Håkan Svenneling (V) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.
Kerstin LundgrenC· i sitt anförandeI denna tid har vi att hantera krig och klimatkris, hittills utifrån tilltro till den världsordning som formades av lärdomarna från andra världskriget. Den ordningen torpederas nu av ledare i både autokratier och…Herr talman! I denna tid har vi att hantera krig och klimatkris, hittills utifrån tilltro till den världsordning som formades av lärdomarna från andra världskriget. Den ordningen torpederas nu av ledare i både autokratier och demokratier. Det ställer oss i Sverige, som är ett öppet och frihandlande land, inför nya frågor och utmaningar. Många frågar: Vem i hela världen kan man lita på?
Rysslands aggressionskrig mot Ukraina går nu in på sitt fjärde år. Det är ett krig som startades för elva år sedan i Krim, Donetsk och Luhansk. Nu talas det om att kriget måste stoppas. Men det kräver att vi lär av vår historia och inte upprepar den, herr talman.
Ukraina har lärt sig. De står upp för sin och vår rätt till eget territorium och till självständighet. Vi måste göra det tillsammans med Ukraina - inget om Ukraina utan Ukraina. Sverige, Norden, Baltikum, Polen, UK och EU måste visa att vi går att lita på. Det gäller alla eller i en koalition av villiga. Om vapnen tystnar i Ukraina måste det vara för att Ukraina verkligen vill och tror på det, inte för att någon har pressat dem eller svikit löften om att stödja så länge det krävs.
Centerpartiet vill inte se något nytt avtal som det i München, Budapest, Minsk eller Jalta. Putin vill det, och kanske vill nu en nyvald president det. EU kommer att prövas som fredsprojekt kommande år. Här måste Sverige vara tydligt: EU måste också vara med i alla förhandlingar som kan komma - inget om EU utan EU.
Sverige har i likhet med flera andra länder ett bilateralt avtal om säkerhetssamarbete med Ukraina. Det måste vi gemensamt stå upp för och säkra. Centerpartiet har för egen del föreslagit att Sverige ska ta ett större ansvar och ge en ram för stödet på 1 procent av bnp årligen. Vi har länge krävt Jas. Nu måste vi vara redo att tillsammans med andra inom EU och Nato skapa trovärdig avskräckning och finna sätt att ge Ukraina militär multilateral säkerhet på inbjudan av Ukraina den dag vapnen tystnar.
Sveriges röst måste tydligt hävda grunden i den multilaterala världsordning som trots utmaningar tjänat oss alla väl. FN är en hörnpelare för oss men är i dag skadskjutet och utsatt för betydande risker. Grundläggande fundament undergrävs och åsidosätts helt av medlemmar i säkerhetsrådet. Rysslands aggressionsbrott, att med militära medel ändra gränser, är ett flagrant brott mot FN-stadgan. När USA:s nyvalde president talar om att expandera USA:s territorium och ändra gränser, även med militära medel, talar han om att bryta mot FN-stadgan. Det är ännu bara ord, men det är ord med högt signalvärde till andra. Skulle USA godta och erkänna att Israels gränser ändras med militära medel och driva fram något som de facto är en etnisk rensning av palestinier från Gaza bekräftas att makt går före rätt. Sveriges röst för internationell rätt måste vara klar och tydlig. Inga gränser ändras med militär makt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Centerpartiet står bakom försvarsbeslutet 2024 men har tydligt markerat att vi behöver tillföra ytterligare resurser, minst 3 procent. Danmark har nu målet 5 procent, och Polen anger 5 procent för 2026. Det gäller säkerhet för vårt land, för EU, för vår demokrati och för våra värden i Europa. Vi gör det som medlemmar i Nato syftande till ökad trygghet och säkerhet för att höja tröskeln mot ett angrepp med målet att förhindra krig.
Herr talman! År 2024 slogs nytt värmerekord för världen. Det var året då jordens medeltemperatur för första gången överskred 1,5 grader över förindustriell nivå. Konsekvenserna har varit synliga i hela världen. Nivåerna av växthusgaser är rekordhöga och höjningen av havsnivån rekordstor. Klimatförändringarna utgör ett tydligt säkerhetshot mot oss, mot EU och mot hela världen. Klimathoten pausar inte för att åtgärder och anpassning pausas. Riskerna kommer då att öka, kostnaderna likaså. Uppvärmningen kommer att öka väpnade konflikter och krig. Sverige får inte blunda eller pausa utan ska i stället göra hemläxorna och bistå även globalt, inte minst länder i Afrika och hotade önationer.
Vi i Sverige behöver sikta på att återgå till en biståndsnivå på 1 procent av bni - inte följa i USA:s spår utan ta vårt ansvar för att solidariskt stötta människor i fattigdom och förtryck och bistå i förändringarna, väl medvetna om att varje land måste ta sitt ansvar för att nå reell förändring, med utbildning, hållbar ekonomi, fritt rättsväsen och demokrati för en värld där barn inte dör av hunger utan överlever och får utbildning och frihet och där fritt företagande och handel driver utvecklingskraft. Anna Lasses kommer att tala mer om detta senare i dag.
Herr talman! Biståndet är en viktig del av all utrikes- och säkerhetspolitik. Det handlar om solidaritet och att främja våra värden - fred, demokrati och frihet. Tyvärr undergräver regeringens agerande i Mellanöstern Sveriges röst globalt när man talar med kluven tunga. Vi står upp för folkrätten, för en palestinsk stat, mot bosättningar på Västbanken och för UNRWA i FN. Det är bra. Men samtidigt stoppar regeringen allt bistånd till UNRWA, den FN-organisation som sedan 1949 har mandat och ansvar för alla palestinska flyktingar i Syrien, Jordanien, Libanon, Västbanken, östra Jerusalem och Gaza.
För ett år sedan stoppade man biståndet för att syna UNRWA och dess eventuella kopplingar till terrororganisationen Hamas. Efter granskningar fann regeringen att biståndet kunde återupptas. Nu ett år senare stoppas det helt på Israels begäran. Regeringen blundar för att UNRWA är en del av en förhandlad fred med formandet av två stater med erkända gränser - Israel såklart men även ett Palestina för palestinier i regionen. Sveriges agerande noteras i många länder och bidrar till att ytterligare undergräva Sveriges röst och FN:s ställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! I en tid när vi ser hur autokratierna ökar och allt fler människors frihet och demokrati hotas är det avgörande att vi i Sverige och EU står upp för våra värden, i bjärt kontrast till diktaturer och auktoritära regimer som Ryssland, Kina, Iran med flera. När USA:s nya ledning uttalar att den multilaterala världsordning USA varit både initiativtagare till och försvarare av är obsolet får det konsekvenser. Fyra år kan gå fort. Vi vet att mycket kan hända och att Ryssland, Kina och BRICS gynnas. Här måste EU tydligt stå upp för våra värden. Gemensamt kan vi bli en röst för säkerhet, frihet, klimat och en friare och fredligare värld.
Herr talman! Kerstin Lundgren bjöd för en stund sedan upp till dans i frågor där vi tror att vi kan hitta samsyn. Nu tänker jag göra detsamma. Jag hade egentligen från början inte tänkt begära replik. Men när Kerstin Lundgren nämner Israel-Palestina-konflikten och UNRWA och upprepar synen att Sveriges agerande i förhållande till den nya israeliska lagstiftningen samt vårt eget beslut att strypa stödet till UNRWA och i stället fördubbla det humanitära stödet till Gaza genom andra organisationer vore problematiskt undrar jag om det enligt Kerstin Lundgrens och Centerpartiets mening är viktigare att en för FN-systemet främmande fågel som historiskt låst palestinska flyktingar i ett permanent flyktingskap får de internationella ekonomiska resurserna för det humanitära tillträdet eller om det är viktigare att det humanitära stödet når fram hela vägen genom dialog med Israel i konstruktiv anda och faktiskt kan nå de nödlidande.
Herr talman! Det är ändå lite märkligt att höra från Sverigedemokraterna att UNRWA skulle vara en för FN-systemet främmande fågel. Denna fågel formades i mångt och mycket av vår förste svenske fredsmedlare i FN, Bernadotte, som försökte hitta en lösning utifrån FN:s generalförsamlings ställningstagande. UNRWA var den första organisation som skapades av FN:s generalförsamling 1949. Syftet var att säkerställa att man kunde finna en lösning i enlighet med den plan som generalförsamlingen en gång antog och som var grunden för tanken om två stater, en för Israel och en för Palestina, båda med säkra och erkända gränser. UNRWA är en del av ursprunget till FN-systemet och en grund för de organisationer som senare har kommit.
Det man nu kan se, herr talman, är att UNRWA fortfarande gör insatser i Gaza för att hjälpa World Food Programme att nå fram med resurser. Den verklighet som även regeringens företrädare tidigare har talat om är att det är UNRWA som har möjligheter att nå fram och vara operationella i Gaza.
Sedan måste man komma ihåg - och det försökte jag påminna om - att det i grunden handlar om en fredslösning. Den palestinska befolkningen skulle inte ha varit en del av UNRWA om vi hade fått en fredslösning som säkrat en stat. Vi står självklart och entydigt upp för Israel, men också för att palestinierna ska få sin stat.
Herr talman! Man anar ändå någon form av viss öppning. Jag hör av Kerstin Lundgren att det är klart att om vi skulle uppnå en tvåstatslösning skulle UNRWA i förlängningen inte behövas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Samtidigt är sakernas tillstånd nu sådant att det jag menar med att UNRWA är en främmande fågel i FN-systemet är att vi har en världsomspännande organisation i form av UNHCR som arbetar med flyktingskap och flyktinghjälp.
Jag har fortfarande inte hört något från vare sig Centerpartiet eller någon annan i oppositionen som brukar slåss för att det är viktigt att UNRWA, just för att det bär namnet UNRWA, ska se till att det humanitära stödet når fram. Jag har inte hört något argument om varför det inte kan lyftas in i den organisation som har global erfarenhet av flyktinghjälp. Det går inte att bara leva på gamla meriter.
Det är också uppenbart att Hamas har nyttjat ett antal av UNRWA:s FN-faciliteter, förutom att man har nyttjat civila som mänskliga sköldar i kriget i Gaza. UNRWA har under många år spridit antisemitism genom sina läroböcker och pedagogiska material. Den historien kan Centerpartiet inte heller bortse från. World Food Programme, Unicef, Röda Korset och många andra kan överta denna roll.
Herr talman! Jag hoppas att Sverigedemokraterna och övriga kan inse att UNRWA har en annan roll än rent humanitär. Det har en roll i att säkra utbildning, säkra sophantering och en lång rad av det som skulle vara den palestinska statens ansvar om den fanns. Men nu finns den palestinska staten mycket begränsat. Den har en liten del i område A.
Det handlar också om att säkra i Syrien, Jordanien och för den delen Libanon, så att situationen inte destabiliseras ytterligare. Då måste man säkerställa att det finns en organisation som klarar att leva upp till de åtaganden som FN har gjort. Det är inte UNHCR:s roll. Det är verkligen fråga om en fred och två stater som kan lösa denna uppgift.
Herr talman! Jag börjar med att tacka Kerstin Lundgren för hennes tydliga argumentationslinje om UNRWA i det tidigare inlägget.
Jag tänkte fråga om utvecklingen i Georgien, där det är tydligt att den demokratiska utvecklingen går bakåt. Efter mer än ett decennium vid makten krymper nu partiet Georgisk dröm utrymmet för demokratin.
Det val som genomfördes i oktober har inte ansetts fritt och rättvist av internationella valobservatörer. Ledamoten Kerstin Lundgren var en av dem som var på plats och var valobservatör.
Nyligen beslutade Europarådet att dra tillbaka den georgiska delegationens rättigheter. Det ledde till att Georgien inte sände någon delegation till det senaste mötet i Europarådet.
I Natos parlamentariska församling är Georgien sedan 1999 associerad medlem. Sedan Rysslands olagliga invasion och annektering av de georgiska områdena Abchazien och Sydossetien 2008 inrättades Georgia-Nato Interparliamentary Council, kallat GNIC.
Vi ser nu dag för dag hur det politiska förtrycket ökar i Georgien. Inspirerade av den ryska lagstiftningen införde partiet Georgisk dröm förra året en lag om utländska agenter som riktade in sig på oppositionen och civilsamhället.
I beslut efter beslut är det tydligt att varje politiskt beslut är ett närmande till Ryssland och ett steg bort från demokratin. De som nu protesterar på gator och torg möts av polisvåld och hårdare straff från georgiska myndigheter. EU har infört visumkrav för georgiska diplomater till EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Både jag och Kerstin Lundgren är utsedda att ingå i den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling. Jag undrar om Kerstin Lundgren anser att Natos parlamentariska församling i enlighet med dess artikel 4 borde suspendera möten med Georgien och företrädare för partiet Georgisk dröm.
Herr talman! Det är tveklöst så att Georgien tyvärr går väldigt fel. I princip har diskussionen om EU-medlemskap satts på vänteläge på grund av att man går helt fel.
Jag har följt Georgien länge och haft stora förhoppningar för det georgiska folkets drömmar om att få bli medlemmar i EU och att få Natomedlemskap. Vi fick tillsammans en gång i tiden guldkort från Nato.
Det har funnits en stark folklig vilja att ta de stegen. Tyvärr har Georgian Dream under Ivanisjvilis hårdhänta ledning valt att gå i en helt annan riktning. De lurar samtidigt det georgiska folket. Premiärministern sa nyligen: Vi kommer att vara medlemmar i EU 2030. Allt är fake news. Det är felaktigt som de nu agerar.
Jag är beredd att titta även på Natoassocieringen i det här läget. Jag har fortlöpande kontakter med många i Georgien. Jag är noggrann med att säkra att också ge hopp och stöd och inte helt stänga dörrar.
Det är därför som viseringen inte drabbar det georgiska folket utan diplomater, och jag kan gå vidare med de ledande positionerna. Det är de som nu agerar brutalt mot oppositionen och mot det georgiska folket.
Men man måste var varsam. Jag lyssnar först och främst på vad mina kontakter i Georgien säger innan jag landar i den frågan.
Herr talman! Jag välkomnar Kerstin Lundgrens besked här. Jag tror och hoppas att vi tillsammans kan lyfta fram frågan inom den svenska Natodelegationen och att vår delegation tillsammans med andra kan mobilisera stöd inom Natos parlamentariska församling för att titta på möjligheterna att dra in rättigheterna för Georgien och tydligt markera ett förändrat förhållningssätt till partiet Georgisk dröm efter det senaste valet. Det är nu ett alltmer auktoritärt och odemokratiskt styre.
Jag tycker att det låter klokt att föra en dialog med den georgiska oppositionen innan man gör detta. Man vill inte slänga ut Georgien helt och fullt. Det handlar snarare om att begränsa deras tillträde i det här skedet när man visar upp de här auktoritära tendenserna.
Vi har också viss tid på oss. Vi befinner oss nu i februari. Den årliga första vårsessionen kommer framåt maj. Det gör att det finns ett antal månaders utrymme om vi lyfter upp frågan på delegationens dagordning och på allvar börjar diskutera vilka åtgärder som Natos parlamentariska församling kan vidta mot den auktoritära utvecklingen i Georgien - för att tydligt peka på vikten av demokrati för att vara en del i Nato.
Herr talman! För min del är kontakter med oppositionen och civilsamhälleskontakter som jag har sedan länge oerhört viktiga. De behöver ett starkt stöd. Det är oerhört viktigt att de inte känner att de blir utlämnade eller att man kan peka finger och säga: Titta, ni har inget stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det är utifrån den grunden som jag kommer att ha den typen av kontakter innan jag landar i en sådan här fråga. Vi får se var det landar. Det är en balansgång. Vi har tidigare talat om hur man hanterar länder vilkas ledning går i auktoritär riktning, diktaturer och andra, för att försöka stötta oppositionen.
Det är en svår balansgång. Det är viktigt att Sverige agerar rätt och att vi i Natosammanhang också agerar rätt. Nato är fortfarande ett hopp för många.
