Fru ålderspresident! I dag har vi alltså debatten om livsmedelspolitik. Jag yrkar till att börja med bifall till reservation nummer 28, Åtgärder från statens sida för att främja livsmedel som producerats i Sverige.
Varför yrkar vi bifall bara till en reservation? Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men vi har kommit överens om att varje parti yrkar bifall till endast en reservation. Det är inte så konstigt, för en reservation har inte fått majoritet i utskottet och har därmed inte hamnat i utskottets förslag; sannolikheten för att den ska gå igenom är alltså liten. Då vet ni det!
Vi vill se förändringar – den vi yrkar bifall till och många andra. Den nya verklighet som Sverige befinner sig i gör nämligen att nästan all politik måste anpassas, och det gäller även livsmedelspolitiken. Steg för steg och på område för område uppdaterar Tidöregeringen Sverige till de nya förutsättningarna. Och vet ni vad? Genom att förnyas på detta sätt blir Sverige vad det tidigare var: ett tryggt och fungerande land.
På detta vis och genom denna process är många av de förändringar som Sverigedemokraterna har velat och vill se på livsmedelsområdet redan på gång. Det handlar till exempel om en särskild nationell enhet för bekämpning av livsmedelsbedrägerier och fusk, ursprungsmärkning av kött på restaurang, åtgärder för att stärka livsmedelsproducenternas situation på marknaden samt inte minst många åtgärder för krisberedskap och ökad självförsörjning. Vi tar inte upp dessa frågor för omröstning i kammaren eftersom åtgärderna redan är på gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik
Det finns dock ytterligare några saker som Sverigedemokraterna vill rätta till. Vissa frågor har hänvisats till andra utskott, såsom en utredning av skatteavdrag för den överskottsmat som butiker donerar till välgörande ändamål. Det är en viktig åtgärd för att minska matsvinnet. Det gäller även förslaget att se över lagstiftningen för upphandling så att tillämpliga undantag finns vid behov av ändrade inköpsmönster vid kris.
Det finns tre frågor kvar att arbeta på, som jag vill nämna i dagens debatt. Det handlar om dimensionen EU och livsmedel, om livsmedelsfusk och inte minst om åtgärder från statens sida för att främja svenska livsmedel.
När det gäller EU och livsmedel påverkar EU även inom det området förutsättningarna på väldigt många sätt. Det har pratats om ett svexit och om man är för eller emot det. Det beror naturligtvis för alla på vad EU är för något. Därför har vårt parti, helt logiskt, ställt krav på en utvärdering av EU.
Under tiden gör Sverigedemokraterna löpande ett mycket stort arbete för att förbättra EU. Vi vill ha ett EU som arbetar med det som är nödvändigt och ger fördelar – inget annat. I detta arbete är det helt centralt med flexibilitet, i både smått och stort. I det lilla är det viktigt att det i varje detaljregel finns möjlighet till anpassning till de förhållanden som råder i Sverige. En svensk skog ser inte ut som en tysk eller en grekisk skog. I det stora är det väldigt mycket värt om så mycket som möjligt kan bestämmas på nationell nivå. Det är vi här i Sverige som har kunskap om vad som är bäst för Sverige och så vidare.
Det finns ett antal godkännanden på EU-nivå. Ett exempel är när man godkänner livsmedel. Det kan handla om nya livsmedel enligt förordningen om novel foods, och det kan vara livsmedel som är framställda genom genmodifiering.
Vi har ett yrkande som handlar om att tillåta godkännanden på nationell nivå, fortsatt med samma höga grad av försiktighet när det gäller nya livsmedel och på ett sätt som gör att den inre marknaden inte påverkas mer än nödvändigt. Om man får nationella godkännanden kan en medlemsstat gå före och utveckla nya livsmedel, och sedan kan man fullfölja den gängse processen för livsmedlen i EU och godkänna dem för hela EU på vanligt sätt.
Nu kommer jag till livsmedelsfusket. Det är en styggelse. Det ökar, och nu utövas det ofta av kriminella nätverk. Det betyder också att nätverken kan dra nytta av det och växa.
Sverige har under de senaste årtiondena förfallit till ett helt annat land än det jag växte upp i. Vår nya Tidöregering tar tag även i denna fråga, efter att inte mycket har hänt i frågan under tidigare regeringar. Vi kommer att få en fuskenhet på Livsmedelsverket som kommer att syssla med myndighetsöverskridande arbete med underrättelser, samordning och kontroll.
Sverigedemokraterna anser dock att även nya verktyg behövs för bevissäkring. Man kan inte stävja den här brottsligheten om man inte kan få säkrare bevis mot dem som fuskar. Den delen får inte glömmas. Det räcker inte att gripa och lagföra; sannolikheten för att nå en fällande dom måste också öka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik
Den tredje sak jag vill lyfta fram är att vi vill främja svenska livsmedel. Det är också detta som är innehållet i den reservation jag yrkade bifall till i början. Vi ser många goda exempel på att både medborgare och upphandlare väljer att köpa svenska livsmedel.
Sedan har vi haft inflation som har drivit upp matpriserna, vilket gör att många får behov av att vända på slantarna. Då kanske de köper billigare livsmedel.
Svenska livsmedel har stora mervärden. Det är flera talare som har sagt det i talarstolen i dag. Detta borde tala för sig självt, men inte minst i svårare tider bör staten påminna både upphandlare och medborgare om vad som står på spel och vad vi kan vinna genom våra val av livsmedel.
Vi vill att länsstyrelserna ska få i uppdrag att genomföra en kampanj riktad mot offentliga och privata konsumenter för att förmå dem att köpa närproducerade livsmedel. Ökad efterfrågan kommer också att öka svensk livsmedelsproduktion och därmed stärka Sveriges beredskap. I förlängningen kommer även priserna att gå ned i och med skalfördelar i produktionen.
(Applåder)
Staffan EklöfSD· i sitt anförandeI dag har vi alltså debatten om livsmedelspolitik. Jag yrkar till att börja med bifall till reservation nummer 28, Åtgärder från statens sida för att främja livsmedel som producerats i Sverige. Varför yrkar vi bifall…