Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Helena Storckenfeldt (M) om Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning

Helena Storckenfeldt (M) höll ett anförande om Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning i debatten ”Protokoll 2025/26:112 Tisdagen den 28 april” den 28 april 2026.

Fru talman! Svenskt jordbruk befinner sig i ett kritiskt läge. Många lantbrukare pressas av höga kostnader, krångliga regler, osäker lönsamhet och en växande känsla av att politiken fattar beslut längre och längre ifrån deras vardag. De verkar heller inte i ett vakuum utan påverkas direkt av ett alltmer osäkert omvärldsläge.

Läget i Mellanöstern pressar upp energipriserna, stör globala handelsflöden och driver upp kostnader för insatsvaror som diesel och gödsel och för transporter. För lantbrukaren i Sverige blir det här mycket konkret. Marginalerna krymper, och riskerna ökar. Det är en dålig ekvation, inte bara för enskilda företag utan också för vår livsmedelsförsörjning och vår beredskap. Därför behöver vi göra det vi kan för att stötta dem som producerar maten vi ställer på bordet.

Det svenska jordbruket hör till de mest miljö- och klimatsmarta i världen. Våra lantbrukare producerar mat med låga utsläpp, hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och höga miljökrav. När mat produceras i Sverige sker det i regel på ett mycket bättre sätt än på många andra håll i världen. Men om den svenska produktionen trängs undan och ersätts av import från andra länder med högre utsläpp minskar vi inte de globala utsläppen. Vi flyttar dem bara – och matar vår befolkning med livsmedel av troligtvis lägre kvalitet. Det gynnar varken klimatet, miljön eller vår befolkning. Tvärtom riskerar vi att försvaga både vår livsmedelsberedskap och vår förmåga att bidra till en hållbar global utveckling.

Just därför är jordbrukspolitik också klimatpolitik. Ska vi minska de globala utsläppen räcker det inte att se till vad som sker inom Sveriges gränser. Vi måste också värna och stärka den produktion som faktiskt är mer klimatsmart än alternativen.

Fru talman! För varje liter mjölk och varje kilo potatis krävs det i dag dokumentation om gödselhantering, växtskydd, djurskydd, transporter, vattenanvändning och miljöhänsyn. Det är inte ovanligt att fem olika myndigheter knackar på gårdsdörren, alla med sina egna kontrollscheman och krav. Det håller inte. Vi måste våga erkänna att vi har gjort det för svårt att vara lantbrukare i Sverige i dag.

Moderaterna har ett tydligt fokus på regelförenkling, och det måste ske på alla nivåer där regelbördan uppstår.

På EU-nivå har vi tagit konkreta steg framåt. Tack vare ett moderat initiativ i Europaparlamentet har EU-kommissionen infört principen ”en in, en ut”. Det innebär att varje gång ett nytt krav införs som innebär ytterligare en kostnad för en lantbrukare ska det vägas upp med en lika stor kostnadsminskning någon annanstans.

Vi har inte stannat där – i ett andra steg har vi dessutom fått Europaparlamentet att ställa sig bakom ”en in, två ut”. Det innebär att varje ny kostnadsbörda ska följas av att det dubbla tas bort. Det är ett paradigmskifte i EU:s jordbrukspolitik och något som Moderaterna varit drivande i.

På nationell nivå måste Sverige sluta konstant försöka vara bäst i klassen, alltså lägga extra krav ovanpå EU:s regler. Om EU kräver en kontroll ska Sverige inte kräva två. Här har regeringen redan börjat rensa, men mycket mer behöver göras. Jag förstår att detta ännu inte känns på gårdsnivå, vilket måste vara det yttersta målet, men det är viktiga steg i rätt riktning.

Fru talman! Det finns ett antal tydligt prioriterade områden som vi behöver ta itu med.

För det första måste äganderätten stärkas på riktigt. Den som äger och brukar mark ska kunna lita på att staten inte ingriper godtyckligt. Om samhället begränsar användningen av mark ska ersättning ges. Ingen enskild markägare ska ensam bära kostnaden för beslut som fattas i allmänhetens namn.

För det andra måste vi minska regelkrånglet även här hemma i Sverige. Alltför många lantbrukare möts i dag av blanketter, långa handläggningstider och otydliga besked. Den som vill investera, bygga ut eller utveckla sin verksamhet ska mötas av möjligheter och en utsträckt hand, inte av byråkrati. Vi behöver snabbare processer, enklare regler och större respekt för lantbrukarnas tid och arbete.

För det tredje behöver vi mycket mer tillit till dem som brukar marken. Många lantbrukare har förvaltat jord och skog i flera generationer. De kan sina marker mycket bättre än byråkraterna i Stockholm och Bryssel. Politiken ska bygga på samverkan och incitament, inte misstro och detaljstyrning. Jag är övertygad om att landsbygden skulle må bättre av lite mer frihet och mycket färre pekpinnar.

Fru talman! Svenska lantbrukare producerar inte bara mat. De producerar öppna landskap, arbetstillfällen, biologisk mångfald, beredskap och framtidstro. Om vi menar allvar med klimatet, med beredskapen och med Sveriges självförsörjning måste vi också mena allvar med villkoren för svenskt jordbruk.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag roade mig med att titta lite på vad Moderaterna lovade i valrörelsen 2022.

En av de saker som Moderaterna då pratade om var ett grönt bränslestöd för att överbrygga kostnaden mellan det fossila och det förnybara i jordbrukssektorn – HVO, till exempel, som skulle funka i dagens maskiner. Vi i Centerpartiet brukar kalla det här en biopremie. Men det har inte hänt något på det här temat denna mandatperiod. Min enkla fråga är: Varför inte? Det hade ju varit toppenbra. Kostnadsskillnaden är också något som lyfts fram av till exempel Klimatpolitiska rådet.

En annan sak som brukar lyftas fram är det jordbruksavdrag som skulle ersätta den skattenedsättning på fossila drivmedel som finns. Det är ett förslag som är utrett, som ger precis lika mycket tillbaka till de gröna näringarna och som också har omfamnats av branschen själv – kanske också för att utredaren var en före detta ordförande för branschen själv. Inte heller där har det hänt någonting.

Egentligen är min fråga till Helena Storckenfeldt: Varför har vi inte fått ett grönt bränslestöd och ett jordbruksavdrag, trots att vi vet att det är sådant som är efterfrågat av branschen själv och som skulle hjälpa till med kostnadsbördan och samtidigt sänka utsläppen?

Fru talman! Det enkla svaret på den frågan är att det inte är en moderat minister som styr på Landsbygdsdepartementet.

Det här är fortsatt prioriteringar för Moderaterna och något som vi fortsatt driver. Jag tror att ett grönt bränslestöd kan vara ett bra komplement till att vi nu gör det vi kan på dieselsidan för dem som fortsatt är beroende av fossila bränslen framöver. Men det bör kompletteras med ett stöd som gör det mer neutralt och också gör att det lönar sig att investera i gröna bränslen.

Jordbruksavdrag tror vi också kan vara intressant. Däremot vet jag att vi inte har tagit ställning till ett konkret förslag på just den punkten. Det är något som vi diskuterar i våra MJU-kretsar, vi som jobbar med de här frågorna, men det är som sagt inte något som vi har tagit ställning till i ett partipolitiskt program än.

Fru talman! Även om det inte är Moderaterna som styr Landsbygdsdepartementet är det ju Moderaterna som styr Finansdepartementet. Det är där man lägger fram budgeten, och det är det detta handlar om. Det är ju budgetsatsningar. Och jordbruksavdraget är definitivt något som ligger på den moderata finansministern med tanke på att det är ett avdrag och en skattenedsättning. Då ligger också huvudansvaret där.

Vi har ju ett färdigt förslag. Vi har ett utrett förslag. Betyder det här att regeringen inte har tagit ställning till det förslag som är utrett och färdigt och som branschen själv vill ha? Jag tycker i så fall att det är lite svagt av regeringen att inte kunna fatta beslut om viktiga utredningar.

Min fråga blir då den här: Är det här något som Moderaterna kommer att prioritera framöver? Det har uppenbarligen inte prioriterats tillräckligt mycket, för då det ju genomförts. Det hade varit ett typexempel på sådant som branschen vill ha, som minskar utsläppen och som sänker kostnadsbördan för de gröna näringarna.

Fru talman! Det har varit en intensiv mandatperiod, minst sagt. Det har varit många saker att ta itu med samtidigt. Vi har försökt att balansera behoven för försvaret med den historiska infrastruktursatsning som nyligen presenterades och som täcker hela landet och med att trycka ned inflationen och se till att stötta våra hushåll och våra företag. Samtidigt har det varit ett otroligt osäkert omvärldsläge.

Jag kan säga att prioriteringarna på Finansdepartementet alltså har varit väl avvägda. Det är trots allt en enda pengapåse som vi alla har att hantera, och där får vi göra olika avvägningar. Jag tror att väldigt många partier här i Sveriges riksdag fortsatt prioriterar stora satsningar på försvaret och på infrastrukturen. Vi har också hela gängkriminaliteten som vi samtidigt har behövt hantera.

Fru talman! Det har som sagt varit mycket att prioritera samtidigt, men jag kan säga till Rickard Nordin att vi fortsatt står upp för de förslag som vi har tagit partipolitisk ställning till. Vi kommer att fortsätta att driva dem vidare.

Fru talman! Enligt Riksrevisionen saknar SD-regeringen i dag både en tydlig plan för och tillräcklig styrning av hur jordbruket ska bidra till Sveriges klimatmål. Riksrevisionens rapport visar också att det finns potential för flera åtgärder som skulle kunna bidra till att målen nås på ett kostnadseffektivt sätt men som regeringen valt att inte ta till vara. Jag tänker särskilt på Bioekonomiutredningen.

Att ställa om jordbruket från fossilt till förnybart är nödvändigt både för klimatet och för jordbrukets ekonomi, och med det nya utsläppshandelssystemet i EU kommer fossila bränslen med all säkerhet också att bli dyrare. Det här kräver ju en snabb omställning, och biogas och biodrivmedel är viktiga nycklar i allt detta.

Jag undrar alltså: Vad hände med Bioekonomiutredningen? Vems byrålåda hamnade den egentligen i?

Fru talman! Först måste jag bara påpeka för Malin Larsson från Socialdemokraterna att det alltså är en moderatledd regering som styr just nu och tack och lov inte en socialdemokratisk regering.

Vi har fokus på att se till att vi inte minskar livsmedelsproduktionen. Det är det absolut viktigaste när det gäller våra prioriteringar inom jordbrukssektorn, vilket är det vi diskuterar här i dag.

Vi har gjort flera olika satsningar för att på ett kostnadseffektivt sätt försöka stötta jordbruket när det gäller att ställa om, samtidigt som vi inte får riskera att vi minskar livsmedelsproduktionen. Snarare ska vi lyckas med konststycket att öka livsmedelsproduktionen samtidigt som vi har ett väldigt tufft omvärldsläge med höjda priser på nästan alla fronter och ett väldigt tufft läge för våra lantbrukare.

Bioekonomiutredningen är dock fortsatt intressant. Detta är fortsatt någonting som jag tror kommer att spela en avgörande roll framåt när det gäller hur vi ska hantera att ställa om de gröna näringarna.

Det är en fråga som jag tror kommer att fortsätta att vara viktig men som jag inte har något bättre svar på här i dag.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaren! Det är dock tråkigt att man efter de här fyra åren i regeringsställning bara ser att Bioekonomiutredningen är ”fortsatt intressant”. Det finns nämligen en mängd bra förslag i den som hade behövt bli verklighet. Jag beklagar verkligen att den här regeringen inte har tagit till vara de möjligheterna, men det ser vi till att lösa kommande mandatperiod.

Jag vill också lyfta upp det läge vi ser nu: Världen är upp och ned, och den eskalerande situation som vi ser i Mellanöstern skapar stor osäkerhet. Ledamoten lyfte just upp det prioriterade området för regeringen.

Jag skulle också vilja fråga hur regeringen i det nuvarande läget jobbar med lantbruket, som är en särskilt sårbar sektor. Vad gör ni i regeringspartierna för att motverka att de höga olje- och gaspriserna leder till minskad produktion och så småningom också letar sig in i matpriserna?

Fru talman! En av de absolut viktigaste sakerna för lantbrukare i Sverige i dag är att vi förenklar regelverket. Vi har byggt upp ett system som i dag är alldeles för krångligt och komplicerat. Som jag sa i mitt anförande är det inte sällan fem olika myndigheter som ska in i ett och samma beslut, vilket krånglar till det väldigt mycket för en lantbrukare.

Jag tror att de grundläggande förutsättningarna för landsbygden och för lantbruket är det viktigaste. Om vi sätter detta i en kontext av det tuffa omvärldsläge som vi befinner oss i, med höga priser på nästan allting för våra lantbrukare, är det ju sänkta skatter som är viktigt för att underlätta för lantbrukarna i Sverige i dag.

Jag vill också tillägga, fru talman, att den här regeringen har haft rekordfart när det gäller antalet reformer som vi har lagt fram. Bioekonomiutredningen har alltså inte lagts i någon byrålåda, utan det har handlat om att vi – som jag nämnde i det tidigare replikskiftet – har haft en väldigt intensiv mandatperiod. Det har varit väldigt många högt prioriterade saker samtidigt som har behövt balanseras för att komma fram i propositionsordningen.

När vi nu går mot slutet av den här mandatperioden och vill försöka genomföra så mycket som möjligt har vi också sett till att riksdagen har ytterligare ett tillfälle att votera om olika propositioner som kommer fram nu. Jag vet att Socialdemokraterna har varit emot detta och att de inte har velat avbryta sina semestrar för att kunna genomföra dessa propositioner, så jag tycker att det är beklagligt att man säger att den här regeringen inte kan prioritera eller inte har tillräckligt fokus på reformerna; det har snarare varit raka motsatsen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.