis ursprung. Sverige var alltså civilisationens vagga och urhem.
Nu är det inte nationalromantik utan nästan ren nationalism i det avseendet, men det blir lite nationalromantiskt när man hör Isabell Mixter säga att vi hade världens bästa skola före friskolereformen. Jag menar att framstående historiska skolforskare skulle säga att Isabell Mixter har fel därför att förfallet i svensk skola började långt tidigare.
Man skulle stöpa alla i samma form. Man avskaffade studentexamen. Man avskaffade betyg i de lägre årskurserna. Man inledde pedagogiska experiment på lärarhögskolan. Sett till utvecklingen av själva mätningarna har kunskaperna snarare ökat de senaste tio åren, medan de minskade tidigare.
Intressant i Isabell Mixters anförande var också det hon sa om ekonomisk kris och att Sverige hade världens bästa skola på den tiden. Men hände det något annat i det svenska samhället efter 1990? Finns det något annat som har format det svenska samhället och påverkat utbildningssituationen? Jag tyckte inte att jag hörde om något sådant.
Isabell Mixter kan säkert tänka efter och se vad det är som har påverkat det svenska samhället i stort, även skolan, och som har medfört att vi har fått dåliga resultat.
(Applåder)
Herr talman! Jag noterar att Reslow fick en applåd för att han hävdar att det är invandrarnas fel att vi har en illa fungerande skola i Sverige.
Jag vill prata om att Sverige är det enda land i världen som tillåter fri dragningsrätt på skolpengar och fritt vinstuttag. Det är enbart Sverige i hela världen som har ett sådant skolsystem. Då tycker jag inte att det är konstigt att hävda att det har skadat svensk skola att man kan plocka ut obegränsat med vinst från elevernas skolpeng samtidigt som vi har elever som inte klarar skolan. För mig går det inte ihop. Att aktieägarna ska få köpa våffelstugor och lyxbilar för skolpengarna tycker jag är stöld av svenska skattepengar.
Reslow vill tala om invandrare, men jag vet vilka det är som stjäl mina skattepengar. Det är inte invandrarna. Det är de aktieägare som äger de svenska aktiebolagsskolorna. Det är de som stjäl mina skattepengar. Det är de som har sett till att svensk skola har gått från att vara jämlik och världsledande till att bli uppsplittrad och illa fungerande.
Jag undrar varför Reslow försvarar det här systemet så himla hårt. Varför ska man få plocka ut obegränsat med vinst? Jag vill inte att svaret ska handla om valfrihet, för det avhandlade vi tidigare. Jag skulle vilja fråga: Varför är det så viktigt att man får plocka ut vinst på våra skattepengar?
(Applåder)
Herr talman! Jag sa inte ett ord om invandrare. Jag reste bara en hypotetisk fråga, om det är något i samhället som har förändrats, men det första Isabell Mixter kom att tänka på var invandrarna. Jag säger inte att det inte var det jag tänkte på, men det är intressant att det första Isabell Mixter tänkte på var invandringen – mycket intressant.
Isabell Mixter sa också i sitt anförande att det finns många obehöriga lärare på Malmös fristående skolor, men hur ser det ut i Malmös kommunala grundskolor? Finns det många obehöriga lärare där? Vad är Isabell Mixters syn på det?
Vi hör aldrig något om den kommunala skolan från Vänsterpartiet, utan vi hör bara om de fristående skolorna. Alla problem som finns i skolan skyller man på dem. Aldrig att man lyfter upp den kommunala skolan.
Isabell Mixter sa att vi har ett ansvar för alla skolor. Ja, det har vi. Vi ska vara stolta över att vi har bra kommunala skolor och bra fristående skolor, och de ska lyftas fram. Men när vi har dåliga fristående skolor och dåliga kommunala skolor ska vi agera. Då ska vi sätta in alla insatser.
Man kan inte göra som Vänsterpartiet och bara peka ut den ena driftsformen och lägga all skuld på den och sedan bara strunta i de 85 procent av eleverna som går på kommunala skolor. Det är inte att ta ansvar.
När Isabell Mixter anklagar oss andra för att inte ta ansvar för alla skolor får hon nog se sig själv spegeln och fundera på vad det egentligen är hon står och säger i talarstolen.
Herr talman! Självklart ska det vara behöriga lärare även i den kommunala skolan. Det är just därför vi vill ta bort de undantag som i dag finns från krav på lärarbehörighet. Det har Vänsterpartiet lagt fram förslag om i utskottet, men det har ni valt att inte stötta, Patrick Reslow.
Självklart finns det problem i hela skolväsendet. Det är därför mitt parti, tillsammans med andra på min sida, vill öka pengarna till skolan, så att vi kan satsa på skolan och se till att klasserna blir mindre och att det blir fler speciallärare, specialpedagoger, fritidsledare, förskollärare och barnskötare som kan ta hand om våra barn. Självklart är det så.
Vi har en stor skuld att ta hand om i den svenska skolan därför att regering efter regering har valt att spara på våra barns utbildning. Detta skyller jag inte på friskolan, men det skulle hjälpa om de pengar som försvinner ned i aktieägarnas fickor varje år kunde stanna kvar hos eleverna och lärarna. Det finns ju ingen poäng med att de ska gå till privata vinster. Det är inte något som gör svensk skola bättre.
Ja, jag vill satsa på både den kommunala skolan och den fristående skolan, men aktiebolagen måste bort. Det måste bli slut på vinstjakten nu.
(Applåder)
