Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Ingemar Kihlström (KD) om Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt

Ingemar Kihlström (KD) höll ett anförande om Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt i debatten ”Protokoll 2025/26:134 Måndagen den 8 juni” den 8 juni 2026.

Fru talman! Jag vill börja debatten med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag att tillstyrka propositionen och därmed avslag på de motionsyrkanden som görs inom det här betänkandet, som handlar om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga samarbetspartier i det blågula laget stakat ut den nya och nödvändiga väg som Sverige behöver följa för att komma till rätta med de problem som grundar sig i att asylinvandringen till Sverige sedan lång tid tillbaka har varit omfattande och att tidigare regeringar inte gjort tillräckliga insatser för att komma till rätta med det. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med dem som kommit till vårt land och att det finns en stor risk för ett växande utanförskap.

För att bryta och vända den utvecklingen genomför Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget därför ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik med målet att kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har antalet asylsökande minskat, men vår bedömning är att fler åtgärder behöver vidtas för att minska antalet asylansökningar ytterligare och behålla dem på en låg nivå. Utgångspunkten bör enligt vår åsikt vara att den svenska regleringen inte ska vara mer generös än vad EU-rätten och andra internationella åtaganden kräver. Därför finns det skäl att se över de nuvarande reglerna om permanent uppehållstillstånd som beviljas på grund av skyddsbehov och andra asylrelaterade grunder.

Förändringen görs naturligtvis också i relation till det faktum att EU:s migrations- och asylpakt har antagits. Det är ett omfattande regelverk bestående av tio rättsakter som syftar till att etablera ett gemensamt och harmoniserat system för asyl och migration inom EU. Regelverket bygger på fyra huvudsakliga områden: säkra yttre gränser, snabba och effektiva förfaranden, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt ett fördjupat samarbete med länder utanför EU.

Fru talman! Förändringarna som vi nu debatterar utgår från att asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och leda till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande. För att begränsa asylinvandringen är det som sagt viktigt att vi anpassar reglerna till EU:s rättsliga miniminivå i så stor utsträckning som möjligt.

Att utmönstra möjligheten att bevilja permanenta uppehållstillstånd är ett viktigt led i detta arbete. EU:s migrations- och asylpakt består av tio rättsakter som utgörs av förordningar och ett omarbetat direktiv. En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater men kan innebära att det finns behov av och möjligheter till kompletterande bestämmelser i nationell rätt.

I propositionen gör regeringen bedömningen att nationella bestämmelser som kompletterar förordningen behöver införas i bland annat utlänningslagen och att flera befintliga bestämmelser behöver utmönstras. Där utrymme finns för Sverige att välja om och hur bestämmelser i förordningen ska tillämpas anser vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget som sagt att den svenska regleringen inte bör vara mer generös än vad EU-rätten kräver.

Eftersom förordningarna i migrations- och asylpakten i allt väsentligt kommer att tillämpas från och med den 12 juni i år krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att möjligheten att bevilja permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper.

Propositionen innehåller även förslag till anpassning av svensk rätt till rättsakterna under EU:s migrations- och asylpakt. Förslagen innebär bland annat att

det så kallade gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska inom EU-rätten

Polismyndigheten, Migrationsverket och regionerna ansvarar för utförandet av det så kallade screeningförfarandet

rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd hos Migrationsverket begränsas

åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier i vissa fall under migrationsprocessen sänks till sex år

terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändras.

Lagändringarna föreslås alltså träda i kraft den 12 juni.

Fru talman! Regeringen genomför som sagt ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

För den som kommer till Sverige och får ett asylrelaterat uppehållstillstånd ska det finnas en tydlig väg till medborgarskap. Är man i Sverige under en längre tid ska man vilja vara med och bidra till samhällsgemenskapen. Det kräver en hållbar och stram migrationspolitik, som vi nu anpassar till EU:s miniminivå.

Asyl handlar om skydd, och det är rimligt att tillstånd prövas över tid när förhållanden förändras. Den som vill bli en del av Sverige ska lära sig språket, arbeta och ta ansvar.

Fru talman! En presumtion för att förordna offentligt biträde i ärenden om utvisning infördes i svensk rätt 1978. Rätten till offentligt biträde har sedan dess inte genomgått några betydande förändringar, trots ett flertal större lagändringar. Det kan konstateras att de hittillsvarande svenska reglerna sträcker sig långt utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Kristdemokraterna anser liksom övriga Tidöpartier att reglerna bör stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Även om detta innebär att vissa rättigheter som finns i dag kommer att begränsas anser vi att den föreslagna ordningen skapar ett effektivt och ändamålsenligt system med bibehållen rättssäkerhet.

Fru talman! När Tidösamarbetet ser till att genomföra förändringar som skapar ordning och reda på mottagandet i Sverige och ger större förutsättningar för integration ställer sig oppositionen även i detta ärende vid sidan om, och som vanligt spretar det rejält. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i vanlig ordning nej till förändringen och till skärpta krav och vill i mångt och mycket hålla fast vid den ordning som nu råder utan att reflektera över vad den har inneburit eller vilket behov som finns av åtgärder.

I det här ärendet ställer sig Centern och Socialdemokraterna bakom vissa delar av förslaget, men de reserverar sig. Det är nu man börjar ana den valtaktiska samsyn man lägger grunden för med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Speciellt Socialdemokraterna glider vänsterut, trots att man upprepar talepunkterna om att det ska vara en stram migrationspolitik. I det här sammanhanget blir detta alltmer tomma ord.

Tidigare under mandatperioden har Sledamöterna villigt tryckt ja till de flesta av regeringens förslag, men nu gör man en positionsförflyttning i riktning mot Miljöpartiets och Vänsterns ställningstaganden.

Att Socialdemokraterna inte kan reflektera över vad de borde ha gjort annorlunda under tidigare mandatperiod och inte heller nämner att de var begränsade under sitt samarbete med Miljöpartiet beror av naturliga skäl på ett egenintresse.

Vad inriktningen av ett framtida regeringsalternativ innebär för migrationspolitiken är inte möjligt att utröna eller uttolka. Det enda man med säkerhet kan säga är att det från flera av de mindre partierna kommer att ställas många krav på att man ska återgå till tidigare ordningar för att de ska ge sitt stöd. Den strama linje som Socialdemokraterna alltså tycker ska gälla i framtiden är tyvärr en utopisk dröm. Kaos och långbänk är ett riktigare scenario för framtida eventuella regeringssamarbeten.

Fru talman! Som jag ofta upprepat i den här kammaren behöver Sverige fortsättningsvis en stram, rättvis och ansvarsfull migrationspolitik. Vi Kristdemokrater har tillsammans med övriga samarbetsparter i det blågula laget visat att detta går att leverera. Vi är beredda att ta det fortsatta ansvaret, och det är den riktning Sverige behöver både nu och i nästa mandatperiod – inte en rödgrön kaosregering med röda linjer dragna tvärs över papperet hela tiden.

Fru talman! Sammanfattningsvis kommer Sverige med de förslag vi debatterar i dag att få ett mer ordnat asylmottagande i nivå med de utmaningar som återstår att hantera. Detta är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och propositionen samt avslag på motionerna.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Det är inte bara Socialdemokraterna som har närmat sig Miljöpartiets politik vad gäller utvisningarna. Fantastiskt nog fick vi ju hela regeringen och Sverigedemokraterna med oss gällande att stoppa tonårsutvisningarna och att rulla tillbaka utvisningarna av 4 700 spårbytare och deras åttamånadersbebisar. Efter alltför många år har regeringen också lovat en permanent lösning för att de som flytt krigets Ukraina ska få en långsiktig trygghet i Sverige.

Ibland krävs det att svenska folket ryter ifrån och säger: ”Stopp! Inte i vårt namn!” Detta har svenska folket nu sagt om flera punkter i Kristdemokraternas utvisningspolitik. I dag hör vi Ingemar Kihlström hålla ett lovtal till EU:s miniminivå – som om det fanns ett egenvärde i att landa på en viss miniminivå.

Det som jag ändå tycker är lite roande i sammanhanget är att Ingemar Kihlström verkar ha missat att regeringen inte har lagt sig på EU:s miniminivå vad gäller just offentliga biträden. Där har man medvetet lagt sig på en högre nivå, och man anger rättssäkerheten som motiv för detta. Det vi däremot ser i implementeringen är oroande. Det finns inga krav på att Migrationsverket ska undanhålla advokaterna handlingar, men det lutar ändå därhän.

Jag vill fråga Ingemar Kihlström hur han ser på att man inte använder sig av de enkla medel som redan finns för att dela handlingar med biträden.

Fru talman! Tack, ledamoten Hirvonen, för en historisk betraktelse över det breda migrationsfältet! Vi kan konstatera att ledamoten Hirvonen företräder ett parti som under sju åtta år kunde påverka den situation vi har i Sverige. Vi i Tidösamarbetet måste nu hantera en situation med bristande integration, med ett stort utanförskap och med kanske hundratusen personer som lever i det så kallade skuggsamhället.

Jag kan konstatera att många av de vinster Miljöpartiet tillräknar sig faktiskt var saker som vi i vår regering utredde och såg, för vi ser naturligtvis att man måste göra rätt och inte bara fatta beslut snabbt. Det handlar om tonårsutvisningarna.

Vad gäller det ärende vi debatterar i dag kan vi nu konstatera att Sverige haft en inriktning både vad gäller permanenta uppehållstillstånd och vad gäller rätten till offentligt biträde som har skilt sig från flertalet av motsvarande länder inom EU.

Jag tycker att det är bra att EU på övergripande nivå har kommit överens om att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingströmmar som kommer att uppstå och att man ska bibehålla ett ansvarstagande mellan länder. Jag tror dock att det också är viktigt att påpeka att vi behöver rätta till skulden som beror på integration och migrationspolitik som misskötts av många olika regeringar – jag kan tillstyrka att även den regering som vi har deltagit i har fattat beslut inom områden där vi nu har gjort ett annat ställningstagande.

Vi behöver rätta till detta, och det gör vi i Kristdemokraterna. Det är så vi hanterar den här problematiken. Jag är viss om att vi med de beslut vi lägger på bordet från riksdagen i den här propositionen kommer att skapa just en bättre situation både för de asylsökande och för Sverige som land.

Fru talman! Syftet med regeringens lagförslag är ju inte att skapa en bättre situation för Sverige som land eller för de asylsökande. Syftet är att till varje pris lägga sig på en miniminivå gällande mänskliga rättigheter för människor på flykt och för invandrare som får skydd i Sverige. Denna miniminivå vill man ha även när det skulle vara dåligt för integrationen och även när det blir dyrare för skattebetalarna. Själva miniminivån är syftet med propositionen, och det i sig tycker jag är anmärkningsvärt.

Om man i stället för en miniminivå hade haft syftet att vi ska ha så bra integration som möjligt eller att asylprocessen ska vara så kostnadseffektiv som möjligt hade man landat i andra lösningar än dem som ligger i propositionen.

Min största oro, och anledningen till att vi i Miljöpartiet röstar nej till regeringens förslag, är den oro som Lagrådet sammanfattar så här: ”Och vad värre är: risken för att systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd är påtaglig.” Man riskerar alltså att i strid med asylrätten utvisa människor till förföljelse och död.

Hur ser Kristdemokraterna på Lagrådets farhåga?

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten Hirvonens verklighetsbild skiljer sig från min, och det får den göra i politiken. Vi gör analyser och ser vad som behöver göras, och vi kommer till olika slutsatser. Sedan argumenterar man för sin sak.

Jag kan konstatera att Miljöpartiet tyvärr gör som den beryktade strutsen: Man kör huvudet i sanden och ser inte problemen vi har i vårt samhälle. Vi har ett stort utanförskap, vi har en bristande integrationsförmåga och vi har ett skuggsamhälle. Vi kan fundera över vad som har lett fram till detta, och vi kan hitta olika orsaker till det. Men jag tror ändå att det är viktigt att analysera läget: Här är vi nu, och vad behöver vi göra för att komma till rätta med situationen?

Vi i Tidösamarbetet, och i många fall också Miljöpartiets tänkta samarbetsparti Socialdemokraterna, har ju konstaterat att vi under överskådlig tid inte kan ha ett asylmottagande motsvarande mottagandet under 2015–2016. Det gör att vi måste lägga oss på miniminivå. Med Miljöpartiets resonemang kan man ju konstatera att det i så fall inte finns rättssäkerhet någon annanstans i Europa eftersom man i många fall ligger på miniminivå. Så är det naturligtvis inte.

Det är inte så att rättssäkerheten handlar om de saker vi historiskt har gjort i Sverige. Naturligtvis ska vi vid varje tidpunkt fundera över rättssäkerheten, och där har jag och ledamoten Hirvonen en gemensam syn gällande exempelvis kristna konvertiter. Rättssäkerheten brast för dem både under de faktiskt sju år som Miljöpartiet var med i regeringen och under det åttonde året. Tidöpartierna har sett till att leverera på den punkten. Man har inte levererat tillräckligt, i mina ögon, men man har levererat.

Det är viktigt att kämpa för rättssäkerhet, och vi har ett rättssäkert system med Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen.

Fru talman! Det jag reagerade på under anförandet var att Kristdemokraterna gör analysen att man bibehåller rättssäkerheten. Det är ju inte många som håller med om det. Varken Lagrådet, Advokatsamfundet, organisationer eller expertisen håller med. Det kom också några frågor från Miljöpartiet om det.

Jag vill säga så här: Om advokater inte får insyn i ett ärende är det väl solklart att det påverkar rättssäkerheten negativt. Det måste Kristdemokraterna ändå medge. Det är det första jag vill ta upp. Det blir inte en fungerande och rättssäker process.

Sedan tog ledamoten upp konvertiter. Hur blir deras situation bättre?

Fru talman! Jag kan konstatera att Vänsterpartiet genom ledamoten Haddou konstaterar att rättssäkerheten garanteras genom att man gör på samma sätt som man alltid har gjort. Men att andra länder i Europa har gjort på ett annat sätt, innebär det för ledamoten Haddou att det inte finns rättssäkerhet i övriga Europa? Med den här propositionen lägger vi oss på en nivå som motsvarar nivån i många av de länder som finns.

Vi har rättssäkerhet i vårt land. Vi har som sagt var Migrationsverket, som hanterar ärenden. Man har möjlighet att överklaga till migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen – och även att gå vidare till EU-nivå. Men med ledamoten Haddous resonemang är just det system som sticker ut jämfört med övriga länder i Europa det enda som kan garantera rättssäkerheten. Så snävt tänker inte jag.

Man kan konstatera att det finns ett stöd. Det finns möjlighet till insyn för juridiskt biträde – naturligtvis med fullmakt. På det sättet garanteras att det stödet ges. Vi ska också betänka att Migrationsverket kommer att ge stöd under själva processen. Både jag och ledamoten Haddou hörde ju vid träffen med utskottet Migrationsverkets generaldirektör säga att detta är en uppgift som myndigheten har. Det handlar om att hela hanteringen ska vara rättssäker.

Jag är trygg i detta. Jag förstår att ledamoten Tony Haddou har en helt annan inriktning och likt Miljöpartiet väljer att göra som strutsen och konstatera att det inte finns någon problematik med det system vi har och att vi ska ha obegränsad asylinvandring – trots det faktum att två av tre som söker asyl i Sverige i dag inte får asyl.

Vad gäller konvertiterna kan jag bara konstatera att vi har gett uppdrag i Tidöavtalet och att Statskontoret har utrett frågan. Vi har också gett uppdrag i regleringsbrev. Det är betydligt mer än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år.

Fru talman! Det här är ju inget som jag eller Vänsterpartiet säger, utan jag refererade till Lagrådet, Advokatsamfundet och absolut alla remissinstanser med expertis på området. Men regeringen har dragit igenom detta som ett hastverk. Nästan alla remissinstanser har kritiserat regeringen för att de knappt har fått tid på sig att gå igenom ärendet, och regeringen har knappt berett ärendet seriöst själv.

Jag tycker att man ändå ska fråga sig hur det över huvud taget blir en mer rättssäker process när advokater inte får insyn i ärendet. Nu säger advokater från Advokatsamfundet att de inte kommer att ta sig an dessa ärenden därför att det går emot deras advokatetiska principer. Jag tycker att det är ganska fräckt av regeringen att över huvud taget inte se det och låtsas att vi kommer att ha en rättssäker asylprocess efter detta. Det kommer vi självklart inte att ha.

Att Migrationsverket kommer att ge den sökande stöd är inte samma sak. Det är väldigt stor skillnad jämfört med att ha ett juridiskt ombud; det måste ledamoten ändå erkänna. Att få information är en helt annan sak. Advokater ger råd, hjälp och det stöd du behöver i en väldigt komplex process där saker behöver föras fram, och det är inget som Migrationsverket i stort kommer att hjälpa asylsökande med.

Jag tycker att det vore mycket bättre om Kristdemokraterna, som tidigare har stått upp för asylrätten, faktiskt erkände att det här inte blir en fullt fungerande och rättssäker process. Asylrätten ska ju säkerställa dels att människor har rätt att söka asyl, dels att processen är rättssäker. Det blir mindre rättssäkert med den här regeringen, och det kan jag bara beklaga.

(Applåder)

Fru talman! Vi kan konstatera att ledamoten Haddou och jag lever i två olika världar.

Jag kan konstatera att flertalet europeiska länder har ett system och en nivå liknande dem vi föreslår, även om de kanske inte är exakt likadana. Sverige har haft ett system som de facto har varit betydligt mer omfattande.

Man kan också tänka sig att Advokatsamfundets inlaga är en partsinlaga. Alla har naturligtvis rätt att argumentera för sin sak, men vi kan konstatera att EU:s migrationspakt – som ledamoten Haddous parti de facto röstade emot i EU-parlamentet – handlar om att fördela ansvaret. Den handlar om att fördela ansvaret för det flöde av migranter som kommer att komma till Europa.

Vi lägger oss på en nivå motsvarande det EU:s direktiv anger som miniminivå. Det motsvarar hjälpen och stödet man får, och jag har faktiskt stor tilltro till Migrationsverkets förmåga att hantera och vägleda. Jag har tilltro till att människor kan få sitt fall prövat och att asylrätten gäller. Men det är de facto så att två tredjedelar av dem som söker asyl i dag inte får sin ansökan beviljad, även med rättsligt bistånd.

Det är de facto så att många söker sig till vårt land, av många olika skäl. Vi ska ha en asylrätt, men vi behöver också ha en stram migrationspolitik. Det ska bli väldigt intressant att se vilka röda linjer som ledamoten Haddous parti drar när Socialdemokraterna vill skapa sin maktbas. Jag tror inte att de följer den nödvändiga väg för Sverige som vi i Tidöregeringen har stakat ut. Man kommer att braka rakt ned i diket.

Sverige måste ha en stram, återhållsam migrationspolitik, och det är det vi genomför nu.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.