Riksflödet
Logga in
Svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik ·

Kajsa Fredholm (V) om (forts. från § 6) Skogspolitik (forts. MJU12)

Kajsa Fredholm (V) svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik om (forts. från § 6) Skogspolitik (forts. MJU12) i debatten ”Protokoll 2024/25:87 Torsdagen den 20 mars” den 20 mars 2025.

Kjell-Arne OttossonKD· i en replikTack, Kajsa Fredholm, för anförandet! Det är ganska många delar här som jag skulle vilja lyfta. Det låter på Kajsa Fredholm i anförandet som att skogar formas av sig själva på något vis. Kajsa Fredholm räknar bort den…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Nyligen släpptes den OECD-rapport där man granskar Sveriges miljöprestation. Där pekar man på att skogsbruket i Sverige har allvarliga brister, att skogsbruket inte är hållbart och att det inte når miljömålen. Man säger att ett långvarigt intensivt skogsbruk och ett standardiserat kalhyggesbruk har haft negativa effekter på skogsmiljöer. Sverige är inte på rätt väg att nå målen för hållbara skogar till 2030.

Förmågan att binda koldioxid från luften hotas. Den biologiska mångfalden hotas. Detta beror på att skogsavverkningen har ökat kraftigt och på att områden skyddas i för liten utsträckning.

Fru talman! Det totala kolupptaget skulle kunna vara större i dag med ett skogsbruk där träden får växa sig äldre eller genom skydd av mer skog. En betydande del av dagens kolsänka uppkommer på skogsmark som inte används för virkesproduktion, exempelvis formellt skyddade skogar.

Vänsterpartiet anser i likhet med OECD att det svenska skogsbruket i sin helhet inte är att betrakta som hållbart. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljöhänsynen. Om vi ska uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen i praktiken vara allenarådande för hur våra skogar brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem behöver vara ramen för hur skogarna nyttjas.

Att vi på ett hållbart sätt använder vår skogsråvara är avgörande för att vi ska möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden. För att bryta trenden med att kolinlagringen blir allt sämre i Sverige anser vi i Vänsterpartiet att det krävs ett stort antal åtgärder för att svenskt skogsbruk ska bli hållbart. Mest angeläget är att få stopp på avverkningarna av skogar med höga naturvärden. Då kan mer kol lagras och den biologiska mångfalden stärkas.

Det är även av stor vikt att markägare i ökad utsträckning kan få ersättning för att de lagrar kol och bevarar biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster och därmed bidrar till de gemensamma nyttigheter som främjar ett mer hållbart samhälle för oss alla och för kommande generationer.

Fru talman! Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Det är särskilt viktigt att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav men med en stor andel höga naturvärden.

Fru talman! Vi anser även att trakthyggesbruket på längre sikt bör fasas ut för att värna skogens funktion som kolsänka och för att värna den biologiska mångfalden. Med det sagt behöver man naturligtvis anpassa detta efter skogstyp och efter var i landet man befinner sig. Staten bör genom sina myndigheter aktivt bidra till detta genom ekonomiskt omställningsstöd, utveckling, forskning och rådgivning för kalhyggesfria skogsbruksmetoder.

Fru talman! Den svenska fjällnära skogen är ett unikt område med stora naturskogar och höga naturvärden. Naturskogarna i fjällområdet är några av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns i Europa.

Vi i Vänsterpartiet anser att det är av högsta prioritet att dessa skogar skyddas. Men de senaste åren har det varit ett högt tryck på att få avverka dem. I maj förra året avslöjade Ekot att oskyddade gamla skogar avverkas i högt tempo. Om jag minns rätt var det 6 000 hektar som hade kalavverkats på fyra år. På grund av stora besparingskrav på Skogsstyrelsen hade man inte hunnit med att granska de anmälningar som kommit in, vilket resulterade i klartecken för en tredjedel av anmälningarna.

Nu återstår små områden av gammal skog i Sverige. De större områden som trots allt finns är i stort sett knutna till de fjällnära skogarna.

Bevarandet av dessa långsamt växande skogar är en viktig del i kampen mot global uppvärmning. De lagrar stora mängder kol i både levande och död biomassa och även i jordskiktet. Vi behöver skydda den fjällnära skogen, inte avverka den.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 16, som handlar om just skydd av fjällnära skog.

Fru talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet!

Det är ganska många delar här som jag skulle vilja lyfta. Det låter på Kajsa Fredholm i anförandet som att skogar formas av sig själva på något vis. Kajsa Fredholm räknar bort den mänskliga påverkan, i alla fall den positiva mänskliga påverkan. En skog formas ju av skogsägaren. Skogen blir inte som den blir bara för att den står där. Det är faktiskt markägare som sköter sina skogar.

Just den biten kring ägandeperspektivet hörde vi ingenting om i anförandet från Kajsa Fredholm. Vänsterpartiet har en historia kring hur man ser på ägande och privat ägande. Är det månne detta som ligger bakom även här?

Det är möjligt att jag lyssnade för dåligt, men ett ord som jag inte hörde över huvud taget i anförandet var ordet bioekonomi. Det handlar alltså om att använda sig av det som skogen ger. Jag kunde i alla fall inte höra det ordet.

Kajsa Fredholm pratade om trakthyggesbruk, om hur vi skulle komma bort från det och om att staten då skulle komma in med ekonomiskt stöd. Då måste jag fråga Kajsa Fredholm: Var ska de pengarna hittas? Här handlar det inte bara om ekonomiskt stöd till skogsägare. Här är det en hel bransch som måste ställa om. Det gäller skogsentreprenörer. Det gäller dem som kör timmerbilar. Det gäller sågverk, pappersbruk och så vidare. Hela industrin måste ställa om, för den kommer inte att få tillräckligt med råvaror. Var ska Kajsa Fredholm hitta dessa pengar om vi ska göra så som Vänsterpartiet önskar?

Fru talman! Tack, Kjell-Arne, som är den som är flitig och begär replik på mitt anförande! Det uppskattar jag verkligen.

Äganderätten vet jag att vi har pratat om förut. Den är grundlagsskyddad. Vi har inga åsikter om den och vill inte ändra den. Den frågan är alltså lätt att svara på.

Sedan gäller det bioekonomi. Jag tog inte upp i mitt anförande att vi självklart behöver bruka skogen och använda den råvara som vi tar ut. Men brukandet behöver ske på ett hållbart sätt. Där är vi nog inte riktigt överens, för vi anser att uttaget nu är för stort.

Då kommer vi in på den gröna omställningen. Den måste givetvis även gälla skogen. Det vet vi om. Vi i Vänsterpartiet har budgeterat för klimatinvesteringar på 700 miljarder över tio år. Bland annat den här omställningen måste självklart även gälla skogsbranschen.

Vi behöver försöka få till fler långsiktiga produkter, som Malin mycket riktigt tog upp. Trähusbyggande, till exempel, har varit uppe tidigare i debatten. Vi behöver göra mer av detta. Men uttaget ur skogen behöver ske på ett hållbart sätt.

Fru talman! Ja, när det gäller vad som är ett hållbart skogsbruk tror jag inte att vi kommer att bli överens. Där får vi vara överens om att vi inte är överens. Så enkelt är det.

En tidigare statsministern har sagt: Den som är satt i skuld är icke fri. Om vi ska låna pengar för att klara den omställning som Kajsa Fredholm nämner kommer kommande generationer att få ett rent elände med att hantera den enorma skulden. Det innebär en enorm skuld om vi ska låna så mycket som faktiskt behövs för att ställa om på det sätt som Kajsa Fredholm nämner.

Leta upp den finansminister som faktiskt klarar att få fram de pengarna och som klarar att hantera detta! Jag tror inte att Kajsa Fredholm kommer att hitta den, kanske inte ens – om vi ska vara riktigt ärliga – hos Vänsterpartiet.

De gröna näringarna binder 93 procent av sina egna utsläpp. Det finns ingen annan bransch som binder så mycket av sina egna utsläpp som just de gröna näringarna gör. Därmed ger de ett jättestort värde. Det handlar om detta med att lagra kol, och det är tydligt att Vänsterpartiet och Kajsa Fredholm vurmar för det. Men om vi ska ställa om handlar det inte bara om att lagra kol. Då handlar det även om att slå bort kolet och använda sig av material från skogen för att ersätta CO2-intensivt material. Det är omställning på riktigt.

Då är återigen frågan: Hur ska vi klara det om vi ska dra ned på skogsbruket och om vi inte ska avverka? Om vi inte kan använda materialet från skogen, vad ska vi då använda?

Fru talman! Som jag svarade i det förra inlägget är vi inte emot substitution över huvud taget. Det är snarare omfattningen av uttaget i skogen som måste vara hållbar.

Vi behöver använda detta till långsiktiga produkter. Vi behöver bygga hus i trä. Vi använder det till biobränslen och i värmeverk och annat. Det ska vi såklart fortsätta med. Men där är vi inte överens om att vi behöver sänka nivån på detta i närtid.

Jag vill också säga att jag tycker att vi har ett stort hot, och det är klimatkrisen. Vi har inte råd med att temperaturen höjs i den takt som nu sker. Det är anledningen till vår politik.

Det finns konflikter i dag när det gäller den svenska skogens skötsel och användning. Den ena parten ser skogen enbart som ett odlingssystem, och den andra parten ser den som ett ekosystem. Här måste vi finna en harmoni, så att det går att sköta bägge.

Klimatkrisen accelererar. Vi är illa ute, och vi behöver agera nu. Även skogssystemet behöver sättas in i klimatkrisens ramar.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.