Helena Storckenfeldt (M) svarade Aida Birinxhiku i en replik om Ny myndighet för miljöprövning i debatten ”Protokoll 2025/26:140 Söndagen den 14 juni” den 14 juni 2026.
Aida BirinxhikuS· i en replikTack, ledamoten, för svaret! På den punkten är vi överens. Vi är också överens om att syftet med den nya miljöprövningsmyndigheten i teorin är att den ska samla rätt kompetens. Men i praktiken är det väldigt allvarligt…Herr talman! Det finns en fråga som jag tycker att fler politiker borde ställa sig lite oftare: Är det rimligt?
Bakom besluten vi fattar i riksdagen ligger goda intentioner om att värna miljön, säkerställa rättssäkerhet och skapa ordning och reda. Men ibland leder både regelverk och myndighetsutövning till konsekvenser som jag tror få av oss hade accepterat i verkligheten.
Alltför ofta hör vi skräckhistorier från företagare runt om i landet som hamnat i kläm. De har försökt göra rätt. De har följt reglerna men missat ett kommatecken i ansökan. De har uppfyllt alla krav de visste om för att i efterhand få reda på att andra krav egentligen ställdes. De har hamnat i lotteriverksamheten som är svensk byråkrati och råkat få fel handläggare.
Politikens roll måste vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för den utveckling vi vill se och förenkla och förbättra processer så att företagen kan fortsätta att skapa värde och bidra till vår gemensamma välfärd. När den byråkratiska bördan blir för tung och leder till att allt fler lägger ned har vi misslyckats.
Regler behövs, men de måste vara begripliga, proportionerliga och möjliga att följa. Det är en fin balansgång, men systemet får aldrig bli så heligt att det går före de människor det berör. Då tjänar inte längre systemet sitt syfte. Därför återkommer jag till frågan: Är det rimligt?
Jag kan ta mjölkproducenten Henrik i Östergötland som exempel. I samband med ett nytt miljötillstånd fick han krav på att kontakta 190 grannar för att få gödsla sina åkrar. Han fick dessutom begränsningar som innebar att det inte fick ske på lördagar, söndagar, helgdagsaftnar eller helgdagar. Oavsett var vi står i någon enskild sakfråga måste vi kunna ställa oss frågan om sådana krav står i rimlig proportion till nyttan. Om de inte gör det riskerar vi att skapa ett samhälle där regelverken blir viktigare än resultaten och där byråkratin blir ett hinder för människor som vill bidra, investera och utveckla Sverige.
Herr talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. Syftet är tydligt: att göra miljötillståndsprocesserna effektivare, enklare och mer likvärdiga över hela landet.
Den nya myndigheten ska inledningsvis ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för i dag. Samtidigt läggs grunden för att på sikt samla fler delar av miljöprövningen i en och samma organisation.
Det är helt avgörande att miljöprövningen är rättssäker, förutsebar och effektiv. Vi har en stark miljölagstiftning, och det ska vi vara stolta över. Den har bidragit till hållbara produktionsled och gett svenska företag goda förutsättningar att ligga i framkant. Men världen ser annorlunda ut nu än när många av våra regelverk utformades. Miljöbalken skrevs i en tid då klimatomställningen och elektrifieringen kanske inte stod lika högt upp på agendan. I dag behöver vi regelverk som både värnar miljön och möjliggör utveckling.
Miljöbalken är egentligen ganska tydlig. Redan i portalparagrafen anges att lagen ska tillämpas så att långsiktigt god hushållning med samhällets resurser tryggas och att samhällsekonomiska konsekvenser ska vägas in när beslut fattas. Problemet är att denna balans alltför ofta saknas i praktiken. När nyttan av att använda en naturresurs ställs mot miljöhänsyn är det ofta bara den ena sidan som får genomslag. Jag ställer frågan: Är det rimligt? Moderaterna anser att miljöbalken behöver reformeras i grunden.
Herr talman! Det finns anledning att i denna debatt även beröra frågan om talerätten, alltså rätten att överklaga beslut och föra talan i miljöprocesser. Låt mig vara tydlig: Moderaterna motsätter sig inte att organisationer ges möjlighet att företräda sina medlemmars intressen. Tvärtom är det en viktig del av ett öppet och demokratiskt samhälle. Samtidigt är det uppenbart att utvecklingen av talerätten har gått i en riktning som väcker frågor om proportionalitet. När miljöorganisationer baserade på Södermalm kan överklaga och stoppa projekt i Umeå eller Laholm riskerar vi att skapa processer som blir utdragna, dyra och oförutsägbara. Återigen: Är det rimligt?
Det här handlar i grunden om legitimitet. Kraven på vad som utgör en miljöorganisation behöver tydliggöras. Det finns skäl att ställa högre krav på geografisk anknytning och sakägarskap. Rättssäkerhet handlar inte bara om rätten att överklaga. Det handlar också om att den som söker ett tillstånd ska känna sig trygg med att systemet inte per automatik motarbetar en.
Herr talman! Det finns många delar som behöver bli bättre för att öka rättssäkerheten, korta tillståndsprocesserna och värna utvecklingen framåt. I denna proposition tar vi ett viktigt steg genom att införa en ny miljöprövningsmyndighet, men arbetet stannar inte där. Under nästa mandatperiod vill vi ta fler steg för att återupprätta balansen i miljöprövningen. När människor, företag och markägare ställer frågan: ”Är det rimligt?” ska svaret oftare bli: ”ja.”
Herr talman! Det här är sista debatten för mandatperioden för min del. Jag skulle vilja tacka kammarkansliet, utskottets fantastiska kansli och inte minst utskottets fina ledamöter för bra debatter under mandatperioden. Vi har ofta roligt och trevligt ihop, ibland även med glimten i ögat. Det tror jag att demokratin mår väldigt bra av.
(Applåder)
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för ditt anförande! Jag noterade att det handlade mycket om olika delar av tillståndsprocessen men kanske inte så mycket om den nya myndigheten. Därför tryckte jag på knappen för att ställa någon fråga.
Som jag sa i mitt anförande är den stora akilleshälen enligt remissvaren att man inte har kompetens, att man har brist på resurser, att det är dåliga eller ofullständiga ansökningar, otydlig processledning, sena kompletteringar och bristande samordning mellan myndigheter. Det är ju saker som en regering kan göra hur mycket som helst åt redan nu i stället för att skapa en helt ny organisation.
Jag noterar att Tidöregeringen har gett mindre resurser till länsstyrelserna. Då är det svårt att göra ett bättre arbete. Det har inte sagts någonting om kompetensförsörjningen. Man hade kunnat ge ett uppdrag om att ta fram bättre vägledningar och så vidare. Det finns kort sagt en massa saker man kunde ha gjort här och nu för att korta handläggningstiderna – även om man tycker att den nya myndigheten är det bästa alternativet – som skulle ha hjälpt folk. Det har dock inte gjorts.
Det här är inga nyheter. Vi har vetat om detta. Varför har regeringen inte gjort de här sakerna? Hittills har man sagt att det går att ta hand om dem senare. Som jag ser det har man inte gjort någonting för att korta handläggningstiderna, och förslaget som ligger på bordet är ofärdigt. Det står till och med i det att det kommer att ta längre tid.
Herr talman! Precis som det står i propositionen och som jag nämnde i mitt anförande finns det mycket arbete kvar att göra. Jag tycker att det är bra att man i propositionen sätter fingret på det: Vi är inte klara. Det är ett arbete som måste fortgå.
Vi har under den här mandatperioden fått svar från en hel del olika utredningar med olika förslag och har genomfört en del av dem. Men det betyder inte att vi är klara. De ska såklart genomföras. Mycket mer arbete kvarstår, precis som det står i propositionen. En myndighet är en del i det.
Jag som moderat brukar kanske inte tycka att fler myndigheter är lösningen på våra problem. Men vi har, precis som Emma Nohrén också nämner, sett att just kompetensförsörjningen har varit en del av problemet. Man har inte kunnat upprätta en god miljöprövningsprocess när det har varit utspritt över landet på det här sättet. Det har inte varit rättssäkert, och det har getts många olika besked beroende på typ av verksamhet och handläggare. Därför är en ny myndighet en del i det viktiga arbetet. Man ska samla kompetensen och se till att processen blir mer effektiv framåt.
Det är som sagt inte färdigt. Vi ska genomföra fler förändringar för att effektivisera och modernisera tillståndsprocesserna. Det här är en del i det.
Herr talman! Tack för svaret, Helena Storckenfeldt!
Vi ser som sagt också att det kanske finns behov av en ny myndighet. Vi yrkar inte avslag på förslaget, men vi tycker att det är lite ofärdigt och att man behöver komma tillbaka på flera ställen.
Frågan kvarstår dock: Varför har man inte åtgärdat de saker man kan under tiden? Både domstolarna och länsstyrelserna har fått mindre resurser för just de här delarna, fast det är resurser de vill ha.
Jag ska gå vidare i svaret. Ledamoten svarade nämligen att en myndighet ger en mer likvärdig behandlingsprocess. Det kan jag hålla med om. Samtidigt ser vi en risk för att det kan försvåra för den lokala och regionala kunskapen. Vid många prövningar behöver man ha den regionala kunskapen. Det behöver vara personal som kan åka ut på översyn och som kan ge råd och tips och allt som behövs. Vi ser inte hur man tillgodoser det här.
Är det någonting som kommer att göras? Ser man att det är en myndighet som ska finnas på en plats i Sverige, eller är det en myndighet som kommer att ha regionala kontor?
Herr talman! Precis som det står i propositionen är det inte färdigt. Avsikten med den nya myndigheten är att den ska kunna breddas på sikt. Utformningen är alltså inte huggen i sten. Tanken är att den med tiden ska utvecklas till något som är bättre än den process som vi har i dag.
Jag tror att det är en mycket bättre väg att gå än att man vänder om hela systemet till att allting helt plötsligt ska ingå i den nya myndigheten och med det får med sig en massa dåliga vanor från hur saker har hanterats tidigare.
Jag tror att den lokala förankringen är viktig. Samtidigt har vi sett att det i det system som vi har haft med miljöprövningsdelegationer har fattats många tvivelaktiga beslut även med den lokala förankringen och den kompetens som varit utspridd i landet. Jag tror och hoppas att vi kommer att komma fram till en bättre process när vi samlar kompetensen och ser till att man jobbar på ett bättre sätt.
En lantbrukare ska exempelvis inte behöva be 190 grannar om lov för att få gödsla. Det är ett exempel som jag tror att vi kan enas om är generellt sett dåligt för svenskt lantbruk och för Sveriges utveckling.
Om vi kan komma ifrån den typen av tvivelaktiga beslut genom att samla kompetensen i en myndighet tror jag att vi har kommit en viktig och bra bit på vägen.
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag håller med om flera delar. Som jag underströk tidigare ser även vi socialdemokrater att en ny, rätt utformad miljöprövningsmyndighet kan vara en viktig del av lösningen. Men det kräver att regeringen ger rätt förutsättningar. Det finns flera frågor, som vi socialdemokrater pekar på. Det kommer att vara helt avgörande att regeringen hanterar dem på ett klokt sätt för att reformen ska få avsedd effekt.
Jag skulle också vilja fråga om kompetensförsörjningen. Vi får nämligen redan i dag rapporter om att kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den här reformen. Om rätt kompetens inte följer med finns det en uppenbar risk att reformen i stället får motsatt effekt. Jag vill därför fråga ledamoten vilka konkreta åtgärder den moderatledda regeringen vidtar här och nu för att så inte ska bli fallet. Det är det ena.
Min andra fråga handlar om den lokala förankringen, som också är väldigt viktig för en välfungerande miljöprövning. En av dagens tolv miljöprövningsdelegationer finns i min och ledamotens valkrets, Halland. Ledamoten vet förstås hur viktig den lokala kompetensen är för att säkerställa kvalitet i prövningen och besluten.
Regeringen har hittills meddelat att den nya myndighetens säte ska vara i Stockholm. Vi socialdemokrater vill understryka att verksamhet på fler orter behöver säkerställas, till exempel genom regionala kontor. Jag undrar om Moderaterna delar den bilden och om man i så fall kan ge besked om det redan nu.
Herr talman! Jag börjar med kompetensen och kompetensförsörjningen och upprepar det jag sa i replikskiftet med Emma Nohrén: Jag tror att det är viktigt att man inte överför dåliga vanor från ett sätt att hantera miljöprövningar till det nya. Tanken är ju att något nytt ska kunna växa fram nu. Då är det viktigt att det får lov att ske i olika steg.
Det är viktigt att vi har den kompetens som behövs. Jag är ganska övertygad om att det blir mer effektivt när man samlar kompetens på ett ställe. Det har vi sett i flera andra fall. Det blir också mer likvärdigt. Jag tror att det kommer att vara den bästa vägen framåt i just det här fallet.
Hittills har vi sett att systemet inte fungerar. Den lokala förankringen och den kompetens som finns utspridd över landet kan i vissa fall vara jätteviktig, men jag är inte övertygad om att det är det absolut viktigaste när det gäller att få till effektiva processer. Uppenbarligen är det ju någonting som inte har fungerat. Det är alltså viktigt att nu se över vad det är som faktiskt behövs framåt för att få effektivare processer.
Som jag nämnde kvarstår mycket mer arbete. Jag vet att ledamoten också driver bland annat ändringstillstånd som huvudregel. Det är något som jag fortsatt kommer att trycka på för.
När det gäller arbetstillfällen och kompetensförsörjningen ute i landet vet ledamoten också att Halland är det enda länet som inte har en statlig myndighet. Jag tycker att det vore på sin plats att nämna även i den här debatten att det är dags för Halland att få en statlig myndighet. Det är något som jag tror att vi kan ta i hand på.
Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! På den punkten är vi överens.
Vi är också överens om att syftet med den nya miljöprövningsmyndigheten i teorin är att den ska samla rätt kompetens. Men i praktiken är det väldigt allvarligt att vi just nu ser att kompetens lämnar länsstyrelserna. Det finns en uppenbar risk för att rätt kompetens helt enkelt inte följer med och att vi därför får längre handläggningstider.
Jag känner till att organisationskommittén ska titta på det. Men det är ett uppdrag som ska slutredovisas den 30 juni 2027, och den nya myndigheten ska vara på plats den 1 juli 2027. Det är ungefär ett år bort. Jag vill understryka att regeringen behöver vidta åtgärder omgående för att säkerställa att myndigheten får med sig rätt kompetens och får rätt förutsättningar från dag ett.
Apropå organisationskommittén har jag läst regeringens direktiv till utredningen. Det står att utredningen ska överväga om verksamhet ska finnas på fler platser, inte att den ska göra det.
Det är därför jag ställer den frågan till ledamoten. Vi socialdemokrater anser att detta borde vara en självklarhet. Jag skulle vilja be ledamoten förtydliga det här. Menar ledamoten att hon och Moderaterna är nöjda om det blir så att den här myndigheten bara finns i Stockholm? Eller vill ledamoten också se fler regionala kontor för att säkerställa den lokala och regionala förankringen? Jag tror att det hade varit ett väldigt välkommet besked, eftersom regeringen under den här mandatperioden har minskat den statliga närvaron och avvecklat statliga servicekontor, även i min och ledamotens valkrets Halland, i min hemkommun Falkenberg. Det är en utveckling som vi socialdemokrater motsätter oss kraftigt.
Herr talman! Om det behövs lokala kontor eller inte är någonting som en utredning får komma fram till. Som jag nämnde inledningsvis har det uppenbarligen inte fungerat hittills, även om man har haft den lokala förankringen och kompetensen på plats ute i våra regioner och på våra länsstyrelser. Det har varit ett system som orsakat väldigt stora problem för väldigt många företagare, inte minst på landsbygden för våra lantbrukare. Det har varit djupt problematiska processer, och det här är en viktig del i att få ordning på processerna och se till att vi får effektivare tillståndsprocesser och ett nytt system för miljöprövningen.
Jag upprepar att det system vi har jobbat med hittills uppenbarligen inte har fungerat. Då tror jag att det är dags att vi testar någonting nytt. Jag kan inte här och nu säga vad som är rätt eller fel, utan mitt mål är att det ska bli så effektiva tillståndsprocesser som det bara är möjligt, så att våra företagare får en rättssäkrare process och så att vi får bättre miljöprövning på plats. Om det ska vara en myndighet bara i Stockholm eller om det även ska finnas lokala eller regionala kontor kan inte jag svara på i dag. Det tror jag vore dumt för mig att spekulera i också.
(Applåder)
