Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Christian Carlsson (KD) om Skyldighet att betala för tandvård - nya regler för vissa utlänningar

Christian Carlsson (KD) höll ett anförande om Skyldighet att betala för tandvård - nya regler för vissa utlänningar i debatten ”Protokoll 2025/26:156 Onsdagen den 12 augusti” den 12 aug 2026.

Herr talman! Det har blivit dags att göra upp med en orättvisa inom svensk tandvård, nämligen de särregler som har gällt asylsökande och personer som egentligen saknar rätt att vistas i Sverige.

I mars 2013 överlämnade den dåvarande regeringen en proposition till riksdagen som gick ut på att samtliga landsting skulle bli skyldiga att erbjuda personer som vistades i Sverige utan tillstånd nära nog gratis tandvård. Vuxna asylsökande men också utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd har nu rätt till tandvård som inte kan anstå. För asylsökandes behandling hos en tandläkare hos folktandvården eller hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som regionen har avtal med tas i dag ut en avgift om endast 50 kronor.

Den tidigare regeringen ville väl, men det har inte varit rättvist att personer som saknar rätt att vistas i Sverige, som inte bidragit till välfärden, har kunnat få tandvård för en femtiolapp medan äldre svenskar varit tvungna att betala betydligt mer. Det är inte heller rimligt att erbjuda den sortens välfärdsförmåner för personer som befinner sig i Sverige illegalt när vi samtidigt behöver föra en restriktiv migrationspolitik och ha en mycket begränsad invandring till Sverige framöver för att klara integrationen och kunna stärka vår svenska samhällsgemenskap.

I den proposition som behandlas i dagens betänkande föreslår regeringen nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar och att den så kallade femtiolappen avskaffas. Vår intention är att tandvård för de berörda grupperna i första hand ska finansieras av personerna själva, utan de positiva särreglerna i förhållande till svenska medborgare.

Propositionen innebär att personer som söker internationellt skydd och utlänningar som hålls i förvar hos Migrationsverket eller som har fått ett beslut om avvisning eller utvisning men där verkställigheten har inhiberats ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå om de har fyllt 18 år och har inkomst eller egna tillgångar.

För den som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning – det gäller personer som håller sig undan avvisning eller utvisning – ska tandvården inte längre vara subventionerad. De får betala enligt vad vårdgivaren bestämmer, men betalningsskyldigheten ska alltså inte längre vara begränsad till den tidigare beslutade så kallade femtiolappen.

Herr talman! Dagens betänkande rymmer även ett annat viktigt förslag. Inför den 1 januari i år behövde Sveriges tandläkare anpassa sin verksamhet både till reformen om ett förstärkt högskolekostnadsskydd för tandvård och till reformen om stärkt kontroll över tandvårdssektorn. Den sistnämnda omfattar tillståndsplikten för privat tandvårdsverksamhet.

Det har visat sig att det finns privata aktörer som inte fullt ut tagit del av förändringarna, trots försök att informera om de nya lagkraven. Den ordning som gäller nu är att den verksamhet som påbörjats före den 1 januari 2026 men inte anmälts till vårdgivarregistret inte får bedrivas under tiden då ansökan prövas.

Vi kan också konstatera att handläggningstiden hos Ivo har uppgått till flera månader. Det duger inte, och jag vet att socialminister Jakob Forssmed för en dialog med myndigheten om detta.

Att tandläkare i onödan får sluta med sin pågående verksamhet får förstås allvarliga negativa konsekvenser för vårdgivarna och patienterna. Det här vill regeringen göra något åt.

I propositionen föreslås därför att en privat tandvårdsgivare som före den 1 januari 2026 hade påbörjat sin verksamhet men inte anmält detta till Ivo ska få bedriva verksamheten utan tillstånd till dess att ansökan har prövats slutligt under förutsättning att en ansökan ges in före den 1 januari 2027. Lagändringen föreslås träda i kraft den 23 augusti 2026.

Kristdemokraterna stöder regeringens proposition. Vi yrkar bifall till socialutskottets betänkande.

Eftersom detta är mandatperiodens sista debatt för socialutskottet vill jag som ordförande för utskottet passa på att tacka talmännen, kammarkansliet, vårt eget utskottskansli och alla kollegor i socialutskottet för den här tiden. Det har varit en förmån att få leda utskottets arbete. Jag uppskattar att vi har haft en konstruktiv anda och ett trevligt samarbetsklimat trots politiska skillnader.

Med tanke på att flera ledamöter slutar och inte ställer upp för omval vill jag särskilt tacka dem för deras insatser i riksdagen. Jag vill också önska dem ett varmt lycka till med det som de tar sig för framöver.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Som avskedspresent från mig som ska sluta får ledamoten en liten fråga. Den är ganska modest. Den lyder: Varför lyssnar ni aldrig på remissinstanser i något sammanhang när propositioner gås igenom av dem? Varför tar ni inte in dem och gör något av det? Det känns som att det mest är något pliktskyldigt när regeringen laddar igenom sina propositioner.

I det här fallet har Migrationsverket starkt avrått från att genomföra förslaget. De pekar på att regelverket är problematiskt och otillräckligt utformat. Det här är ju den myndighet som ska rådda och ta hand om hela frågan.

Jag tycker därför att det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med ett förslag när den myndighet som ska hantera centrala delar av systemet pekar på allvarliga brister. Det måste ändå vara svenskt rekord i tondövhet, fru talman.

Det finns även andra remissinstanser förutom Migrationsverket som varit väldigt kritiska: Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Svenska Röda Korset och Lagrådet, som inte brukar applådera era förslag jättehögt.

Man framhåller här att begreppet omfattar mer än akut tandvård och avser situationer när även måttlig fördröjning kan medföra allvarliga konsekvenser för patienten.

Även Svenska Röda Korset har avstyrkt en förändring av nuvarande ordning. Organisationen har instämt i utredarens bedömning om att förslaget riskerar att leda till sämre munhälsa.

Detta är ett förslag som ledamoten Christian Carlsson kallar rättvist. Hur tänker ni?

Fru talman! Regeringen och dess samarbetsparti läser självklart noga igenom de remissvar som inkommer inför beredning av propositioner. Men man behöver faktiskt inte hålla med remissinstanser.

Vad gäller Migrationsverkets förutsättningar att klara av uppdraget bedömer jag dem som goda eftersom man gör andra transfereringar då man tar emot pengar. Det här borde absolut gå att administrera av Migrationsverket.

SKR är en politiskt styrd organisation och styrs just nu av de rödgröna partierna. Det säger kanske något om deras svar.

Lagrådet tar inte ställning till politiskt innehåll. De ser till hur väl de tycker att det passar med hur lagstiftningen är uppbyggd.

Vi står för att vi tycker att det har varit orättvist. Om man är illegal invandrare i Sverige får man billigare tandvård än Sveriges äldre. Jag förstår inte att det finns rödgröna partier som kan försvara detta.

Jag förstår att alliansregeringen ville väl när den införde det här, men jag förstår också alla de äldre som har upprörts av det här när de själva måste vrida och vända på slantarna. De förstår inte varför de som har jobbat hela sitt liv och bidragit till välfärden måste betala mer för tandvård än folk som inte ens får vara här.

Vi står för att ta bort det här – alla gånger!

Fru talman! Jag var mer intresserad av hur ni återigen ignorerar remissinstanser. Ledamoten Christian Carlsson säger att ”man tycker”. Det har tyvärr varit genomgående under fyra år. Det har varit väldigt mycket tyckande och väldigt lite av forskning, evidens och att lyssna på remissinstanser.

När den myndighet som ska genomföra förslaget starkt avrått från det måste det ändå ge en signal till regeringen. Då kan man inte bara säga ”Det går nog bra”. Det är väldigt märkligt.

Lagrådet går ju aldrig in i politiska turer utan ser på helheten utifrån möjligheten. Återigen har regeringen bortsett från vad Lagrådet skriver.

Socialstyrelsen är inte direkt en tunn myndighet. Även de har tyckt till om det här. Och Svenska Röda Korset kan man också tycka mycket om.

Det finns en tendens, fru talman, och det är den jag återkommer till. Under fyra år har den SD-beroende regeringen inte varit jätteintresserad av att lyssna på remissinstanserna.

Christian Carlsson kallar detta en rättvisereform. Det är återigen signalinformation. Det låter alltid som om ledamoten eller hela regeringsunderlaget till den SD-beroende regeringen vill se horder av människor som springer genom Stockholm med flaggor till stöd för era förslag. Riktigt så är det inte.

Det mest intressanta är hur ni i fyra år ignorerat remissinstanser på det flagranta sätt som ni gör.

Fru talman! Än en gång vill jag framföra att vi inte ignorerar remissinstanserna. Men det är på samma sätt som med forskning. Det finns forskare som kommer fram till olika slutsatser. Man kan inte blind för annat läsa bara en forskningsrapport och tänka att forskningen säger en sak och att man då gör som den säger. Jag hoppas inte att Vänsterpartiet är slav under remissinstanserna så att om man lägger ihop alla remissvar får Vänsterpartiets politiska uppfattning.

Det är trots allt så att det finns personer på dessa myndigheter som gör en bedömning, och de råkar göra en annan bedömning än vår regering. Det är vår regering som har fått mandat att styra landet, och det gör den.

Vad gäller Lagrådet utgår de från hur vi brukar göra i Sverige. Det är mycket som behöver göras annorlunda i Sverige när det gäller lagstiftning. Därför kommer vi med nya förslag som är banbrytande och som innebär verklig förändring. Då stretar Lagrådet ibland emot, men vi går vidare för att det gör Sverige bättre.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Christian Carlsson, för anförandet!

Jag vill gå in på den del som handlar om våra privata tandvårdskliniker och förutsättningarna för dem. Vi i Centerpartiet och oppositionen är helt överens med regeringspartierna om behovet av tillstånd för tandvården för att komma till rätta med de problem som har funnits vid en del praktiker och den välfärdskriminalitet som har letat sig in även där. Samtidigt fanns det också en oro hos många privatpraktiserande inför den tillståndsgivningsprocess som satte igång den 1 januari, inte minst kopplat till erfarenheterna från Ivo och deras handläggningstider vad gäller andra verksamheter inom vård och omsorg.

Fram till maj, fru talman, hade Ivo lyckats prestera ett godkänt tillstånd till en klinik. Därefter har ytterligare tillstånd, i storleksordningen 15 stycken, tillkommit, och det är många ansökningar som ligger och väntar. Detta var inte helt och hållet en nyhet, för man vet hur det har fungerat – eller inte har fungerat – på Ivo tidigare.

Det är bra att vi nu går in och säger att praktiken får en förlängd tid på sig att anmäla sin verksamhet till Ivo för att en tillståndsprövning senare ska kunna göras. Men vi ser också att det finns problem i detta.

Ett av de problemen är att det finns en oklarhet för verksamheter som har drivits mellan den 2 mars och den 23 augusti, när den nya lagen träder i kraft. Hur har regeringspartierna tänkt att de verksamheterna ska hanteras i den kommande tillståndsprövningen?

Fru talman! Precis som ledamoten Bergenblock säger är bakgrunden till att vi har fått den här tillståndsplikten på plats att vi tyvärr har en omfattande välfärdskriminalitet som infiltrerar våra verksamheter och att det har funnits ett behov av att införa tillståndsplikten för att säkerställa att skattebetalarnas pengar går till vård och att kriminella inte mjölkar våra välfärdssystem. Men jag vill också tillstå att vi självklart måste vara självkritiska när vi ser att flera olika typer av tillstånd som införts inte implementeras på det sätt som politiken har tänkt sig.

Därför är det väldigt bra att vår socialminister har haft en nära dialog med Ivo. Det är bra att regeringen agerar och lägger fram det här förslaget. Sedan är det trots allt så att vi inte med det förslag som föreligger nu kommer att kunna åtgärda alla problem som har orsakats av Ivos långa handläggningstider och den otydliga och bristande implementering som har varit. Om man till exempel har skickat in en ansökan och redan fått sitt avslag kan vi inte åtgärda det. Det är först när den här lagen träder i kraft som de nya reglerna börjar gälla.

Detta gör att vissa aktörer hamnar i kläm. Finns det något man kan göra för att åtgärda detta får man naturligtvis fortsätta föra en dialog om det, men så är läget just nu. Det här innebär ett stort steg för att förbättra situationen för många av de privata tandläkarna.

Fru talman! Jag uppfattar därmed att det egentligen inte finns något förslag från regeringen om hur man ska hantera dem som har bedrivit verksamhet men inte har lämnat in en ansökan eller en anmälan till Ivo.

Men låt oss gå därifrån till den möjlighet som fanns i den här propositionen att också lyfta andra problem som har dykt upp under den här tiden. En av de bitar som har kritiserats rätt mycket är hur Ivo utför granskningarna vid tillståndsgivningen, där man är oerhört detaljerad i sina krav. Detta hade varit en möjlighet för regeringen att också förtydliga hur detaljerade Ivo ska vara för att klara av handläggningen inom rimliga tider.

Jag uppfattar inte att regeringen har gjort något tydligt ställningstagande eller har drivit på för att göra något förtydligande. Därför har vi från Centerpartiet lyft detta som ett tillkännagivande till regeringen.

En annan fråga vi har lyft som ett tillkännagivande är att det också borde finnas övergångsbestämmelser för den som har drivit en verksamhet och vid ett ägarskifte ska lämna över den till någon annan. Som det har varit nu har det blivit en period däremellan då verksamheten inte kan drivas. Det kan handla om ett generationsskifte i en tandläkarpraktik där ett barn ska ta över verksamheten från en förälder som går i pension och har hamnat i en situation där man inte kan fortsätta driva verksamheten därför att man inväntar beslutet från Ivo.

Jag saknar också tydligare krav från regeringens sida på Ivo att klara av handläggningstiderna.

Detta är tre viktiga frågor. Varför har de inte kommit med i den här propositionen, när möjligheten fanns?

Fru talman! Regeringen ser allvarligt på de stora bristerna när det gäller Ivos handläggningstider och tillämpningen av tillståndsplikten. Det är också därför socialministern under våren har haft en löpande dialog med generaldirektören på Ivo om just vikten av att den nya tillståndsplikten för tandläkare fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Socialministern kan naturligtvis bättre än jag redogöra för detaljerna i hur den dialogen ser ut.

Att regeringen har agerat i den här frågan, lägger fram den här propositionen och kommer att fortsätta driva frågan är väldigt positivt, men vi är på intet sätt färdiga med detta. Jag tackar för alla konstruktiva förslag som Centerpartiet lägger fram kring detta. Eftersom problemen inte är åtgärdade ännu får vi väl se vilka frågor man kan ta vidare framåt. Det får vi återkomma till.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.