93,5 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och ca 15 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljö­partiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har företrädare för Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån lämnat information till utskottet. Vidare har regeringen genom arbetsmarknads- och integrations­minister Mats Persson och jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg lämnat information om budgetpropositionen.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till 93 539 399 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i beslutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis­ning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksam­heten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo­visning för utgiftsområde 14 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 14.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om mål för arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken. Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). För arbetslivspolitiken är målet goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). När det gäller arbetslivspolitiken har regeringen även beslutat om mål för tre delområden: arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning.

När det gäller resultatredovisningen för arbetsmarknadspolitiken framhåller regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden påverkas av en rad olika faktorer. Enligt regeringen är arbetsmarknadspolitikens bidrag ofta svårt att mäta och avgränsa från effekt­erna av åtgärder inom andra utgiftsområden, konjunkturutveckling och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Grunden för resultatredo­visningen på området utgörs av flera olika indikatorer där ett antal huvud­sakliga indikatorer pekas ut, bl.a. sysselsättning och arbetslöshet, andelen övergångar till arbete och studier för personer inskrivna vid Arbets­förmedlingen samt antalet personer med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av målupp­fyllelsen för arbetsmarknadspolitiken. Regeringen bedömer att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken har bidragit till målet om en väl fungerande arbetsmarknad genom att insatser och ersättningar mildrade de negativa konsekvenserna av det försämrade arbetsmarknadsläget under 2023. Regeringen bedömer dock att resultaten inom vissa områden kunde ha varit bättre.

Regeringen konstaterar att såväl sysselsättningen som arbetslösheten ökade under 2023. Enligt flera indikatorer var samtidigt efterfrågan på arbetskraft svag, vilket medförde att sysselsättningen minskade under andra halvåret 2023. Regeringen gör bedömningen att den strukturella obalansen mellan kompetensnivån hos de arbetssökande och den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar kvarstår.

Vidare konstaterar regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden har försämrat förutsättningarna för övergångar till arbete efter arbetsmarknads­politiska insatser. Regeringen noterar bl.a. att resultatförsämringen för arbetsmarknadsutbildning var särskilt stor, trots bristsituationer inom flera yrken. Regeringen konstaterar vidare bl.a. att volymerna i flera insatser har minskat trots ekonomiska förutsättningar för Arbetsförmedlingen att ge fler personer insatser, såväl innanför som utanför ramprogrammen.

Vidare konstaterar regeringen bl.a. att andelen kvinnor som fått del av generella subventionerade anställningar har ökat och att skillnaderna mellan kvinnor och män därmed minskat. Samtidigt konstateras att det kvarstår tydliga skillnader mellan kvinnor och män inom insatser som exempelvis arbetsmarknadsutbildning och lönebidrag för personer med funktionsned­sättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Slutligen konstaterar regeringen bl.a. att Samhalls verksamhet har bidragit till att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbete i en omfattning som i huvudsak varit i linje med uppdraget, även om målet om lönetimmar för lönebidrag för utveckling inte nåtts fullt ut till följd av för få anvisningar till insatsen.

När det gäller arbetslivspolitiken har regeringen beslutat om följande tre delområden med tillhörande mål:

• Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

• Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

• Lönebildning: En lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbetsfred.

Regeringen framhåller när det gäller resultatredovisningen för arbetslivs­politiken att utvecklingen inom arbetslivsområdet påverkas av en rad faktorer och att arbetslivspolitikens bidrag ofta är svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra utgiftsområden som samhällsutveckling­en och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Resultatredovisningen på området styrs av ett antal huvudsakliga indikatorer. På del­området arbetsmiljö redovisas utvecklingen av bl.a. dödsolyckor och anmälda arbetsolyckor i arbetslivet, anmälda arbetssjukdomar, arbetsorsakade besvär och antal förrättningar. Jämfört med budgetpropositionen för 2024 har indikatorer om arbetsorsakade besvär lagts till, medan andra indikatorer har tagits bort. När det gäller delområdet arbetsrätt redovisas bl.a. anställnings­förhållanden enligt arbetskraftsundersökningarna samt kollektivavtalstäck­ning och organisationsgrad. För delområdet lönebildning redovisas bl.a. antalet medlingsärenden och antalet förlorade arbetsdagar samt löneutveck­lingen på arbetsmarknaden.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av målupp­fyllelsen för arbetslivspolitiken. Regeringen bedömer att det övergripande målet för arbetslivspolitiken om goda arbetsvillkor och möjlighet till utveck­ling i arbetet för både kvinnor och män delvis har uppnåtts. Det finns samtidigt flera utmaningar och ett behov av fortsatta insatser för att uppnå målet.

Regeringen konstaterar att 2023 var ett mörkt år när det gällde dödsolyckor i arbetet. Betydligt fler än föregående år omkom i olyckor på arbetsplatser. Antalet anmälda arbetsolyckor både med och utan sjukfrånvaro ökade också under 2023. Regeringen noterar samtidigt att antalet anmälda arbetssjukdomar minskade under samma år; denna minskning beror till stor del på att anmälningar som en följd av pandemin nästan helt upphörde. Tillsyn framhålls av regeringen som en central del av att kontrollera att arbetsmiljöreglerna följs och för förbättringar av arbetsmiljön. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete framhålls också som en viktig del för att förebygga dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Regeringen bedömer att tillsynsverksamheten har bidragit till förbättrad säkerhet för människor i arbetslivet, och därigenom också till att uppfylla det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

När det gäller arbetet mot arbetslivskriminalitet gör regeringen bedömning­en att den utökade samverkan mot arbetslivskriminalitet, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Regeringen konstaterar vidare att andelen tidsbegränsat anställda under 2023 var den lägsta som har uppmätts så länge det har funnits jämförbar statistik till handa. Kvinnor har dock i högre grad än män tidsbegränsade anställningar och fler kvinnor än män arbetar deltid, vilket påverkar den ekonomiska jämställdheten. Regeringen bedömer att utvecklingen inom delområdet arbetsrätt skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande och bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Slutligen när det gäller delområdet lönebildning bedömer regeringen att lönebildningen under 2023 skedde i samhällsekonomisk balans och arbetsfred, vilket bidrar till att nå det övergripande målet för arbetslivspolitiken. Flera av de kriterier som används vid bedömningen av lönebildningen uppnåddes under året, t.ex. lågt antal medlingsärenden och få förlorade arbetsdagar till följd av vidtagna stridsåtgärder.

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter, och utskottet vill framhålla betydelsen av en fortsatt dialog mellan riksdagen och regeringen i detta arbete.

Utskottet vill inledningsvis betona att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Resultatredovisningen som den läggs fram i årets budgetproposition har enligt utskottet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

När det gäller indikatorerna som används inom respektive område är dessa enligt utskottet att anse som relevanta för resultatredovisningen. Utskottet konstaterar också att statistiken för indikatorerna inom båda områdena i princip redovisas konsekvent över långa tidsperioder. Detta värdesätter utskottet eftersom det breddar analysmöjligheterna och gör det möjligt att identifiera långsiktiga trender.

I förhållande till budgetpropositionen för 2024 noterar utskottet bl.a. den förändring som skett där det i årets budgetproposition för området arbets­marknad ges en utförligare redovisning av statistik över arbetslöshet efter utbildningsnivå. Detta tillägg anser utskottet berikar resultatredovisningen. Även när det gäller avsnittet om den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens omfattning och resultat noterar utskottet den förändring som gjorts med en uppdelning av detta avsnitt i två separata delar. Genom att uppgifter om utgifterna för området arbetsmarknad presenteras under en egen rubrik görs, på ett förtjänstfullt sätt, den finansiella fördelningen av resurser inom arbetsmarknadspolitiken mer lättillgänglig för läsaren.

Som utskottet tagit upp tidigare är det viktigt med en tydlig bedömning av måluppfyllelsen med en så distinkt analys och så distinkta slutsatser i förhållande till fastställda mål som möjligt. Utskottet konstaterar med gillande att det för respektive område finns en sammanfattande bedömning av insatser i relation till beslutade mål.

Utskottet välkomnar sammantaget utvecklingen av resultatredovisningen på utgiftsområdet och ser fram emot att utvecklingen av strukturen fortsätter på innevarande linje med fokus på de mest centrala resultaten inom respektive område och med en tydlig koppling till bedömningen av måluppfyllelsen.

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 14 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att anslagen för utgifts­område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammanlagt ska bestämmas till 93 539 399 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 14 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 2). I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning och beställningsbemyndiganden för respektive område inom utgifts­område 14. Regeringens förslag framgår också av tabellerna i bilaga 2 och 3.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget får bl.a. användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas för att genomföra ett ökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna avseende komvux och för att ge förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Anslaget ökas också för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet. Vidare ökas anslaget med anledning av förändringar avseende överhoppningsbar tid för föräldralediga inom etableringsprogrammet, förstärkning av myndighetens arbete inom det civila försvaret och ett förtydligat och vidgat bidrag till tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning. Därtill ändras anslaget bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 7 514 359 000 kronor.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Till följd av förändringar av stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökas anslaget. Vidare ökas anslaget bl.a. till följd av att vissa begränsningar avses göras för nystartsjobb. Genomförandet av ett ökat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna avseende komvux medför att anslaget minskas. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 44 161 580 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

För finansiering av förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbets­marknaden minskas anslaget. Anslaget minskas vidare bl.a. med anledning av att insatsen intensiv praktik och handledarstödet i introduktionsjobben avses avskaffas. Med anledning av att vissa begränsningar avses göras för nystartsjobben ökas anslaget. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 6 995 286 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 800 000 000 kronor 2026–2034.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB.

För att genomföra förändringar av stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga minskas anslaget. För att möjliggöra ett förtydligat och vidgat bidrag till tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning ökas anslaget. För att finansiera denna åtgärd föreslås samtidigt en minskning av anslaget. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 20 822 749 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 000 kronor 2026–2029.

1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb: Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb, etableringsjobb och för utgifter för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålders­pensionsavgift.

Med anledning bl.a. av att vissa begränsningar avses göras för nystartsjobb minskas anslaget. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget. Utgifterna beräknas öka fr.o.m. 2025 med anledning av framför allt ökade volymer i etableringsjobb.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 4 064 871 000 kronor.

1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden plus.

Anslaget ändras bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 129 937 000 kronor.

1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden plus för programperioden 2021–2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus 2021–2027. Anslaget får även användas för viss nationell medfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus. Anslaget får därutöver användas för eventuella slutregleringar av det nationella socialfonds­programmet 2014–2020.

Anslaget ökas bl.a. med anledning av en justering av den valutakurs som ska tillämpas för det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus. För att omfördela medel inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus över tid minskas anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 1 584 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 759 000 000 kronor 2026–2030.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärderings förvaltningsutgifter och forskningsbidrag.

Anslaget ändras bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 50 001 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2026 och 2027.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.

Anslaget ändras till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 85 031 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslös­hetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Anslaget ändras till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 65 122 000 kronor.

1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verksam­heten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 8 303 000 kronor.

1:12 Bidrag till lönegarantiersättning: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetal­ningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.

Anslaget minskas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget. Utgifterna beräknas minska fr.o.m. 2025 med anledning av att aktiviteten i ekonomin ökar, vilket medför att antalet konkurser minskar kommande år.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 2 250 000 000 kronor.

1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för etableringsersättning till deltagare i arbetsmark­nads­politiska insatser.

Anslaget ökas bl.a. till följd av volymförändringar med anledning av att EU:s massflyktsdirektiv har förlängts. Förlängningen förväntas medföra fler deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsprogram, vilket leder till ökade utgifter för etableringsersättning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 1 480 936 000 kronor.

1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd: Anslaget får användas för utgifter för offentligt grundläggande omställnings- och kompe­tensstöd till enskilda personer, ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer och yttranden till de som ansöker om omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställ­nings- och kompetensstöd.

Anslaget ökas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder. Makroekonomisk utveckling påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 3 091 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 22 100 000 kronor 2026.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvalt­ningsutgifter. Anslaget får även bl.a. användas för utgifter för bidrag till myndigheter samt statsbidrag till arbetsmarknadens parter för arbete mot arbetslivskriminalitet.

Anslaget minskas bl.a. till följd av att medel för arbetet mot arbetslivs­kriminalitet omfördelas till övriga myndigheter som deltar i arbetet. Med anledning av förstärkningar av arbetet mot arbetslivskriminalitet ökas anslaget. Vidare ökas anslaget till följd av att kontrollerna av arbetsmiljön för att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker skärps och effektiviseras. Anslaget ändras också till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 920 884 000 kronor.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvalt­ningsutgifter.

Anslaget ändras till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 37 924 000 kronor.

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO): Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till ILO.

Sveriges årliga medlemsavgift betalas i schweiziska franc. På grund av den försvagade svenska kronkursen har utgifterna för Sveriges medlemsavgift till ILO blivit högre än vad som tidigare beräknats, och anslaget ökas därför. Detta finansieras delvis genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 43 722 000 kronor.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 68 110 000 kronor.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget får användas för Myndigheten för arbetsmiljökunskaps förvaltningsutgifter.

Anslaget ändras till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 53 584 000 kronor.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 112 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2026.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa budgetförslag för 2025. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 14. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.

I kommittémotion 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 017 000 000 kronor och att sju anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 300 000 000 kronor. Socialdemokraterna anser att Arbetsförmedlingens anvisningskapacitet måste stärkas. Därtill vill Socialdemokraterna förbättra förutsättningarna för att utveckla arbetssätten med jämställd etablering och partiets förslag om utvidgad målgrupp för etableringsprogrammet. Behovet av att tillföra resurser inom Arbetsförmedlingens förvaltnings­anslag framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 6).

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 451 000 000 kronor. Socialdemokraterna framhåller att Sverige behöver ta fortsatta krafttag för att bryta segregationen, och markerar vikten av att få fler utrikes födda kvinnor att gå från utanförskap till arbete. Socialdemokraterna vill därför återinföra extratjänsterna och avsätter medel för detta. Inom anslaget avsätter Socialdemo­kraterna också medel för åtgärder för unga på glid. Partiet framhåller att det inom ramen för arbetsmarknads­politiken krävs åtgärder och resurser för att styra unga mot arbete och självförsörjning, och bort från destruktiva miljöer där de riskerar att bli en fara för sig själva och andra. Förslaget om att öka anslaget till insatser för att få fler i jobb framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 4). Förslaget om att återinföra extratjänsterna framförs även det i ett särskilt yrkande (yrkande 13).

1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb: Anslaget minskas med 2 000 000 000 kronor. När det gäller nystartsjobben anser Socialdemokraterna att regelverket behöver stramas åt för att stoppa fusket inom denna anställning. I väntan på att kontrollmekanismer finns på plats anser partiet att alla nya beslut om nystartsjobb bör pausas, och omfördelar medel från anslaget 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. För­slaget om att omedelbart pausa alla nya beslut om nystartsjobb finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 69).

1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 111 000 000 kronor till följd av att Socialdemokraterna vill utvidga målgruppen för etableringsprogrammet.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor. Social­demokraterna anser att resurserna till Arbetsmiljöverket behöver ökas för att ge myndigheten bättre förutsättningar att bekämpa arbetslivskrimi­naliteten och anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Förslaget om ökat anslag till Arbetsmiljöverket framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 38).

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget ökas med 25 000 000 kronor till följd av att Socialdemokraterna vill återinföra statsbidraget till arbetstagar­organisationer för samråd inför arbetsplatsförlagda program och insatser. Förslaget att återinföra medel för fackligt samråd finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 70).

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget ökas med 30 000 000 kronor. Socialdemokraterna vill stödja och utveckla den regionala skydds­ombudsverksamheten, bl.a. genom utökad tillträdesrätt. Förslaget om ökat anslag till den regionala skyddsombudsverksamheten finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 46).

I partimotion 2024/25:1942 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 18 671 000 000 kronor och att åtta anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 2 000 000 000 kronor. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren och vill att förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi. Partiet tillför medel för att Arbetsförmedlingen ska kunna stärka den lokala närvaron, anställa mer personal och säkerställa likvärdig service i hela landet.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 12 360 000 000 kronor. Vänsterpartiet vill se förstärkningar av arbetslös­hetsförsäkringen, och lämnar bl.a. förslag om att ersättningsnivån ändras så att den uppgår till 80 procent av den tidigare lönen under hela ersättnings­perioden. Partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering innebär en besparing inom anslaget.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 238 000 000 kronor. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildningar. Anslaget ökas även till följd av partiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar. Vidare ökas anslaget till följd av att partiet vill att antalet kvotflyktingar till Sverige ska öka till 5 000 per år.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget ökas med 400 000 000 kronor till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar.

1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb: Anslaget ökas med 400 000 000 kronor till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar.

1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 928 000 000 kronor. Anslaget ökas till följd av Vänsterpartiets förslag om att öka antalet kvotflyktingar till Sverige. Vidare ökas anslaget till följd av partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 325 000 000 kronor. Vänster­partiet anser att fler arbetsmiljöinspektörer bör anställas och tillför därför medel till Arbetsmiljöverket. Partiet anser också att mer resurser måste läggas på att bekämpa arbetslivskriminaliteten, och föreslår därför en ökning av anslaget.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att det behövs ett utökat ekonomiskt stöd för att stärka de regionala skyddsombudens arbete.

I kommittémotion 2024/25:2145 av Jonny Cato m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understig­er regeringens förslag med 15 474 500 000 kronor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Ett nytt anslag föreslås.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget minskas med 13 200 000 000 kronor. Centerpartiets förslag om en ny modell för arbets­löshetsförsäkringen innebär utgiftsminskningar. Förslaget om förändrade tak­belopp i arbetslöshetsförsäkringen finns även i kommittémotion 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 18.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 1 217 100 000 kronor. Centerpartiet vill prioritera resurserna till effektiva arbetsmarknadsåtgärder och föreslår därför en ökning av anslaget för att bl.a. stärka matchningstjänsterna. Anslaget ökas även till följd av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar till Sverige. Anslaget påverkas även av att Centerpartiet föreslår en minskning av anslagen till lönebidrag och arbetsmarknadspolitiska program. Partiet föreslår vidare att ett s.k. nystartsår ska införas som innefattar studier i svenska och praktik med krav på deltagande för att inte förlora vissa bidrag. Förslaget om att införa ett nystartsår finns även i kommittémotion 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 33.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med 3 588 600 000 kronor. För att finansiera sin politik för att få fler i arbete drar Centerpartiet ned stödet till Samhall. Anslaget påverkas även av att Centerpartiet föreslår en minskning av anslagen till lönebidrag och arbetsmarknadspolitiska program.

1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget minskas med 103 000 000 kronor. Anslaget påverkas av att Centerpartiet föreslår en minskning av anslagen till lönebidrag och arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget påverkas även av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar till Sverige.

1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor till följd av att Centerpartiet vill utvidga etableringsjobben till att omfatta företag utan kollektivavtal.

Flytta till jobben: Centerpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 150 000 000 kronor anslås för 2025. Förslaget om att i närtid införa ett flyttbidrag till delar av landet med särskilda behov av arbetskraft finns även i partimotion 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11.

I kommittémotion 2024/25:3216 av Leila Ali Elmi m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 982 000 000 kronor och att två anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Två nya anslag föreslås.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 1 639 000 000 kronor. Miljöpartiet vill se utökade medel för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Partiet tillför medel för att utöka riktade arbetsmarknadsutbildningar. Miljöpartiet föreslår också sats­ningar på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller. Anslaget ökas även till följd av att Miljöpartiet vill återinföra statsbidraget till arbetstagar­organisationer för samråd inför arbets­platsförlagda program och insatser. Miljöpartiet tillför därtill medel för en satsning på att återutbilda sjöbefäl.

1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 150 000 000 kronor. Miljöpartiet tillför medel bl.a. för att göra det möjligt att erbjuda större individanpassning av etableringsprogram­met.

Nationell samordnare för kompetensförsörjning: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 168 000 000 kronor anslås för 2025. Miljöpartiet framhåller behovet av en nationell samordnare för kompetensförsörjning som en strategisk åtgärd för en mer sammanhängande och effektiv arbetsmarknad, och avsätter därför medel för att inrätta en sådan samordnare. Samordnaren ska identifiera behov, samordna utbildningsinsatser och främja samarbeten mellan myndigheter, utbildningsinstitutioner, kommuner och näringsliv. Förslaget finns även i kommittémotion 2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 14.

Starta upp försöksverksamhet med socialt frikort enligt dansk modell: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 25 000 000 kronor anslås för 2025. Miljöpartiet avsätter medel för att starta en försöksverksamhet i Sverige med s.k. socialt frikort. Målgruppen för satsningen är utsatta män­niskor med missbruksproblem och psykisk ohälsa som står långt ifrån arbetsmarknaden. Verksamheten bygger på att kunna ta mindre jobb hos olika aktörer utan att behöva betala skatt eller utan att avdrag görs på försörjningsstöd eller andra ersättningar. Förslaget finns även i kommitté­motion 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 118.

Utskottets ställningstagande

Av resultatredovisningen för arbetsmarknadsområdet framgår bl.a. att i jäm­förelse med övriga EU-länder har Sverige det högsta arbetskraftsdeltagandet och den näst högsta sysselsättningsgraden. Detta är givetvis ett gott betyg för den svenska arbetsmarknaden och bakom det höga arbetskraftsdeltagandet ligger ett antal strukturella förändringar, bl.a. införandet av jobbskatteavdraget samt striktare krav i bidragssystemen som inneburit att färre utrikes födda nu står utanför arbetskraften.

På samma gång måste utskottet konstatera att arbetslösheten är oro­väckande hög. Den ekonomiska aktiviteten är dämpad och svensk ekonomi befinner sig sedan 2023 i en lågkonjunktur. Läget på arbetsmarknaden försämrades under 2023 och under den första halvan av 2024. Sysselsättningen minskade samtidigt som arbetslösheten ökade. Vissa arbetsmarknads­indika­torer har visserligen förbättrats något under 2024, men generellt tyder indikatorerna på en svag utveckling. Antalet konkurser har minskat, men från höga nivåer. Även anställningsplanerna i näringslivet, enligt Konjunktur­barometern, har ökat men är på jämförelsevis låga nivåer.

Den låga ekonomiska aktiviteten har påverkat arbetsmarknaden negativt med stigande arbetslöshet och svag efterfrågan på arbetskraft. I detta läge är det angeläget med åtgärder för att stötta ekonomins återhämtning och få fler i sysselsättning. Att återupprätta arbetslinjen är, vilket särskilt framhålls av regeringen, centralt för att bygga Sverige rikare och tryggare. Arbetslinjen är en förutsättning för det svenska välfärdssamhället och handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Om fler kan försörja sig själva, i stället för att bli försörjda av det gemensamma, blir individen, liksom Sverige som land, rikare.

Grunden för det svenska välfärdssamhället är en väl fungerande arbets­marknad där alla som kan arbeta faktiskt också arbetar. Som regeringen under­stryker måste drivkrafter till arbete och utbildning öka, och en förstärkning av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Utskottet vill i sammanhanget också instämma i betydelsen av det paradigmskifte som nu genomförs inom migrations- och integrationspolitiken. Utskottet välkomnar att regeringen nu lägger om integrationspolitiken till att bli mer kravbaserad och i högre utsträckning betona individens eget ansvar.

Det finns tydliga matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden som kan kopplas till att många arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivare, något som också leder till långa arbetslöshetstider. Som regeringen framhåller behöver arbetsmarknadspolitiken bli mer effektiv och inriktas på att aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. För en bättre matchning är det centralt att stärka möjligheten till omställning och utbildning, och de satsningar inom utbildningspolitiken som regeringen föreslår, med bl.a. en förstärkning av yrkesutbildningarna, är därför nödvändiga.

Arbetslösa har varierande kunskap, kompetens och förutsättningar i övrigt och därmed olika behov av stöd för att få ett arbete. Många klarar av att söka jobb på egen hand, medan andra har begränsade färdigheter och står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är således angeläget att de stöd och åtgärder som ges är anpassade till de arbetslösas olika förutsättningar och behov.

Det finns en betydande grupp av inskrivna arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden, och utskottet välkomnar regeringens inriktning att Arbets­förmedlingen i högre utsträckning ska tillhandahålla förstärkt stöd med egen personal till de arbetssökande som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Det är en viktig åtgärd bl.a. för att stärka möjligheterna till arbete för utrikes födda, och därmed förbättra integrationen, och för personer med en funktions­nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utskottet ser också positivt på den förstärkning av integrationsinsatserna för utrikes födda som är föräldralediga eller hemma med små barn som regeringen föreslår, bl.a. införandet av en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet utan att förlora tid med etableringsinsatser. Utskottet välkomnar även regeringens ambition att förenkla det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, t.ex. avsikten att avsluta intensivåret till förmån för att förbättra genomförandet av etableringsprogrammet i stort.

Vidare noterar utskottet regeringens aviserade förslag om ökat informa­tionsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att förbättra förutsättningarna att ge ett mer ändamålsenligt stöd till den arbetssökande och minska riskerna för felaktiga utbetalningar. Utskottet välkomnar även de begränsningar av nystartsjobben som regeringen aviserar som ett led i stärkandet av arbetet för att bekämpa den kriminella ekonomin. I samman­hanget uppmärksammar utskottet vidare den pågående översynen av den statliga lönegarantin i vilken det ingår att föreslå ett nytt, ändamålsenligt och rättssäkert regelverk. Kriminella ska aldrig kunna stå som mottagare av offentliga medel, och som utskottet återkommer till nedan måste arbetet mot arbetslivskriminalitet stärkas.

När det gäller de alternativa budgetförslagen konstaterar utskottet att det finns tydliga skiljelinjer i fråga om hur utmaningarna på arbetsmarknaden bör lösas, såväl mellan dessa förslag som i förhållande till regeringens förslag.

När det först gäller Arbetsförmedlingen noterar utskottet det kraftiga till­skott som Vänsterpartiet vill göra till myndighetens förvaltningsanslag. Som utskottet framhållit ovan är det angeläget att arbetsmarknadspolitiken blir mer effektiv. Den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens bidrag till en mer väl fungerande arbetsmarknad behöver förbättras, och i det ligger att vi har en väl fungerande Arbetsförmedling med tydligt fokus att på ett effektivt och kvalitativt sätt få människor att komma i arbete. Till skillnad från Vänster­partiets alltigenom kritiska hållning till privata alternativ menar utskottet dock att förmedlingstjänster i fristående regi, rätt använda, har en viktig funktion inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag när det gäller resurstilldelningen till Arbetsförmedlingen.

När det sedan gäller arbetslöshetsförsäkringen noterar utskottet att splittringen är uppenbar. Medan Vänsterpartiet kraftigt ökar medlen till arbetslöshetsersättning i förhållande till regeringens förslag gör Centerpartiet tvärtom. Utskottet vill, likt regeringen, framhålla den centrala roll som arbetslöshetsförsäkringen har i arbetsmarknadspolitiken som en omställnings­försäkring för den som förlorar arbetet och behöver ställa om. Försäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som blir arbetslös, samtidigt som försäkringen uppmuntrar till att gå från arbetslöshet till sysselsättning på så kort tid som möjligt. Bristen på balans mellan dessa två komponenter är påfallande i fråga om såväl Vänsterpartiets som Centerpartiets förslag.

Även när det gäller de arbetsmarknadspolitiska insatserna spretar de olika motförslagen i fråga om vilka prioriteringar som bör göras. Utskottet noterar bl.a. Socialdemokraternas förslag om att återinföra extratjänsterna och Miljö­partiets satsning på att utöka de riktade arbetsmarknadsutbildningarna. Utskottet är inte av någon annan uppfattning än regeringen i fråga om vilka insatser som är de rätta och hur dessa bör vägas mot varandra. Att återinföra extratjänsterna går t.ex. enligt utskottet stick i stäv med målsättningen om en effektivare arbetsmarknadspolitik. Extratjänsterna var en dyr och ineffektiv åtgärd som det definitivt inte finns anledning att blåsa nytt liv i.

Utskottet kan sammantaget konstatera att det mot regeringens förslag står fyra splittrade alternativ som saknar det tydliga fokus som regeringen har på åtgärder för att stärka arbets- och utbildningslinjen och åstadkomma en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Utskottet gör den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området arbetsmarknad. Jämfört med de alternativa budgetförslagen ger regeringens förslag bäst förutsättningar att genom effektiva insatser bidra till målet om en väl fungerande arbetsmarknad.

En av grundstenarna för en väl fungerande arbetsmarknad är att det råder en säker och utvecklande arbetsmiljö runtom på våra arbetsplatser. God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa. Det måste, som framhålls av regeringen, även fortsättningsvis råda en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar inom arbetslivsområdet. Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete. Utskottet välkomnar därmed den satsning som regeringen gör på en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Som regeringen framhåller är det angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst.

Liksom regeringen vill utskottet även framhålla genomförandet av gällande arbetsmiljöstrategi 2021–2025 som en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå det övergripande målet för arbetslivspolitiken. Utskottet noterar också det pågående uppdraget att ta fram en ny strategi för 2026 och framåt och ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete.

Utskottet vill vidare betona vikten av att bekämpa brott och fusk i arbetslivet. Arbetslivskriminaliteten ökar på ett alarmerande sätt. Den leder till allvarliga samhällsproblem och är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Arbetet mot denna systemhotande kriminalitet behöver fort­sätta att utvecklas, och utskottet välkomnar därmed att regeringen tillför medel för det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Den sunda konkurrensen mellan företag på den svenska marknaden och arbetstagares rätt till rättvisa villkor och trygga förhållanden på sin arbetsplats måste värnas. Utskottet välkomnar i sammanhanget att samtliga sju regionala center mot arbetslivskriminalitet nu har inrättats, och att regeringen nyligen förlängt och i flera avseenden förtydligat uppdraget till de myndigheter som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet (A2024/01109).

Utskottet noterar vidare regeringens avsikt att inordna uppdraget för Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Arbetsmiljöverket – en organisations­förändring som enligt regeringens utgångspunkt bör träda i kraft senast den 1 januari 2026. Utskottet instämmer med regeringen i vikten av att fortsätta arbetet för att öka effektiviteten i den offentligt finansierade verksamheten, och anser vidare i likhet med regeringen att arbetsmiljöpolitiken kan stärkas genom den ökade närhet mellan forskningsbaserad kunskap och praktik i form av regler och tillsyn som en sammanslagning av dessa myndigheter innebär. Utskottet kommer att noga och med intresse följa regeringens fortsatta arbete med den aviserade organisationsförändringen.

När det gäller de alternativa budgetförslagen inom arbetslivsområdet noterar utskottet att Centerpartiet och Miljöpartiet i sina respektive förslag inte till någon del avviker från de anslagsnivåer som regeringen föreslår, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i sina respektive förslag till viss del gör andra prioriteringar än regeringen.

Utskottet gör den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området arbetsliv. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på arbetslivsområdet bidrar till målet om goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgifts­område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för 2025, liksom förslaget om bemyndiganden för regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag. Utskottet avstyrker samtliga motions­yrkanden.