Katarina Luhr (MP) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Vad är väl en kväll i Blå hallen, när man har möjlighet att befinna sig i riksdagens kammare och debattera utgiftsområde 18 i stället? Det har varit en fantastisk debatt så här långt.

En trygg boendesituation är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att människan ska ha kontroll över sitt liv. I Sverige ska vi av den anledningen ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. En fungerande bostadsmarknad innebär att människors valmöjligheter i livet ökar. De kan flytta hemifrån, flytta ihop med sin partner eller flytta till studier eller jobb på annan ort. För att de ska ha makten att ta dessa beslut om sina liv och för att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar behöver det byggas fler bostäder över hela Sverige som möter människors önskemål.

Effekterna av inflationen har drabbat väldigt många, och kampen mot den har varit allt annat än enkel. Men som flera har konstaterat är den kampen nu vunnen, och därmed har Riksbanken sänkt räntan i flera omgångar.

Det är en lättnad för företag men framför allt för många hushåll med bolån. Men den höga räntan har inte bara drabbat alla med befintliga bolån utan också alla som står utanför den ägda bostadsmarknaden och som vill ta sig in på den, som om inträdet inte redan var svårt nog.

Redan för 14 år sedan började man successivt skärpa kraven för att låna till en bostad. Först kom ett boendetak som krävde 15 procents kontantinsats, och sedan kom ett amorteringskrav som stegrades i förhållande till hur hög belåningsgraden var. Därefter kom ytterligare ett skärpt amorteringskrav.

Restriktionerna tillkom för att minska de makroekonomiska riskerna med hushållens skuldsättning, men det kan konstateras att baksidan hela tiden har varit uppenbar: Åtgärderna försvårar inträdet på bostadsmarknaden, framför allt för unga och nyanlända men också för dem som bott länge i en hyresrätt och som sent i livet har bestämt sig för att gå in på den ägda bostadsmarknaden.

Vi har nu fått en utredning som har presenterat förslag om att avskaffa det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket. Betänkandet måste nu självfallet analyseras, och exakta nivåer och ställningstaganden får presenteras i ett senare skeende. Enligt mig är detta ändå ett första steg i rätt riktning, för det är viktigt att bostadsmarknaden blir både tillgänglig och rörlig.

Herr talman! Nu när jag ändå är inne på bolånekundernas villkor skulle jag också vilja ta upp en fråga som har hamnat lite i skymundan, nämligen ränteskillnadsersättningen vid förtidsbetalning av bundna bostadslån. Dagens regler innebär att det kan bli väldigt dyrt att säga upp ett bolån med bunden ränta i förtid. Ränteskillnadsersättningen kan bli oskäligt hög. Detta har inte varit en rimlig modell, och jag är glad att en ny nu har presenterats för att få bukt med dessa problem.

Förändringen i sig får flera positiva effekter. Som jag sa behöver låntagare inte längre betala orimliga avgifter. Det har också varit en ojämlik behandling där låntagare med en svagare förhandlingsposition har betalat mer, men nu motverkas det.

Det allra viktigaste med förändringen är dock att man nu inte behöver avvakta med att köpa drömbostaden som plötsligt blev tillgänglig eller att man, till exempel vid en separation, inte behöver avvakta med försäljning för att vänta på att bindningstiden ska gå ut så att man slipper en extra kostnad. Detta är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Vid 1800-talets slut bildades egnahemsrörelsen - en folkrörelse med målet att ge arbetarklassen ett eget boende. Som östgöte måste jag ta tillfället i akt och nämna det som i alla fall i efterhand har sagts vara den mest betydelsefulla egnahemsföreningen. Den hittar man vid Vätterns pärla, och det är närmare bestämt sjöstaden Motala, som sägs vara själva fröet till rörelsen. I Motala köpte man många fastigheter som styckades upp i egnahemstomter, och samma metod fortsatte sedan att användas på flera olika håll i landet. Drömmen om en egen bostad blev sann.

I dag, över hundra år senare, är denna dröm fortfarande lika stor hos många men samtidigt också oåtkomlig. Vi har hört flera företrädare stå här i talarstolen och säga detta, men det tål att nämnas igen: En majoritet av svenska folket vill helst bo i småhus.

I dag utgör småhusen endast ungefär en fjärdedel av de nyproducerade bostäderna. En stor anledning till detta är att kommunerna under lång tid nästan enbart har prioriterat flerbostadshus i sin planering. Detta har lett till att utbudet av planerbar mark inte har motsvarat efterfrågan. Fler borde få möjlighet att förverkliga sina boendedrömmar.

Jag är därför glad att vi nu har påbörjat arbetet genom att ge egnahemskommissionären Stefan Attefall i uppdrag att titta på hur vi kan förverkliga dessa drömmar. Delredovisningen i höstas var tydlig: Det råder en obalans mellan hushållens preferenser och det faktiska byggandet. Detta i sig var ingen nyhet, men jag ser med glädje fram emot slutredovisningen.

För att komma till rätta med detta kommer mycket att behöva göras, framför allt, tror jag, genom att helt enkelt ge kommuner ekonomiska incitament för att främja småhusbyggandet. Det är svårt när marken är begränsad inom kommungränserna.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att regeringen vill att det ska gå snabbare att bygga. Byggandet behöver bli mer kostnadseffektivt, och företag i byggsektorn behöver få större möjligheter att hitta nya innovativa lösningar som ökar effektiviteten i byggandet. Det läggs nu fram nya bygg- och konstruktionsregler som har arbetsnamnet Möjligheternas byggregler. Det är ett litet steg i rätt riktning.

Utsikterna för bostadsbyggandet har, som många nämnt, varit dystra. Vi kommer som sagt från en hög inflation med ett högt ränteläge. Att prata regelverk kan då tyckas vara en sekundär fråga, men långsiktigt och på ett övergripande plan är det dock mycket viktigt att det finns rätt incitament för att uppfylla konsumenters krav på både billigare och snabbare tillgång till bostäder.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Ledamoten frågade om jag är nöjd med budgeten. Där måste jag börja med att svara ja. Annars hade vi inte stått bakom den utan lämnat budgetsamarbetet. Men jag kan, som flera andra, konstatera att man hade kanske velat skruva på den om man hade haft egen majoritet. Det har dock inte mitt parti.

Det är såklart oroväckande att utsläppen ökar, men detta har regeringen adresserat bland annat i budgeten. Vi ser att vi långsiktigt behöver jobba med att få ned utsläppen i vårt land. Det handlar också om att sända signaler till vår omvärld.

När det gäller den situation som vi befinner oss i var ledamotens parti, som ingick i den förra, rödgröna regeringen, drivande i att vi skulle stänga ned ett av de absolut viktigaste fossilfria energislag vi hade. Som ledamoten säger befinner vi oss i en tid där vi behöver minska utsläppen och genomföra en historisk omställning med elektrifiering av bilar, industri och infrastruktur. Då stängde man ned kärnkraften, helt i onödan.

Detta har lett till att vi nu har ökade utsläpp eftersom vi bland annat har behövt köra kolkraftverk helt i onödan. Det är en situation som jag bara kan beklaga och som jag hoppas att vi kommer att ändra på. Vi har sett detta i Europa. Tyskland gjorde exakt samma sak. Det bidrar också till skenande elpriser och en volatil elmarknad. Situationen är långt ifrån tillfredsställande.

Jag ser de bekymmer som finns, men vi har börjat ta krafttag för att åtgärda dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! Man måste se en budget för vad den är, nämligen en helhet. Klimatutsläppen är inte explicita för en viss sektor. Jag ser inte alls några konstigheter med att prata om energisystemen som är kopplade till både bygg- och bostadsmarknaden.

Jag håller med om att det är superviktigt att få ned klimatutsläppen i byggsektorn, vilken står för en så stor andel av utsläppen. Där är vi rörande överens. Jag ser också det arbete som pågår. Byggandet i trä har ökat markant. När jag är ute och träffar representanter för byggföretag på olika ställen kan jag se att återbruk i konstruktionen av nya byggnader är vanligt förekommande. Det ska vi fortsätta att uppmuntra från politikens håll.

Vi måste fortsätta att ha en fossilfri och koldioxidfri energiproduktion nu när vi elektrifierar hela industrin och hela samhället. Då är det lite konstigt att ledamoten har detta fokus, där man inte kan blanda in helheten. Det håller inte hela vägen.

Låt oss återigen hålla fokus på att få fram en fossilfri och koldioxidfri energiproduktion i kombination med att hitta uppmuntrande metoder och arbetssätt för att sänka klimatutsläppen inom bygg- och bostadssektorn.